Kan det hända något under en graviditet eller en förlossning som påverkar chanserna att bli gravid på nytt?
Generellt är en förlossning en naturlig och sund händelse för en kvinna som inte bör påverka förmågan att bli gravid igen.– Men självklart kan det ske katastrofer under en förlossning som att livmodern brister och man behöver operera bort den, det är dock extremt ovanligt, poängterar Helen Elden.
Det kan också ha skett något med kvinnans kropp under tiden som förflutit sedan den förra förlossningen. Ett exempel är ifall kvinnan har haft äggledarinflammation som kan göra det svårare att bli gravid efteråt.
Kan det vara lättare att bli gravid igen om man redan varit gravid en gång?
– Så kan det absolut vara, säger Helen Elden.– Dels är det ju så att man då sällan har de bekymmer som förekommer vid primär infertilitet, men dels är det också så att kroppen kan det hela redan, den fattar vad den ska göra och då blir det lättare.
Hur påverkas fertiliteten av ålder?
En vanlig orsak till att det är svårare att bli gravid på nytt är kvinnans ålder. När det är dags för barn nummer två har kvinnan helt enkelt hunnit bli äldre än hon var när hon blev gravid med första barnet. Fertiliteten hos kvinnor avtar nämligen med åldern. En kvinnas fertilitet når sin topp vid 22 - 25 års ålder. Därefter minskar fertiliteten sakta till omkring 35 års ålder, varefter den faller snabbare fram till klimakteriet. Även för män är ålder en faktor som kan göra det svårare eftersom spermiekvaliteten blir sämre med stigande ålder.
– Ålder påverkar fertiliteten eftersom den avtar för varje år redan efter 25 års ålder, men en kvinna kan bli spontant gravid så länge som hon har ägglossning, berättar Helen Elden.
När kvinnan passerar 35 års ålder sker en kraftigare nedgång i fertiliteten. Då har antalet ägg minskat samtidigt som kvaliteten på äggen sjunker allt eftersom. Men det är viktigt att komma ihåg att fertilitet är individuellt och att alla kroppar fungerar olika. För vissa kvinnor börjar det bli svårare att bli gravid redan innan 35 års ålder, för andra börjar det långt senare.
Klimakteriet
Klimakteriet är det som styr hur långt upp i ålder en kvinna kan bli gravid. Det som sker under klimakteriet är att mensen upphör, men också att ägglossningen upphör. Äggstockarna har allt färre ägg av god kvalitet kvar, varpå det inte längre är möjligt att bli gravid på naturlig väg. Detta är dock inget som sker från en dag till en annan, utan det är en process som kan pågå i flera år, i vissa fall upp till tio år. Under den tiden är ofta både ägglossning och menstruation oregelbunden och under denna tid kan det vara svårare, men inte omöjligt, att bli gravid.
Den sista mensen kallas för menopaus och det är först ett år efter den allra sista mensen man brukar säga att en kvinna inte längre är fertil. När menopausen sker är individuellt. De flesta kvinnor brukar få sin menopaus vid 51 eller 52 års ålder, men det kan variera från 45 till 57 år. En del kvinnor har sin sista mens mellan 40 och 45 års ålder, men det förekommer också att vissa kvinnor har sin menopaus redan före 40 års ålder.
Hur lätt är det egentligen att bli gravid?
Ungefär 8 till 10 par som försöker bli gravida lyckas inom ett år, enligt RFSU. Andra får vänta längre innan de lyckas. Om en frisk och fertil kvinna har ett samlag med en lika frisk och fertil man är chansen att bli gravid mellan 2 och 4 procent. Om samma par fortsätter ha oskyddat samlag under hela menstruationscykeln ökar chanserna till mellan 20 och 25 procent. Men för att man ska lyckas bli gravid finns det en rad faktorer som ska fungera, nämligen:
- Att kvinnans äggstockar fungerar bra så att ägg av bra kvalitet kan mogna fram
- Att kvinnan har ägglossning
- Att äggledarna fungerar bra så att ett ägg kan fångas upp och befruktas av spermier som har simmat upp i äggledarna och att det befruktade ägget sedan kan transporteras ned till livmodern
- Att livmoderslemhinnan kan ta emot ett befruktat ägg så det kan fastna och fortsätta utvecklas
- Att mannen har tillräckligt många spermier och att de håller en hög kvalitet
Det är alltså många olika faktorer som måste fungera för att en graviditet ska kunna ske. Om det finns problem med någon av dessa faktorer kan man behöva hjälp att bli med barn.
När er chansen att bli gravid störst?
Störst chans att bli gravid är under kvinnans ägglossning. Det är nämligen under ägglossningen och det efterföljande dygnet som chansen är som störst att ägget blir befruktat av mannens spermier. När ägget lossnar fångas det upp av äggledaren och vandrar ner till livmodern och det är under denna vandring som det kan bli befruktat av mannens spermier.
Ett ägg är befruktningsbart i ett halvt upp till ett dygn. Spermierna kan dock leva i flera dygn i äggledarna och vänta på ett ägg att befrukta, så därför ökar man chanserna att bli gravid ifall man har samlag redan några dagar innan ägglossningen. I stället för att bara försöka pricka in själva ägglossningsdagen ökar man alltså chanserna ifall man har regelbundna samlag under större delen av menscykeln.
Hur kan man öka chansen att bli gravid?
Det är inte alla kvinnor som känner när det är dags för ägglossning. Därför kan en ägglossningskalender eller ett ägglossningstest hjälpa till att pricka rätta dagar. Att leva så sunt som möjligt och undvika alkohol och tobak kan underlätta för en del par att bli med barn. Både under- och övervikt kan påverka fertiliteten negativt hos både kvinnan och mannen. Även långvarig stress kan påverka fertiliteten negativt för båda könen.
När bör man söka hjälp?
Har man försökt bli gravid i ett år utan att lyckas bör man få hjälp med en fertilitetsutredning. Men om man är äldre än 35 år behöver man inte vänta ett helt år, utan kan söka hjälp tidigare eftersom det då kan vara viktigt att få hjälp snabbt då redan åldern är ett hinder i sig.
– En av de absolut vanligaste orsakerna till att par behöver söka hjälp vid barnlöshet är just åldern, berättar Helen Elden.– Många par väntar för länge innan de försöker få barn och då är chansen att bli gravid mycket mindre.
Vad är sekundär barnlöshet?
Om man försökt bli gravid i mer än ett år och inte lyckats kallas det för ofrivillig barnlöshet. Det är vanligt och förekommer hos drygt 10-15 procent av befolkningen. Om man inte lyckas bli gravid alls kallas det för primär barnlöshet eller primär infertilitet. Om man har barn sedan tidigare, men inte lyckas bli gravid igen kallas detta för sekundär barnlöshet eller sekundär infertilitet. Enligt 1177.se finns det olika anledningar till att befruktning inte lyckas:
- Hos ungefär en tredjedel beror barnlösheten på spermierna
- Hos en tredjedel beror barnlösheten på livmodern, äggen eller äggledarna
- Hos en tredjedel beror barnlösheten på en kombination av olika saker, eller så hittar läkaren ingen förklaring
Om det beror på spermierna kan det till exempel vara så att mannen har haft en infektion i bitestikeln eller opererats för pungåderbråck. Det kan också vara olika sjukdomar som påverkar spermierna och dess kvalitet. Åldern kan också påverka spermiekvaliteten.Om det beror på livmodern, äggen eller äggledarna så kan sjukdomar som Endometrios eller PCOS vara en orsak. Man kan också ha polyper eller muskelknutor i livmodern eller livmoderhalsen som påverkar. Vissa läkemedel kan också påverka fertiliteten.
Ibland hittar läkarna ingen förklaring till barnlösheten och då kallas det för oförklarad barnlöshet. Hos 10-20 procent av paren som söker hjälp hittas ingen förklaring till barnlösheten.
För att ta reda på orsaken till att man inte blir gravid krävs en fertilitetsutredning.
Hur går en fertilitetsutredning till?
Målet med en fertilitetsutredning är att få svar på om det finns några hinder för graviditet och i så fall vad som orsakar att det är svårt att bli gravid på naturlig väg. När man vet vad problemet är så är det lättare att göra något åt det. Vid en fertilitetsutredning brukar mannen få lämna spermaprov för att se om det finns några spermier och det går även att se hur många spermier som finns och hur de rör sig. Kvinnan behöver undersökas för att se om äggstockar, ägglossning, äggledare och livmoder fungerar som de ska. Det sker på olika sätt, till exempel via blodprov och ultraljud. När alla tester är genomförda och utredningen är klar diskuterar man olika behandlingsalternativ. Ibland bedömer läkaren att chanserna till graviditet på naturlig väg är god och paret får försöka lite till. Ibland kan läkaren konstatera att det behövs hjälp för att få till en graviditet.
Vilken hjälp kan man få?
Det finns många olika sätt att få hjälp att bli gravid beroende på vad problemet är. Hormonstimulering innebär att man får hormoner i tablettform för att stimulera äggstockarna till ägglossning. Detta kan behövas ifall man har en oregelbunden ägglossning.
Insemination kan vara en passande behandling ifall spermier saknas eller om de är få till antalet eller rör sig dåligt. Då kan man antingen använda partnerns spermier eller donerade spermier. Vid insemination använder läkaren en tunn plastslang för att föra in spermierna direkt in i livmodern. Då behöver inte spermierna simma så långt. Detta görs i anslutning till ägglossning för att öka chanserna till graviditet.
Om man under fertilitetsutredningen konstaterar att orsaken till att man inte blir gravid beror på sammanväxningar kring äggledarna, polyper eller muskelknutor i livmodern eller endometrios med cystor som påverkar äggstockarna kan det behövas en operation.
I vissa fall kan man behöva göra en provrörsbefruktning, IVF. Det kan till exempel vara ifall kvinnan inte har några egna ägg, eller om det finns skador på äggledarna. Det kan också vara ifall spermierna har nedsatt funktion eller att man testat insemination utan att det lyckats. Vid en IVF-behandling sker befruktningen i ett laboratorium. Om kvinnan har egna ägg plockas de ut och befruktas utanför kroppen. Saknas ägg kan hon i stället få donerade ägg som befruktas. Några dagar efter befruktningen sätter läkaren in det befruktade ägget, embryot, i livmodern där det förhoppningsvis fortsätter utvecklas till ett barn.
Det är vanligt med IVF-behandlingar i Sverige. Varje år startas ungefär 25 000 IVF-behandlingar och drygt 5 200 barn föds per år efter en IVF-behandling. Andelen som får barn efter genomförda IVF-behandlingar är cirka 50 % och de flesta par får barn under de tre första behandlingarna.
Hur påverkar endometrios och PCO/PCOS fertiliteten?
Endometrios innebär att det finns livmoderslemhinna eller celler som liknar livmoderslemhinna på andra ställen än inuti livmodern. Förutom att man kan ha mycket ont i samband vid mens och samlag kan det också vara svårare att få till en graviditet om man har endometrios. Det beror dels på att det är svårare för äggen att bli befruktade, dels på att det är svårare för ett befruktat ägg att fastna, eftersom inflammationen gör att livmoderslemhinnan inte fungerar som den ska. IVF brukar vara den behandling som fungerar bäst om man har endometrios.
– Vid endometrios har man ofta lägre chans till graviditet. De flesta kvinnor med endometrios kan få barn, men andelen av dem som behöver assisterad befruktning för att lyckas är högre än för kvinnor i genomsnitt, säger Helen Elden.
PCOS står för polycystiskt ovarialsyndrom och orsakas av en obalans av hormoner från äggstockarna. Obalansen kan bland annat orsaka att man får oregelbunden eller utebliven mens och att äggen inte utvecklas tillräckligt mycket för att det ska bli ägglossning. Detta kan i sin tur innebära att man har svårare att bli gravid.
– Många med PCOS kan behöva fertilitetsbehandling, berättar Helen Elden.– Men den som har PCOS kan också behålla sin fertilitet längre och få barn högre upp i åldern. Det är också vanligt att kroppen stabiliserar sig under en graviditet och att det är lättare att bli gravid nästa gång trots att man har PCOS.
Källor:1177.seRFSU.seQ-IVF – Nationellt kvalitetsregister för assisterad befruktning
