Utveckla ditt barns humor!

– Humorn hittar man ofta i sidospåren, i de omvägar som uppstår. När vi stressar hänger vi inte på initiativ från barnet och möjligheten till en rolig stund går förlorad. Humor handlar om att vara närvarande i ögonblicket, säger Frode Söbstad, som har forskat om barn och humor i många år.

Läs: Många korvar i elden

Det första skrattet kommer som regel under de första levnadsmånaderna. Ota är det kittling eller annan fysisk kontakt som sätter igång skrattet. Frode Söbstad som är professor i förskolepedagogik menar att alla människor är födda med förmåga till humor, leenden och skratt.

-De senaste åren har vi förstått att barnets leende kort efter födseln inte är något slumpartat. När den lille upptäcker att han klarar göra ljud ser vi att de ler och efterhand skratta. Det handlar om barnets utforskande av sig själv och omvärlden.

 

Barn gillar generellt när vuxna tramsar sig och barnen är hjältarna, till exempel som i många av Astrid Lindgrens böcker. Barn tar parti med den svaga, håller med den smarta musen och skrattar åt den dumme och lättlurade katten. De gillar när auktoriteter förlöjligas och avslöjas. De flesta barn gillar också slap sticks, humor med överdrivna rörelser, knall och fall.

 

– Varje utvecklingssteg har sina utmaningar och när barnet jobbar med dessa kan de ofta själva använda humorn för att lösa situationen. Treåringen som ska sluta med blöjor är upptagen av kiss och bajs och testar oss vuxna genom att säga saker de vet ligger lite utanför ramarna, säger Söbstad.

Bebisar ler åt oväntade rörelser och överraskande ting, pappa med en konstig hatt på huvudet till exempel. Inte minst ler och skrattar de åt kroppslig stimulering som kittling och att bli blåst på. Efter några månader när bebisarna förstår att föremål inte försvinner bara för att man inte kan se dem gillar de flesta titt-utlekar.

Läs mer: Gravid med nr 20

Man kan faktiskt likna småbarn som börjat gå med slap stick-humorn. De känner igen sig i konstig gångstil, mat som tappas och kladdas med etc. Barnen identifierar sin egen kroppsuppfattning och utveckling och tycker det är kul. Slap stick är något som väcker skratt långt upp i tonåren, och för vissa är detta det man ler mest åt även som vuxen. Tänk bara på Chaplins filmer, säger Söbstad.

 

– Vänskap är viktigt för de små och i dagisgrupper skapar de sin egen humor som en del av att höra till  gruppen. Hyss handlar inte om att göra de vuxna irriterade utan ett påhitt som eskalerar för att de imiterar varandra och uppleva att de hör ihop. Sådan humor är inkluderande, barnen ger varandra erkännande och det vittnar om social mognad.

 

 

Humor är lek med ord och tankar
Humor handlar om fria associationer och lek. När barnen är 4-5 år gamla börjar de att berätta vitsar. Språkleken startar tidigt – du kanske har hört ”Elle bell bi, nu är du fri, ditt tjocka svin”. Efterhand utvecklas ordvitsarna mot mer sofistikerade dubbeltydigheter och lek med ord.

– Det är viktigt att vi vuxna ger barnet positiv respons när de tar initiativ till att skämta, även om det är samma vits för femte gången på en timme. För barnen är det en träning att hitta sin egen humor, säger Söbstad.

 

Forskning har visat barn ler oftare än vuxna. Det händer att vuxna bedömer viss humor som dålig och taskig. Av och till misstolkas humor som är tänkt som ett uttryck för erkännande inom kompisgänget bland barn.

 

– När jag är på besök på dagis och barnen kallar mig för ”Frode – kommode” (kommod=byrå) tar jag det som ett tecken på att jag är en i gänget, en de kan reta och skoja med. Vänligt sinnad humor kan skapa goda band och verka beskyddande mot mobbning. Men vi vuxna har ett ansvar för att stoppa humor vi ser verkar åt andra hållet, är uteslutande eller till exempel rasistisk.

 

Söbstad är rädd att våra tidspressade dagar och tajta scheman kan undertrycka barns humor. Humorn ligger ofta i sidospåren, i omvägarna.

 

– Vi som vuxna måste frigöra oss, ta vår roll lite mindre högtidligt. Vi måste hitta en miljö med barnen där det är tillåtet att vara lite tramsig. Humor tar udden av sådant som är lite svårt, dämpar stress och ger oss mer livslust. Min uppmaning är klar: var mer spontan och öppen för bus – även när det egentligen inte passar!