För många är småbarnsåren en tid med många förkylningar och det gäller framför allt under de första förskoleåren. När det finns många barn samlade på ett och samma ställe är det lätt att de smittar varandra.
Immuniteten mot ett virus skyddar inte mot andra. Men efterhand som barnet har blivit utsatt för många olika virus byggs immuniteten upp och efter ett par år i förskolan brukar antalet sjukdagar minska.
Immuniteten mot ett virus skyddar inte mot andra. Men efterhand som barnet har blivit utsatt för många olika virus byggs immuniteten upp och efter ett par år i förskolan brukar antalet sjukdagar minska.
Vart ska jag vända mig?
Om barnet blir sjukt ska du i första hand vända dig till familjeläkaren eller din vårdcentral. Familjeläkare finns både inom den offentliga och privata vården och är specialister inom allmänmedicin. Du väljer själv vilken
familjeläkare du vill ha. Det gör du enkelt genom att fylla i en blankett nästa gång du är hos din familjeläkare eller vårdcentral.
Om barnet blir sjukt ska du i första hand vända dig till familjeläkaren eller din vårdcentral. Familjeläkare finns både inom den offentliga och privata vården och är specialister inom allmänmedicin. Du väljer själv vilken
familjeläkare du vill ha. Det gör du enkelt genom att fylla i en blankett nästa gång du är hos din familjeläkare eller vårdcentral.
Sjukvårdsrådgivningen (ring gratis 1177)
Om familjeläkaren eller vårdcentralen har stängt kan du ringa sjukvårdsrådgivningen på telefonnummer 1177. Sjukvårdsrådgivningen ger medicinsk rådgivning dygnet runt och kan hjälpa dig att avgöra om du
bör söka läkarvård akut. Sjukvårdsrådgivningen är också en bra första instans om man är osäker på om man bör söka hjälp eller inte.
Om familjeläkaren eller vårdcentralen har stängt kan du ringa sjukvårdsrådgivningen på telefonnummer 1177. Sjukvårdsrådgivningen ger medicinsk rådgivning dygnet runt och kan hjälpa dig att avgöra om du
bör söka läkarvård akut. Sjukvårdsrådgivningen är också en bra första instans om man är osäker på om man bör söka hjälp eller inte.
Akutmottagning och jourcentral
Vid akuta situationer kan man också vända sig till akutmottagningarna och jourcentralerna, som ligger i anslutning till sjukhusen. Sjukvården brukar rekommendera att man ska ringa sjukvårdsrådgivningen innan
man kontaktar akutmottagningen/jourcentralen.
Vid akuta situationer kan man också vända sig till akutmottagningarna och jourcentralerna, som ligger i anslutning till sjukhusen. Sjukvården brukar rekommendera att man ska ringa sjukvårdsrådgivningen innan
man kontaktar akutmottagningen/jourcentralen.
OLIKA TYPER AV SMITTA
Mikroorganismerna virus och bakterier är de vanligaste orsakerna till infektionssjukdomar.
Virus
Virus orsakar sjukdomar genom att de invaderar en värdcell och förökar sig genom den. Cellerna i slemhinnorna, t.ex. i luftvägarna och tarmkanalen, är mer utsatta för virusangrepp än hudpartier, som är en
mer effektiv barriär mot smitta.
mer effektiv barriär mot smitta.
Det finns bara några få virusinfektioner som kan behandlas med läkemedel. Därför måste man i regel låta kroppens eget immunförsvar bekämpa sjukdomen. Det finns emellertid vaccin mot en rad olika
virussjukdomar, t.ex. mässling, påssjuka och röda hund.
virussjukdomar, t.ex. mässling, påssjuka och röda hund.
Bakterier
Till skillnad från virus kan bakterier föröka sig självständigt genom delning. Bakterier finns naturligt överallt, både i och på kroppen. De flesta bakterier är ofarliga och några är också nyttiga, t.ex. mjölksyrebakterier.
Man kan bli sjuk när annars ofarliga bakterier som redan finns i kroppen förökar sig i stort antal, när de förekommer på en plats där de inte ska vara (som tarmbakterier i urinvägarna) eller när skadliga bakterier
tränger in i kroppen, t.ex. genom en sårskada i huden eller via mat.
Man kan bli sjuk när annars ofarliga bakterier som redan finns i kroppen förökar sig i stort antal, när de förekommer på en plats där de inte ska vara (som tarmbakterier i urinvägarna) eller när skadliga bakterier
tränger in i kroppen, t.ex. genom en sårskada i huden eller via mat.
Bakterier kan producera giftämnen som förstör celler. De flesta bakterieinfektioner kan behandlas med antibiotika.
Smittspridning
Virus och bakterier sprids i stort sett på samma sätt. En smittbärare kan sprida smittan via droppar – genom att hosta eller nysa ut i luften – genom direkt kontakt med andra eller genom att röra vid föremål och
lämna kvar smittämnen där. Vissa infektionsämnen sprider sig från djur eller djurprodukter, t.ex. via kött eller ägg.
lämna kvar smittämnen där. Vissa infektionsämnen sprider sig från djur eller djurprodukter, t.ex. via kött eller ägg.
Inkubationstid
När mikroorganismerna har trängt in i kroppen tar det lite tid innan de har förökats och börjar orsaka symptom. Perioden innan symptomen uppträder kallas inkubationstid. Den varierar från dagar till flera månader, beroende på sjukdom. Eftersom inkubationstiden är känd för de flesta infektionssjukdomar är det ofta möjligt att ta reda på när, var och hur barnet har blivit smittat.
När mikroorganismerna har trängt in i kroppen tar det lite tid innan de har förökats och börjar orsaka symptom. Perioden innan symptomen uppträder kallas inkubationstid. Den varierar från dagar till flera månader, beroende på sjukdom. Eftersom inkubationstiden är känd för de flesta infektionssjukdomar är det ofta möjligt att ta reda på när, var och hur barnet har blivit smittat.
Lär barnet att förebygga smitta genom att tvätta händerna flera gånger om dagen.
