Vissa barn som redan har lärt sig sova hela natten börjar vakna igen under den här perioden. Det kan bero på flera olika saker. Påtagliga ”hopp” i utvecklingen kan störa dygnsrytmen. Barnet inser efterhand att det är en egen individ och upplever därför ensamhet på ett annat sätt. Samtidigt har det lärt sig vad som krävs för att föräldrarna ska komma till undsättning. I den här åldern har barnet också blivit mer mottagligt för yttre påverkan. Resor, renovering eller dålig stämning i hemmet kan därför påverka sömnmönstret. Barnet märker att det är något på gång och sover sämre.
Separationsångest
Separationsångesten – även kallad åttamånadersångesten – kan komma under den här perioden. Det kan vara klokt att lära barnet att du inte behöver vara borta bara för att du är utom synhåll. Du kan till exempel ”öva” på detta genom att gå in i ett annat rum medan du fortsätter att prata med barnet.
Smyg inte ut från sovrummet när barnet ser åt ett annat håll, utan följ en fast ritual, säg gott natt och markera tydligt att du går. Det är skrämmande och förvirrande för barnet om du helt plötsligt är borta. Fasta rutiner och förutsägbarhet bidrar till att skapa trygghet för ett ängsligt barn.
Kvällsritualen ska förmedla kärlek och trygghet: ”Mamma och pappa tycker om dig. Nu ska du sova. Det finns inget att vara rädd för. Vi är här när du vaknar.” Det finns många sätt att göra det på. En fast kvällsritual kan till exempel bestå i att man badar, borstar tänderna (börja med det när barnet får sin första tand), sjunga en viss sång, säga godnatt till gosedjuret och till varandra – och sedan är det kväll. Detta kan naturligtvis variera beroende på personliga önskemål. För vissa är det naturligt att be aftonbön, andra vill kanske lägga in ett litet samtal om vad som har hänt under dagen – det kan du gärna göra även om barnet inte förstår alla orden ännu. Ritualerna kommer naturligtvis att ändras efterhand som barnet blir äldre. Det viktigaste är att förmedla lugn och en förväntan om att barnet ska sova.
Skapa förutsättingar för lugna nätter
Många har lärt sig att det är klokt att planera in lugna aktiviteter precis före läggdags. Om det blir alltför hög stämning kan det vara svårt för barnet att komma till ro när det ska sova.
Försök att ha fasta sovtider och uppstigningstider. Håll samma dygnsrytm – även under helgerna. Detta kan vara svårt att följa när kroppen värker efter sömn, men i det långa loppet har du igen det. Och för barnet är det tveklöst det bästa.
I den här åldern sover barn ofta två gånger under dagen – en gång på förmiddagen och en gång tidigt under eftermiddagen. Före varje sovstund kan barnet gärna ha varit vaket i tre timmar. Dagens längsta vakenperiod bör barnet ha innan det lägger sig för natten.
I den här åldern sover vissa barn så lätt att deras nattsömn kan störas av föräldrarnas snarkande eller andra ljud. Då är det kanske bäst att barnet får sova i ett eget sovrum. Du kan gärna använda babyvakt så att du hör om barnet vaknar och börja gråta.
Om barnet använder napp kan du försöka lära det att stoppa in nappen själv. Se till att ha flera nappar i sängen. Det är inget problem om du fortsätter att ge barnet mat under natten, om du inte själv tycker att det är jobbigt. Men du bör tänka på att det inte ska vara roligt för barnet att vara vaket under natten. Nu är det inte läge för skoj och bus, även om barnet verkar vara piggt. Hög stämning och mysig samvaro hör dagen till. Nattmålen kan gärna vara lite tråkiga.
Om du vill sluta med nattmålet kan du försöka ge barnet lite vatten att dricka när det vaknar. Kanske är det tillräckligt för att barnet ska komma till ro igen. Du kan också skjuta på nattmålet lite efterhand så att det så småningom ersätts av en tidig frukost.
Barn som ammas kan ha lättare att komma till ro utan att äta om det är den som inte ammar som kommer. De kopplar samman mamma med mat och det är inte så lätt för dem att förstå att maten inte är tillgänglig bara för att det är natt.
Många barn vaknar för att de är kalla. Då kan en ”sovpåse” vara till hjälp. Det här är en vadderad påse som täcker barnet från axlarna och nedåt och som sätts utanpå pyjamasen innan barnet läggs i sängen.