Helena Strevens, obstetriker och forskare på Lunds universitetssjukhus, ser två faktorer som påverkat utvecklingen.
– Vi är äldre och har högre BMI när vi blir gravida. Det gör att risken för komplikationer under graviditeterna ökar. Kvinnor med ett BMI över trettio får till exempel oftare problem med diabetes och högt blodtryck när de blir gravida.
I Sverige är det vanligast med akuta snitt, men skillnaden mellan akuta och planerade är bara ett par procent.
På mödravårdscentralen är utgångspunkten alltid en vanlig förlossning eftersom det innebär minst risker för mamman och barnet. Kejsarsnitt ska bara användas om det finns någon komplikation som gör att man inte tror att en vaginal förlossning är möjlig.
Rädsla kan vara en anledning, men som grupp betraktat ligger det inte bakom någon stor del av ökningen. Andelen kvinnor som inte kan tänka sig att föda vanligt har varit konstant över lång tid.
Man kan se att det finns ganska stora variationer mellan Sveriges förlossningssjukhus. Generellt utförs en större andel kejsarsnitt i storstadsregioner än i småstäder. Södersjukhuset i Stockholm ligger högst. Där förlöses nästan vart tredje barn med kejsarsnitt.
– Det beror inte på att man har olika riktlinjer utan att man jobbar olika hårt med att få patienter till en vanlig förlossning. Till storstäder remitteras också ofta mer komplicerade graviditeter och det gör att kejsarsnitten ökar där, säger Helena Strevens.
För sjukhusen är kejsarsnitt/vaginal förlossning också en ekonomisk fråga. Ett kejsarsnitt på Lunds universitetssjukhus kostar 43 537 kr och en vaginal förlossning 20 616 kr.