Som gravid har man ett sämre motstånd mot sjukdomar och kan därför bli svårt sjuk av influensa. Vid en allvarlig infektion finns även risk för att fostret kan ta skada. Svenska läkare rekommenderar därför att gravida vaccinerar sig.
Vaccinet mot influensa är inte skadligt vare sig för fostret eller för dig som är gravid.
– De som vaccinerade sig mot svininfluensa förra året, och inte har någon komplicerande kronisk sjukdom, har ett gott skydd mot denna influensatyp även i år. Men även andra influensatyper kan ge svåra infektioner för dig som är gravid. Eftersom vi fortfarande inte vet vilka influensatyper som kommer att drabba oss i år rekommenderas alla gravida att vaccinera sig med årets vaccin, skriver Vårdguiden.
Man kan vaccinera sig mot säsongsinfluensa under hela graviditeten. Vaccinet ger troligtvis även fostret ett visst skydd mot influensa i och med att mammans antikroppar förs över via moderkakan. På så sätt får barnet ett visst skydd mot influensa under de första månaderna efter förlossning.
Här kan man vaccinera sig
Vaccin erbjuds på vårdcentraler, vaccinationsmottagningar och hos vissa andra vaccinatörer. En del barnmorskemottagningar erbjuder vaccin till gravida.
För att hitta närmaste vaccineringsmottagning eller fråga om råd kring influensa och vaccin kan man kontakta Vårdguiden eller Sjukvårdsrådgivningen 1177.
Så här fungerar vaccinerna
Syftet med vaccinering är att göra den vaccinerade personen immun, det vill säga motståndskraftig, mot en viss sjukdom.
Vaccinerna mot influensa innehåller delar av virus respektive bakterier som avdödats så att de inte längre kan föröka sig men fortfarande framkallar en reaktion från immunsystemet. Nästa gång man kommer i kontakt med viruset eller bakterien känner immunsystemet igen dem och förstör dem innan man hinner bli sjuk. Man har blivit immun.
Influensavaccin
Varje år kommer nya influensavirus och därför behöver du vaccinera dig på nytt inför varje influensasäsong. Årets influensavaccin skyddar mot tre influensatyper som man tror kommer att spridas i Sverige under vinterhalvåret:
•A(H1N1), även kallad svininfluensa. Viruset sprids fortfarande i vissa delar av världen och kan komma tillbaka till Europa i vinter. Om du tidigare har vaccinerat dig mot svininfluensa får du genom årets vaccin en förstärkning av det skyddet.
•A(H3N2). Är en variant av Hongkonginfluensan som orsakade en pandemi med många sjuka i slutet av 60-talet. Viruset har återkommit flera gånger sedan dess, men eftersom det ständigt förändras och det är två år sedan den senast var i Sverige har vi ett dåligt skydd mot sjukdomen. Äldre och personer med kroniska sjukdomar har störts risk att bli svårt sjuka.
•Influensa B. Olika varianter av influensa B-virus cirkulerar i Sverige de flesta år vilket gör att vi har ett relativt gott skydd mot sjukdomen. Influensa B-virus ger i allmänhet mindre allvarliga symtom än influensa A-virus.
Vuxna och barn från 13 års ålder behöver bara ta en dos av influensavaccinet. Barn från sex månader till 12 års ålder, som inte tidigare fått säsongsinfluensavaccin, behöver två doser med minst fyra veckor emellan doserna.
Efter 10–14 dagar har man ett 50–70-procentigt skydd som håller i sig i ungefär sex månader. Om man ändå får influensa under den här tiden dämpar vaccinet symtomen och man blir inte lika sjuk som man skulle ha blivit utan vaccinet.
Biverkningar
Till skillnad från vaccinet mot svininfluensa (Pandemrix) innehåller vaccinet mot säsongsinfluensa inget immunstimulerande ämne. Därför är risken för biverkningar mindre för vaccinet mot säsongsinfluensa. Det immunstimulerande ämnet gör att immunsystemet reagerar mer kraftfullt på vaccinet.
Ungefär 5 procent av alla som vaccinerar sig får en rodnad, svullnad och ömhet på platsen för vaccinationen. Reaktionen brukar försvinna på två till tre dagar. 1–2 procent av alla som vaccineras får lätt feber under något dygn. Hög feber eller andra biverkningar är mycket sällsynta.
KÄLLOR: vårdguiden.se, 1177.se (Sjukvårdsrådgivningen)
