När blir en normal graviditet en riskgraviditet?
Det finns flera saker som kan hända under graviditeten, som innebär att det blir en riskgraviditet. Om det visar sig att du väntar tvillingar, eller annan flerbörd, exempelvis. Andra faktorer som kan innebära att graviditeten blir en riskgraviditet är:
- Att du utvecklar graviditetsdiabetes
- Växthämning hos fostret
- Du känner färre fosterrörelser
- Havandeskapsförgiftning
- Immunisering (mammans immunförsvar bildar antikroppar mot fostrets röda blodkroppar)
- Blödningar som beror på moderkakans placering
- Minskad mängd fostervatten
- Risk för prematur födsel
- För tidig vattenavgång
- Sätesbjudning efter vecka 36
- Du går mer än två veckor över tiden för beräknat förlossningsdatum
- Igångsättning
Det finns också faktorer under förlossningen som kan medföra att en normal förlossning blir förenad med större risk:
- Värkstimulering med oxytocin
- Ryggbedövning (epidural)
- Kraftig blödning från underlivet
- Långvarig vattenavgång
- Feber hos modern
- Missfärgat fostervatten
- Utdraget förlopp
Hur följs riskgraviditeten upp?
Hur en riskgraviditet följs upp beror på vad det är som utgör risken, allvarlighetsgraden och vilken sorts riskgraviditet det är. Det viktigaste är att den vanliga mödravården upptäcker tecken hos mor eller barn som tyder på att det kan vara en riskgraviditet.
Kvinnor med sjukdomar som man vet innebär riskgraviditet får ofta information om detta redan innan de är gravida eller så tidigt som möjligt under graviditeten. Du får ofta träffa en specialist på den aktuella sjukdomen och graviditet.
För tidig vattenavgång, före vecka 37, leder till att graviditeten blir en riskgraviditet. Beroende på hur långt gången graviditeten är, och beroende på mammans och fostrets tillstånd, behandlar man på olika sätt. Ofta innebär det inläggning på sjukhus, med täta kontroller och bedömningar av hur fostret mår.
Högt blodtryck och/eller begynnande havandeskapsförgiftning kan innebära behov av ytterligare kontroller med ultraljud och blodprov. Dessutom kan det vara aktuellt att regelbundet lyssna på fosterljuden (CTG). Behov av medicinering, eventuell inläggning och igångsättning övervägs från fall till fall.
De allra flesta som har en riskgraviditet får erbjudande om extra ultraljud för att bedöma mammans och fostrets tillstånd. Även här är det tillstånden som avgör hur många kontroller som behövs. Beroende på riskfaktorer kommer en del också att blir sjukskrivna under graviditeten.
Går det bra?
Det hörs förstås på namnet riskgraviditet att det finns en viss risk att det inte går bra. Risken varierar från graviditet till graviditet och många faktorer spelar in. En tidig vattenavgång i vecka 25 har exempelvis inte lika god prognos som en lätt havandeskapsförgiftning i vecka 36. Båda är riskgraviditeter, men med olika prognoser.
Med god övervakning, uppföljning och behandling för att minska riskfaktorernas påverkan på graviditeten är prognosen oftast god.
Påverkas förlossningen?
Friska kvinnor med normala graviditeter, som antas få en normal förlossning, får föda på en vanlig förlossningsavdelning. Men riskgraviditet innebär riskförlossning och den gravida kan bli hänvisad till ett annat sjukhus än det hon annars skulle ha fött på.
Blir jag sjukskriven?
Om graviditetsbesvären är ovanligt svåra kan de räknas som sjukdom och ge rätt till sjukpenning. Det är viktigt att det framgår tydligt i läkarintygen hur svåra besvären är och varför du inte kan jobba. Graviditetsbesvär som räknas som normala, som till exempel ryggont och trötthet, ger inte rätt till sjukpenning.
Källor: www.kvinnedoktor.no och 1177 Vårdguiden
