Rekommendationer kring små barns skärmanvändning – därför tog det lång tid

Riktlinjerna från WHO
Det var 2019 som Världshälsoorganisationen, WHO, publicerade sina nya riktlinjer om fysisk aktivitet, stillasittande och sömn hos barn under 5 år (To grow up healthy, children need to sit less and play more (who.int)). De anser att barn bör tillbringa mindre tid framför en skärm och likaså att tiden som barn sitter fastspända i barnvagnar, bilbarnstolar och bärselar bör minska. De anser även att barn bör få en bättre sömnkvalitet och leka mer för att på så sätt kunna växa upp friska och starka.

Barn under 2 år bör inte titta på skärmar överhuvudtaget, enligt WHO. Och för barn som är mellan två och fem år bör skärmtiden begränsas till maximalt en timme om dagen. Med skärmar menar WHO tv, dator, mobil och surfplatta.

Bakgrunden till Världshälsoorganisationens riktlinjer är att vi i dagens samhälle är alltmer stillasittande och tittar alltmer på skärmar av olika slag. De har därför bett en expertpanel studera vad en stillasittande livsstil och dålig sömnkvalitet kan innebära för barns hälsa. De har också undersökt den positiva effekten av ökad fysisk aktivitet. Riktlinjerna som WHO därefter har publicerat har kommit till efter en gedigen faktainsamling från de mest framstående forskarna på området. WHO tror att de nya riktlinjerna kommer att öka barns fysiska och psykiska hälsa, samtidigt som man förebygger sjukdomar relaterade till en passiv livsstil senare i livet.

– Att uppnå god hälsa för alla innebär att göra vad som är bäst för hälsan redan från början, säger WHO:s generaldirektör Tedros Adhanom Ghebreyesus i ett pressmeddelande.

Världshälsoorganisationens riktlinjer om barns skärmanvändning presenterades alltså 2019 och kom som en följd av WHO:s omdiskuterade beslut året innan om att klassificera datorspelsberoende som psykisk sjukdom. Enligt WHO ska nämligen beroende av datorspel, tv-spel och onlinespel klassas som en psykisk åkomma, vilket har väckt stor kritik. Ett argument som kritikerna återkommer till är att klassningen stigmatiserar ungdomars skärmanvändning.

Bättre hälsa genom rörelse och bra sömn

WHO vill att barn ska få bättre hälsa och två viktiga faktorer för detta är rörelse och bra sömn. De vill helt enkelt att barn ska vara mer fysiskt aktiva och sova bättre. Forskning visar att barn som tillbringar mycket tid framför en skärm oftare hoppar över fysisk aktivitet och de sover också mindre, menar WHO. Därav att myndigheten vill minska på skärmtiden hos barn och unga, i förhoppningen att de i stället ska leka och röra på sig mer samt sova bättre.

I samband med de nya riktlinjerna gav WHO som förslag att föräldrar borde leka mer med barnen, läsa tillsammans med dem samt göra aktiviteter tillsammans som att sjunga och lägga pussel.

Världshälsoorganisationen har en tanke om att deras riktlinjer ska kunna underlätta för länder att ta fram sina egna, nationella, rekommendationer, liksom att skapa egna program för att främja rörelse hos barn och unga. De hoppas även att riktlinjerna kan vara till hjälp för de som arbetar professionellt med att stödja föräldrar och vårdnadshavare i dessa frågor. WHO har förhoppningen att såväl myndigheter som vårdnadshavare ska gå samman och engagera sig i frågor kring barns hälsa nu när de har väckt dem genom publiceringen av sina riktlinjer.

Ju mindre skärmtid, desto bättre

WHO fokuserar alltså främst på minskat stillasittande och mer rörelse för att främja hälsa, och barns skärmanvändning är då en del av detta, menar de, eftersom det tenderar att skärmanvändning ökar stillasittandet.

WHO säger sig inte principiellt vara emot skärmarna i sig, utan tycker att det viktiga är att barnen får tid att leka och röra på sig i stället för att sitta stilla. Ändå är deras ledord generellt att ju mindre skärmtid, desto bättre, samtidigt som det samlade bevisläget för deras rekommendationer är svagt.

Sambanden mellan barns skärmanvändning och hälsa behövde klargöras

I maj 2023 beslutade sig Regeringen för att ge ett uppdrag till Folkhälsomyndigheten att sammanställa kunskap om sambanden mellan hälsoeffekter och digital medieanvändning hos barn och unga samt att ta fram vägledning och rekommendationer. Detta eftersom barns och ungas medieanvändning blivit alltmer omfattande på kort tid och detta har gjort att det har uppstått ett behov av att undersöka kopplingen mellan olika hälsoaspekter och digital skärmanvändning.

Socialminister Jakob Forssmed skrev i ett pressmeddelande den 12 maj 2023 att vi behöver ta ett brett grepp om frågan och undersöka såväl hur skärmtid, det innehåll som konsumeras på plattformarna och hur deras design påverkar barns och ungas hälsa. Folkhälsomyndighetens utredning var tänkt att inbegripa både positiva och negativa aspekter. Utifrån kunskapssammanställningen fick myndigheten också i uppdrag att skapa och sprida en åldersanpassad vägledning och rekommendationer för digital medieanvändning bland barn och unga i åldrarna 0 - 18 år.

Kunskapssammanställningen skulle vara klar i juni 2024 och utgöra grund för åldersanpassade rekommendationer samt vägledning om digital medieanvändning bland barn och unga i åldern 0–18 år. Rekommendationerna skulle redovisas till regeringen den 1 september 2024 och vägledningen den 15 december 2024.

I oktober 2023 gav Regeringen även i uppdrag till Skolverket att se över området digitaliseringen i förskolans läroplan. Syftet var att genomföra ändringar i läroplanen så att förskolan i huvudsak ska vara skärmfri för barnen. Anledningen till detta var i första hand att främja barnens lärande och att minska deras stillasittande. I samband med översynen av digitalisering i förskolan skulle Skolverket även se över områdena fysisk aktivitet och högläsning. Enligt uppdraget skulle Skolverket ta hänsyn till WHO:s riktlinjer om fysisk aktivitet, stillasittande och sömn för barn under 5 år.

Svenska Barnläkarföreningen responderar

I oktober 2023 gick Svenska Barnläkarföreningen ut med egna allmänna rekommendationer om små barns skärmanvändning. De nya rekommendationerna är utarbetade av Barnläkarföreningens delförening för Allmänpediatrik och hälsovård och vänder sig både till professionen och till vårdnadshavare.

Egentligen hade Barnläkarföreningen tänkt vänta med att publicera sina rekommendationer till dess att Skolverket och Folkhälsomyndigheten blivit klara med sina uppdrag. Men Barnläkarföreningen menar att utredningar tar tid och enligt dem efterfrågades rekommendationer omgående från allmänhet, förskola och barnhälsovård. Därför valde Barnläkarföreningen att publicera sina rekommendationer redan under hösten 2023 i stället för att vänta in att utredningarna skulle bli klara under 2024.

Enligt Barnläkarföreningens rekommendationer ska barn inte använda skärmar alls före två års ålder och barn mellan två och fem års ålder får använda skärmar högst en timme om dagen. I det stora hela följer de därmed WHO:s rekommendationer. Barnläkarföreningen tycker dock att det är okej att man gör undantag från rekommendationerna för att ha kortare videosamtal med far- och morföräldrar.

Barnläkarföreningen fokuserar framför allt på skärmanvändningen, till skillnad från WHO som också studerat barns sömn och rörelse. I sin rapport hänvisar de till forskning från bland annat Statens medieråd, som visar att det blir allt vanligare att små barn exponeras för digitala medier samt Internetstiftelsens undersökningar, som pekar på att både barn och vuxna ägnar mer tid åt digitalt innehåll än de egentligen uppger sig vilja.

Barnläkarföreningen medger att digitala skärmar kan innehålla bra information, vara underhållande och ge möjlighet till kontakt med andra. Men de anser att små barns hjärnor inte har mognat tillräckligt för att ta till sig av dessa fördelar. De menar också att forskningen tvärtom visar att barns utveckling kan påverkas negativt av allt för tidig skärmanvändning. Bland annat hänvisar de till studier som visar en koppling mellan hög användning av digitala medier och sämre språkutveckling.

Likaså poängterar de att digitala skärmar tenderar att öka stillasittandet och blockera vissa hälsosamma vanor. De nämner också studier som visar på sambandet mellan hög skärmanvändning och sämre sömnkvalitet och poängterar vikten av att låta sovrummen vara skärmfria nattetid. Barnläkarföreningen lyfter även fram det problematiska att många digitala tjänster som riktar sig till barn har en affärsmodell som bygger på reklamintäkter.

Svenska Barnläkarföreningen rekommenderar därför med bakgrund av detta ovan att de yngsta barnen inte använder digitala skärmar alls. De hänvisar också till WHO:s riktlinjer och till flera länder som tagit fram liknande riktlinjer som WHO, däribland Kanada, USA, Frankrike och Australien. De rekommenderar detta av två anledningar, dels för att ge tillräckligt med utrymme för hälsofrämjande aktiviteter, dels för att förebygga utvecklingen av ohälsosamma vanor kopplat till digitala skärmar.

Barnläkarföreningen fokuserar alltså till större del än WHO på skärmanvändningen i sig och kan också medge att det finns fördelar med skärmar. De undantar till exempel videosamtal från skärmförbudet. De ser också att det finns vissa positiva effekter att använda digitala program med pedagogiskt innehåll från det att barnen fyllt två år.

Barnläkarföreningen hänvisar även till en studie där digitala skärmar kan jämföras med en bok om barnet samtidigt får samtala med en vuxen och få hjälp att förstå vad som händer på skärmen. Då kan man prata om innehållet, ställa frågor och koppla det som händer till saker som sker i barnets eget liv.

Överhuvudtaget påpekar Barnläkarföreningen flertalet gånger i sin rapport att det är av vikt hur skärmarna används och vad innehållet har för kvalitet. De poängterar att man använder skärmar medvetet och inte använder det som en barnvakt. Men framför allt poängterar Barnläkarföreningen att det största problemet med skärmanvändning är att det konkurrerar med så mycket annat i barnens liv, som umgänge med familjen, röra sig, leka utomhus, lägga pussel, läsa och så vidare.

Barnläkarföreningen tar också in forskning kring vuxnas engagemang som en viktig del av barns utveckling. De betonar vikten av föräldrar som förebilder när det kommer till hur och när digitala medier används. Vidare rekommenderar de att föräldrarna använder sina egna skärmar på ett medvetet sätt och stöttar barnen i sitt användande av digitala skärmar på ett sätt som främjar samspel och utveckling.

Enligt Barnläkarföreningen bör varje familj ha en plan för sina digitala skärmvanor med specifika åldersanpassade överenskommelser. Denna plan bör även inkludera föräldrarnas användande vid de tillfällen då barnen är i närheten. Barnläkarföreningen har tagit fram tips och råd för vårdnadshavare där de bland annat skriver att det innehåll barnet tar del av via digitala skärmar bör hålla en hög kvalitet ( t ex inte animerat innehåll med snabba klipp, video med reklamavbrott och våldsamt innehåll), att användande bör ske under uppsikt av förälder och att förälder och barn ska prata tillsammans om innehållet, att man ska stänga av skärmar som inte används, att mat- och måltider bör vara skärmfria för både barn och vuxna liksom att man bör ha skärmfritt sista timmen innan läggdags och att man tar ut digitala skärmar ur sovrummen innan läggning. Barnläkarföreningen avråder också från att använda skärmar för att distrahera, hindra utbrott och trösta barnet.

Kritik mot rekommendationerna

I februari 2024 publicerades en ny rapport från Lunds universitet, där forskare studerat 16 familjer med barn upp till tre år genom att intervjua föräldrarna och filma i hemmet. I samband med publiceringen gick forskarna ut med att WHO:s och Svenska Barnläkarföreningens råd om skärmtid för småbarn är orealistiska och skapar oro hos föräldrar.

Det är i projektet Digikids som Helena Sandberg, professor i medie- och kommunikationsvetenskap vid Lunds universitet, tillsammans med forskarkollegorna Ulrika Sjöberg, professor vid Malmö universitet och Ebba Sundin, docent vid Högskolan i Halmstad, har studerat de allra yngsta barnens digitala vardagsliv. I rapporten Små barns digitala vardagsliv – Barndom, föräldraskap och modernt familjeliv (Små barns digitala vardagsliv (diva-portal.org)) har de beskrivit hur medier av olika slag introduceras för barnet, hur de används samt hur föräldrar förhåller sig till den digitala medietekniken som en del av barnens uppväxt.

I rapporten framkommer att digitala medier är en del av de flesta familjers vardag. Det uppkopplade hemmet är mer regel än undantag. Redan i spädbarnsålder introduceras mobiltelefoner, surfplattor, tv-apparater, appar och spel. Det första mötet med digitala skärmar sker vanligtvis i hemmet, genom föräldrar, syskon, övriga familjemedlemmar, vänner och nätverk. De tillgängliggör den, interagerar med den och pratar om den i närheten av barnet. På så sätt blir barnets dagliga aktiviteter direkt eller indirekt hopflätade och omgivna av digital medieteknologi och därmed påverkas de också av den.

– De digitala medierna är en del av vår vardag, det är i princip omöjligt att helt undvika det, säger Helena Sandberg.

När forskningsprojektet genomfördes fanns endast WHO:s riktlinjer. Forskarna undersökte hur föräldrarna förhöll sig till dem. Det framkom att föräldrarna ansåg att rekommendationerna är problematiska, dels för att de är otydliga, dels för att de är orealistiska.

Bland de deltagande familjerna försökte föräldrarna begränsa barnens skärmtid, mycket beroende på det stigma som råder kring barns användning av digitala medier. Men föräldrarna ansåg också att tekniken bidrar till positiva upplevelser tillsammans med barnen, vilket komplicerar det hela. Vägledning efterfrågas, skriver forskargruppen i sin rapport, men det man önskar är fler och nyanserade råd och rekommendationer. Riktlinjerna är inte grundade i det moderna familjelivet. Föräldrarna ansåg också att det saknades stöd från BVC när de vände sig dit för rådgivning kring skärmanvändning och skärmtid. Forskargruppen konstaterar: ”Till syvende och sist handlar det om att få ihop vardag och familjeliv där de digitala medieteknologierna är ständigt närvarande”.

Helena Sandberg är kritisk till rekommendationerna från WHO:
– Jag tycker att de baseras på ett svagt kunskapsunderlag och att de är tydligt moraliserande. Dessutom är de i första hand inte skapade med barns skärmanvändning i fokus, utan för att förbättra sömn och rörelse och för att minska stillasittandet.

Resultatet från forskargruppens studie visade att barnen generellt ägnade mindre tid åt digitala skärmar än förväntat och det innehåll som de tog del av var meningsfullt för dem, de hade glädje av innehållet.

– Små barn behöver inte digital teknik eller sociala medier. Men bara för att de inte behöver dem så betyder det inte att de inte kan ha glädje av dem, säger Helena Sandberg. Även det lilla barnet kan ha glädje av skärmar, av att lära sig saker, bli underhållna, upptäcka naturen, ta del av födelsedagar och andra händelser i familjen, titta på foton av släktingar som bor långt bort.

I studien kunde man se att skärmar används på många olika sätt, dels som distraktion, tröst, belöning, underhållning och sysselsättning, men dels också för att väcka intresse och nyfikenhet för nya saker, för att stimulera och fördjupa barnets intressen och för att vidga barnets möjligheter till lärande och utveckling. Ett exempel är att teknologin ibland används som hjälpmedel, som för att genom musik stimulera barnen till sång, dans och rörelser.

– Ingenting är svart eller vitt, säger Helena Sandberg. Allt med skärmar är inte dåligt. Självklart är det inte bra att sätta en skärm i händerna på ett barn och lämna det i någon slags påtvingad interaktion med den digitala tekniken. Men om en förälder som jobbar på annan ort ringer ett videosamtal för att säga god natt till barnet, det finns inget skadligt i det.

Helena Sandberg menar att det viktiga kanske inte är antalet minuter barn spenderar framför en skärm utan vad barnet gör vid skärmen, vilket innehåll det interagerar med.

– En viktig sak att ha i beaktande är att inget i forskningen ger gehör för någon specifik tidsangivelse för barns skärmanvändning, att det ska vara max en timmes skärmtid om dagen mellan två och fem års ålder är vuxenvärldens begränsning. Det finns inget i studierna som säger att gränsen går exakt just där, påpekar hon.

Studien visar att en del föräldrar upplever debatten kring små barns skärmtid och skärmanvändning som en källa till oro och när det kommer rekommendationer som dessa från WHO, kan det skapas press på föräldrarna i stället för att uppmuntra till diskussion eller ge stöd och vägledning.

– Det finns en risk att riktlinjerna skapar skuld och skam, överdriven och obefogad rädsla och oro, säger Helena Sandberg. Och det finns ingen anledning till detta. Skärmteknologin i sig är inte farlig, bara man har en god balans i vardagen.

Helena Sandberg ser att det verkar finnas behov av riktlinjer för skärmanvändning hos barn i och med att många föräldrar efterfrågar detta. Men hon önskar att riktlinjerna vore mer nyanserade.

– Man behöver inte vara rädd för skärmar, säger hon. Det mesta handlar om sunt förnuft och att hitta en balans i vardagen. Att hitta bra rutiner. Se till att innehållet barnen tar del av är åldersadekvat. Och att man som förälder håller koll och ser vad barnen mår bra eller dåligt av. Då kommer man långt.

Helena Sandberg önskar också att föräldrar pratar mer med varandra om barnens skärmanvändning och om hur man gör i andra familjer så man har något att utgå ifrån och jämföra med. Hon lyfter också fram vikten av att föräldrar är bra förebilder.

– Barn gör som föräldrar gör. Om föräldrarna prioriterar barnet i stället för skärmarna och värnar sömn, måltider och gemenskap utan samtidigt skärmanvändning kommer barnet också att se värdet i detta.

Folkhälsomyndighetens rekommendationer för en balanserad skärmanvändning hos barn

I början av september 2024 var Folkhälsomyndigheten klar med sin årslånga utredning och under en pressträff den 2 september presenterade socialminister Jakob Forssmed (KD) de nya rekommendationerna från Folkhälsomyndigheten. Ministern inledde pressträffen med följande ord:

– Telefoner tränger in i våra och våra barns liv. Barn i åldern 13-16 tillbringar sex och en halv timme på telefoner per dag. De senaste åren har vi sett oroande förändringar i barns hälsoutveckling. Stillasittande som ökar. Barn och unga sover färre timmar på natten med sämre kvalitet. Vi ser en ökad psykisk ohälsa, omfattande ensamhet bland barn och unga.

Han menar att det stora telefonanvändandet är oroväckande och kan leda till ohälsa hos barn.

Helena Sandberg, professor i medie- och kommunikationsvetenskap vid Lunds universitet, ställer sig kritisk till dessa påståenden eftersom kopplingen mellan de eventuellt negativa effekterna och skärmtiden är betydligt mer komplex. Hon menar att forskningen inte är så glasklar som man får det att låta som. Helena Sandberg menar att Folkhälsomyndighetens rekommendationer är mer nyanserade än WHO:s. Hon önskar dock att man skulle fokusera lite mer även på de positiva aspekterna med skärmar. Under pressträffen drunknade de positiva effekterna i socialministerns ”alarmistiska budskap”, enligt henne.

Läs de nye rekommendationerna i denne artikeln:

Läs också:

Hur mycket tid bör barn använda skärm?