Vad gör du när barnet inte gillar maten?

Tåla att barnet äter lite

Många av problemen ligger i föräldrarnas oro över att barnet inte får i sig tillräckligt med mat, eller inte tillräckligt med näring.

– Barn svälter sig normalt inte, säger Holgersen.

Ofta är det inte alla måltider som är problematiska, utan ett av dem – gärna middagen. Då bör man som förälder ha lite is i magen.

– Fortsätt att utmana barnet att smaka, men se till att du inte gör det till alla måltider. En måltid per dag räcker. Till de andra måltiderna kan du servera mat du vet att barnet gillar, säger Walle.
Det här är kanske det svåraste för föräldrar att acceptera. Vad händer om barnet äter för lite?

– Så länge barnet äter bra annars, eller att perioden då barnet vägrar nästan all mat inte varar i flera månader, och barnet växer och mår bra, är det inte farligt. Fortsätt att erbjuda maten, och undvik att ta till nödlösningar i form av matvaror du vet att barnet alltid äter, säger Walle.

Ofta bara ett problem hemma

Hemma gillar barnet nästan ingenting, men på förskolan är det en allätare. Eller så äter det nästan upp sina mor- och farföräldrar, men hemma pickar de bara på maten. Känns detta igen?

– Barn påverkas av andra. Om de säger att de inte gillar maten, men ser att barnet bredvid älskar den, kan det vara så att det vill prova också. Att barnet inte vill äta hemma handlar ofta om att barnet försöker hitta ut hur mycket makt de har över föräldrarna. Att de inte gillar det handlar egentligen om att barnet övar på att protestera. Låt er inte luras in i en maktkamp. Kolla därför med förskolan hur barnet äter där innan du bekymrar dig för mycket, säger Walle.

Holgersen menar att vi kan lära oss mycket om hur måltider hanteras på förskolan.

– När barn ser att andra äter maten utan massa diskussion, äter de ofta mer själva. Gör inget stort nummer av att barnet inte gillar något, utan ignorera det, det är absolut det bästa, säger Holgersen.

Kräv att barnet smakar på maten

Även om du inte kan tvinga barnet att äta maten, kan du kräva att barnet smakar på den. Barns smaklökar är under utveckling – och det kan faktiskt vara så att maten inte smakar lika bra för dem som för oss.

– Barn är födda med en aversion mot bittra smaker. De behöver smaka på maten flera gånger
innan de gillar den. Forskning visar att barn ibland måste smaka på maten 10–15 gånger innan de gillar den. Samtidigt visar en studie att de flesta föräldrar ger upp efter tre till fem gånger. Så om barnet inte gillar maten, beror det kanske på att föräldrarna inte är villiga att försöka vidare, säger Walle.

Men du ska inte kräva att barnet äter upp maten.
– Nej, det måste vara okej att inte äta upp, säger Walle.

Läs också:

Mat från sex månader

Mat från 9 till 12 månader

Mat för ettåringen

Prova igen om ett tag

Har du verkligen försökt att ge barnet maten, och barnet har smakat men inte gillat den – då är det okej att ta en paus. Men tänk inte att barnet aldrig kommer att gilla maten.

– Smaklökarna utvecklas hela tiden. Mat som barnet hatade för några månader sedan kan nu smaka bra. Detta gäller även äldre barn och vuxna. Bara för att du inte gillade något för ett halvt år sedan, betyder det inte att du inte kan gilla det nu, säger Walle.

Gör inte alternativ mat!

En av de dummaste sakerna du kan göra är att ge barnet specialmat eftersom det inte vill ha det alla andra äter.
– Då gör du barnet en björntjänst. Om barnet inte gillar fisken, får det bara äta tillbehören. Det är ofta föräldrarna som tycker att det är trist, inte barnet. Tänk inte att det är synd att ni njuter av god mat, medan barnet bara äter potatis. Det är inte säkert att barnet tänker så, säger Holgersen.

Gör måltiden till en trevlig stund

Det kan vara lättare sagt än gjort, men om du lyckas skapa en god stämning vid bordet, kommer du långt. Om du visar att du gillar maten och njuter av att äta den, blir det också lättare för barnet att ge maten en chans. Trevligt prat runt bordet är också viktigt för att se till att måltiden blir en fin upplevelse – för hela familjen.

– Jag vill slå ett slag för matglädje. Gör inte måltiden till en kamp mellan dig och barnet, råder Walle.

Du kan också räkna till tio i dig själv när du känner att irritationen tar över.

– Var ett bra exempel. Smaka på allt, och säg till barnet att maten smakar bra. Gör inte måltiden till en stress-situation genom att bli arg, säger Walle.

Kom ihåg att du formar barnets förhållande till mat

Grunden för barnets förhållande till mat läggs när det är litet. Glöm inte det när du hör "jag gillar inte". För vill du att barnet ska få ett ansträngt förhållande till mat? Glöm det inte heller när du ger efter och lägger på Nutella på mackan en tisdag.

– Ett bra utgångsläge är värt att kämpa för. Klarar du att stilla och lugnt erbjuda maten, och få barnet att äta matvaror det inte gillar på ett alternativt sätt under en övergångsfas, är mycket gjort. Kom ihåg att vanor är svåra att ändra, säger Walle.

Du bör också vara försiktig med att stoppa mat i munnen på barnet efter att det har lärt sig att äta själv.

– Stoppar du in mat som barnet inte gillar i munnen på det, blir det en stressande upplevelse för barnet, och du ger det mer anledning att protestera vid måltider, säger Walle.

Holgersen uppmanar föräldrar att inte prata om att inte gilla maten vid bordet.

– Låt det vara en regel att vi pratar om trevliga saker vid bordet. Det är inte tiden att ta upp problematiska saker eller prata om varför barnet inte gillar vissa matvaror, säger han.

Har du någonsin funderat på varför mat som korv och pizza ofta är helt okomplicerad, medan hälsosammare alternativ är mer problematiska? Det kan bero på att vi visar olika attityder.

– Detta är mat vi bara förväntar oss att alla gillar, och vi gör inte så mycket väsen av att de ska äta den. Det är mat vi firar med. Borde vi inte egentligen kunna göra samma sak med fisk, frågar Holgersen.

Låt inte barnet ta för sig själv

Om du låter barnet ta för sig själv är chansen stor att det väljer bort allt som inte lockar. Det kan bli väldigt lite på tallriken, eller extremt ensidigt. Och maktkampen börjar ofta innan barnet ens fått maten på tallriken.

– Ha barnets tallrik klar när det sätter sig vid bordet. Då har du bestämt vad som ska vara på den. Gör det till en rutin så att barnet vet att så här är det bara. Du kan kräva att barnet smakar på allt på tallriken, men det måste vara tillåtet att inte gilla, säger Walle.

Lura in saker barnet inte gillar

Om barnet inte vill äta grönsaker, eller inte den grönsaken du vill att det ska äta, måste du bara fortsätta att servera den och kräva att barnet smakar på den. Men om du är orolig för att barnet inte får i sig viktiga näringsämnen medan du väntar, är det okej att smyga in matvaror i sådant barnet gillar.

– Du kan lura i matvarorna genom smoothies, äggröra, soppor, såser och grytor. Det är okej, men du måste fortsätta att erbjuda dem vid sidan om också. Det är inte tillräckligt att bara lura i dem, säger Walle.

Holgersen är skeptisk till att lura barnet så mycket. Det ska lära sig att äta matvarorna.
– Ofta är det inte så mycket som krävs för att det ska vara tillräckligt. Kroppen tar ju inte upp fler vitaminer än den behöver. Barn klarar sig ofta bra med lite. Det är egentligen inte så akut som föräldrar tror, säger han.

Naturlig skepsis till det som är nytt och/eller annorlunda

Mycket av den maten vi äter idag är lätt att äta. Det vill säga – den kräver inte mycket av oss. Kött och fisk är utan ben, grönsaker är färdigskalade och upphackade. Den kräver lite av oss – både när den är på tallriken och när den ska ätas.

– Måste barnet plötsligt skära i köttet, eller skrapa det från benet, kan det mycket väl hända att barnet säger att det inte gillar maten. Det är normalt att känna motvilja mot ny mat, säger Holgersen.

Kanske en bra anledning att vänja barnet vid olika typer av mat och konsistenser från en tidig ålder?

– Vissa barn blir också rädda för mat och upplever att den växer i munnen. De blir rädda för att sätta något i halsen eller liknande. Då måste man försöka ta reda på varför, säger Holgersen.

Du måste äta tre skedar

Det är lätt att hamna i en situation där man gör ett kompromiss. "Om du äter tre skedar så behöver du inte äta mer." Men är det okej att göra så? Näringsfysiologen och barnpsykologen har olika åsikter om detta.

– Då får barnet smaka på maten, och det är ju positivt, så jag tycker att det är okej. Men du riskerar att barnet hakar upp sig på siffran och inte vill äta mer än den nedre gränsen du har satt, säger Walle.

Holgersen är mer skeptisk till detta och tycker att det i grund och botten blir att tvinga barnet att äta.

– Det är viktigt att smaka, och det är ju märkligt att inte gilla något du inte har smakat. Men du bör undvika konfliktsituationer där du riskerar att förlora. Du kan nämligen inte bestämma att barnet ska äta. Det kan vägra eller spotta ut maten, säger Holgersen.

Är barnet egentligen hungrigt?

Det kanske låter grundläggande, men är du verkligen säker på att ditt barn är hungrigt? Om inte, kan det vara så att barnet inte äter just för att det inte är hungrigt.

– Hungriga barn äter mer än barn som inte är hungriga. Ha därför fasta måltider och försök att undvika småätande mellan måltiderna, säger Holgersen.

"Så duktig du är på att äta"

Vi har alla hört det, och kanske har du sagt det till ditt barn? Men näringsfysiologen vill att vi slutar säga denna mening.

– Mat är något vi behöver för att växa stora och starka. Säg hellre att maten är god eller gör gott, säger Walle.

Även Holgersen är skeptisk till denna kommentar, och vet att det ofta är mor- och farföräldragenerationen som kommer med sådana kommentarer.

– Attityden till mat har förändrats genom generationerna. Men du behöver inte göra något stort väsen av det. Säg istället "Du vet, mormor pratar så mycket om att äta, hon." Barn tål mer
variation än du tror, säger Holgersen.

På samma sätt behöver du inte oroa dig för att morföräldrarna ska ge barnen "bra vanor" bara för att de reagerar annorlunda när barnet inte gillar.

– Barn är bra på att skilja på regler hemma och borta. Det handlar nog mer om att du som förälder stör dig på att morföräldrarna inte respekterar dina regler, säger Holgersen.

Mat smakar inte bra när allt är fel

Du har kanske märkt det på dig själv – när du är ledsen eller arg smakar ingen mat bra?

– Då kan det vara så att barnet inte äter för att det har förlorat matlusten, inte för att det inte gillar maten, säger Holgersen.

Kom ihåg att barn är olika

Åt den äldsta allt från det att ni introducerade fast föda, medan den yngsta har vägrat det mesta?
– Barn är olika, och det är inte alltid lika enkelt att få dem att äta. Men det brukar lösa sig, säger Holgersen.

Som med det mesta är det sällan mycket att vinna på att jämföra barn med andra.

Sluta med belöningen

"Ät upp så får du en glass." "Om du inte äter upp får du ingen efterrätt." Välkänt för många, men bör helst undvikas, säger experterna.

– Det blir fel. Fokuset bör vara att maten i sig är god, säger Walle.

Och det är ju logiskt när du tänker på det. Visst säger vi inte egentligen till barnet att de ska lida sig igenom den äckliga maten och sedan belönas för att de kämpat?

När barnet inte gillar maten hos andra

Ni är på middag och barnet rynkar på näsan när maten serveras. Den gillar det inte. Vad gör du?

– Det kan vara obehagligt för föräldrarna. Men ofta är det vårt beteende vi tycker är pinsamt, inte att barnet inte gillar maten. Lär du barnet att artigt tacka nej är det oftast enklare för de man är på besök hos att tåla att barnet inte äter maten. Och om du anpassar maten hemma bör du inte ta kampen på besök. Då måste du istället erkänna att ni har ett problem, säger Holgersen.

Ta barnet med i förberedelserna!

Har du fiskat fisken själv är det ofta lättare att gå med på att smaka på den. Så är det ofta med mat. Har du valt ut broccolin själv eller varit med och skurit upp grönsakerna får du ett slags ägarskap över maten.

– Låt barnet vara med på affären, ta det med på matlagningen och berätta om maten. Oavsett om barnet gillar maten eller inte, är det bra att låta det delta i förberedelserna, säger Walle.

Tröttsamt både för vuxna och barn

Vi vill så gärna att barnet bara ska äta den mat det får serverat – utan att det ska bli en maktkamp. Men så är det inte alltid.

– Jag tror ofta att kräsna barn mest är ett problem för föräldrarna. Men det kan bli tröttsamt både för föräldrar och barn. Föräldrarna oroar sig nog oftare än de borde, säger Walle.

Och det håller Holgersen med om.

– Mycket handlar om hur mycket vi som föräldrar klarar av utan att känna oss misslyckade. Eller innan vi blir rädda för att barnet inte får i sig det de behöver för att växa. Vissa tycker också synd om barnen om de inte får mat de gillar. Då gäller det att stanna upp och tänka om det verkligen är vi som föräldrar som tycker att det här är svårt – som känner skuld eller tycker det är pinsamt, säger Holgersen.

Han säger att vi människor ofta inte omedelbart lär oss av de misstag vi gör, utan snarare upprepar dem med ökad intensitet.

– Börja med dig själv som förälder. Vad är viktigt för dig? Vad kan du leva med? Vad är värt ett bråk, frågar Holgersen.

Han säger att det är förståeligt att föräldrar idag blir oroliga när rubriker skrämmer med det Holgersen kallar hälsorädsla.

– Många blir oroliga och sträcker sig långt för att få i sina barn bra mat för att de vill vara bra föräldrar, säger han.

Det är okej att ge efter – ibland

Föräldrar kan bli trötta på att bråka med barnet om att smaka på mat de inte gillar. Då kan det vara oändligt frestande att bara ge efter – och få matro och bra stämning.

– Gör du egen middag till barnet, serverar juice i stället för vatten eller ger chokladpålägg på mackan en vardag ibland är det okej. Men du kan inte ge upp och göra det till alla måltider som är jobbiga, säger Walle.

Det gäller samma om barnet vägrar det mesta av maten och du är väldigt frestad att få i barnet något – och är villig att erbjuda nästan vad som helst.

– Har du erbjudit hälsosamma alternativ hela dagen är det inte kris om du slutar med chokladpålägg till kvällsmat, säger Walle.

Läs också:

Vågar du låta babyn äta själv?