Imiterar innan de förstår ordens betydelse
Runt ett års ålder börjar barnet få god kontroll över sin mun och kan då börja producera ett antal frivilliga ljud och ord och även börja härma ljud och ord som vuxna säger. Det är också mot slutet av det första levnadsåret som barnet gradvis inser ordens betydelse och att orden representerar olika saker, personer och händelser.
Många forskare har också betonat vikten av att skilja mellan språkproduktion och språkförståelse.
– Barn förstår många fler ord än de kan uttrycka. När ett barn börjar säga ord kan det redan ha ett stort passivt ordförråd där det förstår orden men ännu inte använder dem. Det vanliga är att barn förstår ord innan de kan säga dem och det är vanligt att barn under sitt andra levnadsår förstår ungefär fem gånger så många ord som de använder, säger Bjarkøy.
När barnet börjar säga ord går utvecklingen till en början mycket långsamt. Vid 14-15 månaders ålder har barnet vanligtvis ett ordförråd på några få ord, medan det är vanligt att de använder mellan 50 och 200 ord vid 1½-2 års ålder.
– Barnet behöver ett ordförråd på cirka 50 ord innan orden kan sättas ihop till meningar. När barnet har skaffat sig ett ordförråd på ca 50 ord går utvecklingen mycket snabbare och ordinlärningen kännetecknas då av en snabb ordsamlingsperiod. Denna period kallas ofta för ”ordspurten” och börjar vanligtvis när barnet närmar sig två års ålder – även om vissa börjar tidigare och andra senare. Det finns stora individuella skillnader inom normalområdet, förklarar Bjarkøy.
Viktigt att barnet förstår – och blir förstått
– Det viktigaste i tidig ålder är att barnet förstår och har en god språkförståelse. Om barnet inte visar tecken på att förstå vad du säger är det mer allvarligt. Om du till exempel säger ”Hitta dockan” och barnet inte har en aning om vad du pratar om, kan du ta upp det med förskolan eller BVC. De är vana vid att se många olika barn och kan också hjälpa till med en remiss till exempelvis en logoped om det skulle behövas”, säger Bjarkøy.
Hon förklarar att det förr var ovanligt att en logoped kopplades in före skolstart, men att det är något som vi har gått ifrån. Som logoped arbetar man med barn som kämpar med språkljud och uttal, men också med språksvårigheter – både svårigheter att förstå språket och att använda ord och meningar.
– Som logoped kan jag komma in i ett ganska tidigt skede. Om föräldrar eller förskolor är osäkra på om deras barn följer en normal språkutveckling kan de kontakta en logoped för en bedömning, säger Bjarkøy.
Hon uppmanar ändå föräldrarna att prata med förskolan, BVC eller en logoped om de är oroliga för barnets språk. Det finns stora variationer i vad som är normalt, men om du märker att ditt barn verkar frustrerat och inte kan kommunicera vad det vill kan du börja med att prata med förskolan.
Skillnad mellan pojkar och flickor
Pojkar verkar ibland ligga efter flickor i språkutvecklingen och en del föräldrar kan vara oroliga över att pojkar har ett mindre ordförråd. Det kan bland annat ha att göra med vilken typ av lek flickor respektive pojkar föredrar. Pojkar är ofta mer aktiva i leken och använder inte språket lika aktivt som flickor som ofta leker rollekar och lugnare kreativa lekar. Så om du har en pojke kan du försöka vara medveten om att använda språket och delta mer i leken för att främja en god språkutveckling.
Otydligt tal är vanligt under de första årenMånga föräldrar är osäkra på vad som är normalt i språkutvecklingen. Ett återkommande tema är frågor om otydligt tal.
– Fram till cirka fyra års ålder har barn ofta ett något otydligt tal. Barnen kan ha mycket att säga men motoriken hänger inte alltid med. Detta är helt normalt. Ett barn i 2-3-årsåldern tenderar också att förenkla sitt språk. De kan till exempel säga ”tåta” i stället för ”tårta” och ”bysso” i stället för ”byxor”. Om ditt barn fortfarande gör detta när det är 4-5 år gammalt, fråga gärna någon om råd. Men se till helheten och om det kanske också är något annat som stör barnet på något sätt, råder Bjarkøy.
Vissa barn kan också ha motoriska utmaningar i munnen. Bjarkøy säger att tecken på detta kan vara att barnet ofta går med munnen öppen och att de dreglar.
– Det är vanligt att små barn gör detta, men det bör minska med åldern, säger hon.
– Ska man rätta barn som uttalar ord felaktigt?– Nej, det ska man inte. När du pratar med barnet kan du helt enkelt upprepa ordet i rätt form, gärna lite tydligare. Barnet kommer så småningom att inse vad som är rätt, säger Bjarkøy.
Det är också bra att förlänga barnets mening. Om barnet till exempel säger ”Ha bil” kan du säga ”Du vill ha den stora, blå lastbilen”. Och om barnet säger ”Jag tåta” kan du utvidga meningen och samtidigt upprepa ordet korrekt och till exempel säga ”Du vill ha en god tårta”.
Hur man lär sig språket
– När barnet är runt 3 år brukar vokalljuden vara på plats: a, e, i, o, u, y, å, ä och ö. Det är också vanligt att kunna behärska läppljuden: m, p och b.– Vid cirka 4 års ålder behärskar barnet: n, t, d, l, f, v och j.– Vid 5 års ålder kan barn vanligtvis behärska k- och g-ljuden.– När barnet är cirka 6-7 år kan det behärska rullande r, tyngspets-r. Det här är ett mycket svårt ljud, så man kan säga att de som har ett skarpt r i sin dialekt har en fördel i uttalet av r.
Det finns stora normala variationer i när barn lär sig språkljud, men det verkar som om barn lär sig språkljud i ungefär samma ordning, så att de lättaste ljuden lärs in först och de svåraste sist.
– Ibland använder barn rullande r trots att deras föräldrar inte pratar så. Vad kan det bero på?– Det beror på att barn är bra på att snappa upp vad de hör. Kanske har de påverkats av någon på TV eller på förskolan. Men det är inget att oroa sig för och inte heller något som man behöver söka hjälp för, säger Bjarkøy.
Viktiga tips för att utveckla ett bra språk
– Prata mycket med ditt barn och använd ett rikt urval av ord.– När barn är mycket små är det vanligt att man upprepar vad de säger och följer deras meningar. Så om ditt barn säger meningar med ett eller två ord använder du samma sak. Det viktigaste är att leka med språket och låta barnet bada i språk. Men när barnet börjar använda fler ord är det bra om vi vuxna är modeller och använder längre meningar än vad barnet gör och utvidgar de ord och meningar som barnet säger.– Böj dig ner och sätt dig på golvet i ögonhöjd med ditt barn så att ni kan ha ögonkontakt.– I början är det samtal med turordning. Barnet babblar på och väntar på svar. Prata tillbaka till barnet och använd gärna samma ord och ljud som det lilla barnet använder. Ge barnet tid att svara innan du börjar prata igen.– Läsning är mycket viktigt för språkutvecklingen och lägger en bra grund för ordförrådet senare i livet. Använd gärna bild- och pekböcker. Ett ord går ofta förlorat efter att det har sagts. Men om ordet åtföljs av en bild kan det vara lättare för barnet att känna igen ordet och lagra orden i sitt språkliga lexikon, det område i hjärnan där vi lagrar de ord vi känner till. Så bilderböcker och pekböcker är ett bra stöd för ordinlärning, utöver att nämna alla ord i det dagliga livet.
