– Jag tror att vi som föräldrar ibland för över för mycket av våra egna värderingar på barnen utan att tänka på konsekvenserna. Idag ökar mobbningen i skolorna och det måste komma någonstans ifrån. Ett barn som blir hindrat i sin utveckling för att han eller hon anses vara normbrytande har ju med sig dessa värderingar in i skolvärlden senare. Då är där en risk för att toleransnivån är väldigt låg för andra barn som enligt dessa värderingar är normbrytande, säger Joy Hansen.
”Rosa period” vanligt bland pojkar
Många barn har en ”rosa period”, också pojkar. Men även andra ”tjejiga” prylar är ofta intressanta för både tjejer och killar en period under småbarnaåren.
– Ett sådant attribut kan vara väskor. Idag finns det handväskor i alla möjliga modeller till killar men det är fortfarande inte fullt acceptabelt för en del. En pojke, oavsett ålder, kan få höra att han är en fjolla bara för att han har en handväska, hur manligt designad den än må vara. Om en pojke gillar glitter och paljetter kan det uppenbarligen också irritera folk.
Hur kommer det sig att vissa vuxna provoceras av sånt här? Personalen på förskolan i Jönköping reagerade inte på mobbningen enligt pojkens mamma. De ska till och med ha sagt att ett barn som bär rosa kläder får vara beredd på att bli retad.
– Att vissa inte anser att pojkar ska bära rosa är nog för att vuxna medvetet eller omedvetet lägger in sina egna ”sexuella värderingar” i beteendet. Inte sällan uttrycker sig vuxna nedsättande om till exempel en treårig pojke som tycker om mammas kjol, nagellack eller läppstift, vilket många pojkar i den åldern kan visa intresse för. Elaka saker som ”den där får du nog inga barnbarn av ska du se.” Självklart så påverkar det barnet.
Förälderns ansvar att låta barn prova
Joy Hansen har fem egna barn. De har alla haft ”rosa perioder”.
– Min ena son som idag är åtta år hade en period när han var tre år då han lånade min mascara och läppstift och han tyckte även om att gå runt i prinsesskor. Min andra son som nu är tre tycker om Hello Kitty och rosa nagellack. Men värst är nog min femåriga dotter som har haft en ”rosa period” i två år nu. Det är rosa, rosa, rosa som gäller varenda dag.
Vuxenvärldens förväntningar har förstås ett stort inflytande på hur barn upplever sina stapplande steg mot en vuxenidentitet. Joy Hansen menar att vi föräldrar egentligen främst bara behöver vara tillåtande.
– Som förälder måste man våga bryta mot normen om det är ens barns önskan. Ge dottern den där batmanfiguren hon tjatat om istället för en Barbie som hon inte frågat efter. Likadant för pojken. Våga ge honom en barbiedocka om han hellre vill leka med det än med bilar. När man delar in pojkar i blått och flickor i rosa så skapar man stereotyper vilket ofta leder till fördomar. Men om vi inte protesterar mot dessa stereotyper så lär inget förändras. Det finns mycket vi föräldrar kan göra. Skriva till företagen om önskemål, som till exempel spindelmannentrosor till flickor eller Hello Kitty-tröjor till killar.
– På dagis och skolor kan man tydligen inte förvänta sig att de vuxna ska ställa upp för ett barn som enligt andra barn och ibland dem själva bryter mot normen. Men ett barn som blir mobbat bär aldrig ansvaret för mobbningen. Det här är en fråga som man borde tala öppet och mer om på föräldramöten, med lärare och med rektorer, säger Joy Hansen.
Läs mer: Olika världar för pojkar och flickor
