– Hade detta varit ett manligt problem hade det lagts ner miljoner och åter miljoner på att lösa. 10 procent av alla gravida får bekymmer som börjar under graviditeten och sträcker sig två år efter förlossningen. Men istället för att få hjälp får kvinnor leva med denna smärta och anpassar sitt liv utifrån det. Det är verkligen inte OK!
Varannan gravid kvinna drabbas av foglossning. En del får problem som håller i sig i flera år efter att de fött barn.
– Tyvärr är det många kvinnor som kommer till oss och upplever att de inte blivit tagna på allvar. Attityd bland vårdpersonal är en anledning, en annan att kompetens om graviditetsrelaterad bäckensmärta saknas, säger Thomas Torstensson, sjukgymnast på Sundsvalls sjukhus. Tillsammans med läkarkollegan Per Kristiansson har han utvecklat en metod mot foglossning som de presenterade på världskongressen i Los Angeles i fjor. |
Thomas Torstensson |
Märkliga råd från vården
Per och Thomas testade sin metod med riktad träning på åtta kvinnor som dittills bara fått rådet att det var bra att ”röra sig” allmänt.
– Vi såg en svaghet i muskelsystemet. Att då rekommendera patienten att ospecifikt ”röra på sig”, som många gör, är märkligt. Det skulle man aldrig göra med till exempel en knäskada. Det handlar om att först träna upp den försvagade muskeln och därefter börja motionera. Att stärka med en uppbyggnad inifrån lyckades otroligt bra. Och att sätta kortisonsprutor är helt unikt.
Kvinnorna som kommer till sjukgymnastiken på Sundsvalls sjukhus, där Thomas Torstensson arbetar, har ofta provat allt. Vissa har haft smärtor så länge som fyra år efter förlossningen.
Varför får inte kvinnor hjälp?
Ju mer Per och Thomas arbetade med frågan desto mer upprörda blev de över att kvinnor inte får hjälp.
– Det är ju inte så enkelt som att slå upp på sidan 4: ”jaha, du har foglossning, då gör vi såhär”. Eller: ”min bil startar inte – nähä, men den här veckan byter vi bara tändstift, oavsett problem.” Men tyvärr gör man ofta så inom vården. Man använder begreppet foglossning som låter som att det är en och samma sak. Det är inte alltid fogarna. Vi brukar prata om graviditetsrelaterade bäckensmärtor. En kvinna som haft bäckensmärtor i fyra år kan ha ont i själva bäckenleden, ha smärtor från höften eller problem med muskler och ledband, då hjälper det inte med en standardlösning ”rör på dig mera”. Vi gör en rejäl undersökning först.
För Camilla Tallqvist började besvären i vecka 25. – Jag blev stel i höfterna och fick ont. Det smög sig på men kom sen mer och mer. När jag var i vecka 30 låg jag mest i soffan och kunde nästan inte gå. Jag lyckades ta mig utanför dörren för att släppa ut hunden men inte mer. Camilla pratade med sin barnmorska som tipsade om en sjukgymnast, specialutbildad på akupunktur. Efter kontakt fick Camilla Tallqvist en tid. – Sjukgymnasten frågade lite allmänna frågor och satte sedan nålar. Dagen efter blev det värre, sen vände det. Det var stor skillnad på värken redan efter första gången. Jag kunde vara uppe och röra mig och till och med åka in till stan. Visst kände jag av det och det var inte tal om långpromenader men det är det väl ändå inte med en stor mage. |
Camilla Tallqvist |
Smärta – något man får stå ut med?
Det är inte alla som har sådan tur som Camilla. Många gravida får höra att foglossning är något som man får räkna med och att smärtan går över. Man får bita ihop helt enkelt.
Thomas Torstensson är kritisk.
– Det är för lite forskat om allt sådant här. Vi frågar oss nu om det från början är personer som har en överrörlighet som drabbas, om det är genetiskt betingat, har det med stressnivå och personlighet att göra? För lite/för mycket fysisk aktivitet?
Om man inte bor i Sundsvall och har ont – hur ska man få hjälp?
– Alla har rätt till en vettig bedömning! Fråga vem i din stad som kan något om bäckenrelaterad smärta. Tuffa till dig! Kräv din rätt! Du har väl andra mål i livet än att anpassa dig till smärta, eller hur? Onödig smärta är det ingen som tjänar på. Det gäller att inte bita ihop och lida, många kvinnor verkar göra det.
Hur är det med fysisk aktivitet?
– Vår hypotes är att man kan förvärra problemen efteråt om man inte lyssnar på kroppen under graviditeten. Så – du kanske inte ska sluta jympa, men du kan välja lätt istället för intensivträning. Måste du dammsuga idag om du har ont? Efter graviditeten gäller det att börja mjukt. Det är en stor omställning för kroppen och magmusklerna har tänjts ut under nio månader, det måste få ta tid innan de går ihop igen.
Vad säger du om de olika metoder mot bäckensmärtor som florerar?
– Man kan prova sig fram. Hjälper akupunktur dig så är väl det bra, TENS, massage – testa! Och om det inte blir bättre så sök dig vidare!
Forskningen går framåt – i Sundsvall
Per och Thomas planerar nu en långtidsstudie av 600 gravida kvinnor. Tanken är att de ska följa dem från början av graviditeten till och med en tid efter förlossningen.
Camilla Tallqvists dotter Alva är nu sju månader och besvären med foglossning är borta.
– Det blev bättre direkt efter förlossningen. Jag hade ingen smärta längre men kunde känna att jag var stel. Jag är glad att jag hade en barnmorska som lyssnade och gav respektfulla råd. Tyvärr har jag hört flera andra som fått kommentarer som ”det är ingen sjukdom att vara gravid, lite foglossning och smärta får man räkna med”.
FAKTA Gravidtetsrelaterad bäckensmärta eller ”foglossning” och lösningen mot smärtan enligt Thomas Torstensson:
Det finns ledbandsfästen inne i bäckenet som har stark koppling till gravidtetsrelaterad bäckensmärta. Ledband och muskler får ta en större belastning under en graviditet när ledbanden runt bäckenet blir större och slappare. De ledband som ska ta de stora belastningarna försvagas och då får de små ta en större tyngd. Genom att trycka på olika punkter kommer man fram till exakt var problemen sitter. Ett skräddarsytt träningsprogram tas fram åt patienten som ska stärka upp inifrån. Vid behov får patienten också kortison injicerat i ledbanden.
Har du erfarenhet av graviditetsrelaterad bäckensmärta? Fick du hjälp? Ska kvinnor tiga och lida? Har den svenska vården ett attitydproblem? Är det ett jämställdhetsproblem? Kommentera!