Har du ett öronbarn?

Kristoffer, 18 månader är ett så kallat ”öronbarn”. Från augusti i fjor till januari hade han tio öroninflammationer.

– Från att han var ett halvår gammal grät Kristoffer ovanligt mycket. Speciellt illa var det runt läggdags och på natten när han låg ner. Sömn blev det lite av, något som har tärt på hela familjen. Först när en bekant undrade om det kunde vara öroninflammation fann vi orsaken, säger hans mamma Katrine Reine.

Kristoffers föräldrar är restriktiva med att använda antibiotika, ändå har den lille killen varit igenom sex kurer. Och ännu är han inte kvitt plågorna. Nu överväger Kristoffers läkare om det ska sättas in ett ventilationsrör, tidigare kallat dränering. Lyckligtvis drabbas inte alla lika hårt som Kristoffer.

-Öroninflammation går över av sig själv i åtta av tio fall. Barnet läks lika fort antingen man använder antibiotika eller inte, därför rekommenderar vi inte att man använder medicin, säger Ivar Halvorsen specialist i allmänmedicin. 

– För att behålla antibiotika som en effektiv medicin är det ju viktigt att begränsa användningen när nyttan är liten, som till exempel i detta fall, säger Halvorsen. 

Till föräldrar som har barn över ett år med ont i örat rekommenderar han att avvakta två, tre dagar. Men om barnets allmäntillstånd är nedsatt och du misstänker att det handlar om en kraftig infektion ska du kontakta läkare.

Även kraftiga infektioner beror på bakterier, men ofta är det godartat och kräven sällan behandlas med antibiotika.

Öronbarn

20 procent av alla barn har stora problem med öroninflammationer. De blir ofta sjuka flera gånger om året.

– Vi märker att några så kallade ”öronbarn” inte blir kvitt problemen, de kommer igen och igen. Det kan vara så att de har ett underutvecklat immunförsvar och anlag för infektioner. Detta är alltså ofta ärftligt. Barn som är i en fas då de lär sig att prata kan ha problem med språkinlärningen om de har återkommande inflammationer och går länge med slem i mellanörat.

Om ett barn har öronproblem får ofta syskonen det också. Dessa barn ska behandlas med antibiotika, och behöver inte vänta de två dagarna för att se om det går över. Om det är så är det viktigt att de genomför hela kuren., påpekar Halvorsen.

– Om barnet inte fullföljer antibiotikakuren, kommer bara några av bakterierna att utrotas. De mer motståndskraftiga kommer då att överleva, formera sig och bli resistenta mot antibiotikan som använts, säger Halvorsen. Men de allra flesta öronbarn växer ifrån problemet i förskoleåldern. Ivar Halvorsen är noga med att påpeka att föräldrar till öronbarn inte ska känna sig skyldiga om de använder antibiotika.

– Dessa barn måste ha medicin för att bli friska, därför är det också viktigt att de får den.

Ventilationsrör 

Barn som har återkommande öroninflammationer får ofta ventilationsrör (dränering) insatta. Detta utföres polikliniskt, det vill säga på sjukhusavdelningen, men man behöver inte bli inlagd för mer än själva ingreppet som utföres under narkos.

 
– Vi gör ett litet snitt i trumhinnan och sätter in ett litet rör, oftast i plast, så att det blir god ventilation och normalt lufttryck i örat. Detta ger en ögonblicklig effekt och barnet blir kvitt det onda, säger Jörg Törpel, avdelningsöverläkare. Ventilationsröret faller i stort sett ut av sig självt efter ett halvår. Några ramlar ut för tidigt medan andra inte försvinner alls, men detta är ovanligt och inget farligt, säger Törpel.  

Återkommande öroninflammationer läker ofta ut av sig själv, så sjukvårdspersonal brukar avvakta 3-4 månader innan de opererar in ventilationsrör. Men enstaka barn har så ont att man måste sätta in rör både tre och fyra gånger.

Törpel berättar också att en typ av polyp, så kallad falsk mandel, också kan vara en källa till öronproblem:

– Alla barn har denna mandel bakom näsan, den försvinner först vid 15-årsåldern. Hos vissa små barn blockerar den förbindelsen mellan näsa och öron. Mendeln är störst när barnet är mellan 2-4 år och kan vara svullen. Barn som är täppt i näsan och andas genom munnen kan ha en sådan svullen falsk mandel. Ofta måste vi operera bort denna mandel som då är en grundläggande behandling mot öronproblem. Dränering är i dessa fall bara en symptomatisk behandling, förklarar han. 

Lille Kristoffer har haft några bra månader i sommar, men nu när hösten är är ökar också risken för nya öroninflammationer. Nästa kontroll kommer att visa om Kristoffer ska få ventilationsrör. Efter månader med smärta och sömnlöshet hoppas nu hans mamma Katrine Reine att sonen äntligen ska få bli kvitt sin smärta.

Kontroll efter öroninflammation
Barn som har haft öroninflammation kontrolleras av läkare efter sex veckor. 

– Det kan finnas slem bakom trumhinnan som kan orsaka nedsatt hörsel. Detta vill vi kontrollera, säger Halvorsen.

Läs mer: ”Ungen är sjuk – vad ska jag göra?!”