Efter ettårsåldern går barnet gradvis över från mosad mat till samma mat och måltidsmönster som resten av familjen. Många barn tycker att det är otroligt spännande att själva ta för sig av maten och fortsätter gärna att hälla upp tills det rinner över. Barnet kan bestämma hur mycket som ska läggas upp på tallriken, medan föräldrarna bestämmer vilken mat som ska stå på bordet. Efterhand kan du lära det lilla matvraket att man kan ta för sig flera gånger och att man inte ska ha mer mat på tallriken än man klarar att äta upp.
SMÅ MAGAR OCH NÄRINGSRIKA MELLANMÅL
Barn har små magar och stort energibehov. De flesta barn behöver tre–fyra huvudmål om dagen och ett–två mellanmål. För vissa barn är frukost, lunch och middag huvudmålen, medan andra barn äter lite till frukost och desto mer på kvällen.
Barn har små magar och stort energibehov. De flesta barn behöver tre–fyra huvudmål om dagen och ett–två mellanmål. För vissa barn är frukost, lunch och middag huvudmålen, medan andra barn äter lite till frukost och desto mer på kvällen.
Mellanmålet bör bestå av ”smart snacks” som ger energi och koncentration både på dagis och hemma. Mellanmålet ska bidra till att täcka behovet av de olika näringsämnen som barnet behöver under dagen.
”Smart snacks” kan vara färsk frukt i alla dess former, yoghurt med havregryn eller müsli, soppor, torkad frukt, morots- och gurkstavar, körsbärstomater, grovt knäckebröd med ost och smoothies gjorda på färska råvaror.
MATNYCKER
Friska barn reglerar själva sin aptit. De äter när de är hungriga och dricker när de är törstiga. Barnet växer inte längre lika fort och många föräldrar blir bekymrade när de tycker att barnet äter för lite. Det läggs mycket tid, pengar och energi på att laga mat som barnet kanske inte vill ha.
Friska barn reglerar själva sin aptit. De äter när de är hungriga och dricker när de är törstiga. Barnet växer inte längre lika fort och många föräldrar blir bekymrade när de tycker att barnet äter för lite. Det läggs mycket tid, pengar och energi på att laga mat som barnet kanske inte vill ha.
Matnycker går i perioder, men upphör efter ett tag. Barn vill helst ha mat de känner igen, och om de tycker att maten ser annorlunda ut säger de ofta att de inte tycker om den. Sådan matvägran kallas neofobi. Det är en normal reaktion och det är inte själva maten barnet reagerar negativt på. Här följer några råd som kanske kan underlätta måltiden.
• Låt barnet få bestick som är behagliga och lämpliga för dem.
• Försök införa fasta måltider och avsätt gott om tid till måltiden.
• Se till att barnet får mycket frisk luft, är fysiskt aktivt och sover ordentligt.
• En ny rätt måste ofta serveras upp till femton gånger innan barnet accepterar maten.
• Små barn vill ofta inte ha mat som är svåräten, till exempel hårt eller segt kött.
• Maten kan smaka illa, vara för kall eller för varm, för tunn eller för tjock.
• Barn har ett behov av att bestämma själva och kommer snart på att de kan använda maten som ett sätt att uppnå det de vill.
• Undvik konflikter och oro under måltiden.
• Försök införa fasta måltider och avsätt gott om tid till måltiden.
• Se till att barnet får mycket frisk luft, är fysiskt aktivt och sover ordentligt.
• En ny rätt måste ofta serveras upp till femton gånger innan barnet accepterar maten.
• Små barn vill ofta inte ha mat som är svåräten, till exempel hårt eller segt kött.
• Maten kan smaka illa, vara för kall eller för varm, för tunn eller för tjock.
• Barn har ett behov av att bestämma själva och kommer snart på att de kan använda maten som ett sätt att uppnå det de vill.
• Undvik konflikter och oro under måltiden.
DRYCKER
VATTEN
Det är en bra familjevana att alltid ha en stor karaff med isvatten på middagsbordet. Du kan gärna förhöja smaken med några klyftor lime, citron eller apelsin. Vatten är den bästa törstsläckaren och bör vara förstahandsalternativet för alla barn. Vatten bör också vara den enda dryck som små barn dricker från flaska.
VATTEN
Det är en bra familjevana att alltid ha en stor karaff med isvatten på middagsbordet. Du kan gärna förhöja smaken med några klyftor lime, citron eller apelsin. Vatten är den bästa törstsläckaren och bör vara förstahandsalternativet för alla barn. Vatten bör också vara den enda dryck som små barn dricker från flaska.
JUICE
Juice anses ofta vara ett hälsosamt alternativ, men det stämmer inte alltid att juice är ett bra val. Juice har en hög koncentration av fruktsocker och innehåller ofta mycket energi. Det krävs till exempel flera apelsiner för att framställa ett enda glas apelsinjuice. Juice innehåller inte så stora mängder fibrer som frukt. Du bör därför inte ge ditt barn några större mängder juice, men ett glas om dagen kan hjälpa barnet att få ett optimalt fruktintag. Den syrliga juicen sliter på tänderna och alltför mycket juice ger mindre aptit på annan mat. Man kan gärna blanda ut juice med vatten och vänja barnet vid att dricka det i stället för ren juice.
Juice anses ofta vara ett hälsosamt alternativ, men det stämmer inte alltid att juice är ett bra val. Juice har en hög koncentration av fruktsocker och innehåller ofta mycket energi. Det krävs till exempel flera apelsiner för att framställa ett enda glas apelsinjuice. Juice innehåller inte så stora mängder fibrer som frukt. Du bör därför inte ge ditt barn några större mängder juice, men ett glas om dagen kan hjälpa barnet att få ett optimalt fruktintag. Den syrliga juicen sliter på tänderna och alltför mycket juice ger mindre aptit på annan mat. Man kan gärna blanda ut juice med vatten och vänja barnet vid att dricka det i stället för ren juice.
MJÖLK
Barn kan få mjölk att dricka från ettårsåldern, och mjölk bör väljas till bröd- och grötmåltiderna. Mjölk är en god kalciumkälla och innehåller också mycket riboflavin och proteiner. Välj gärna de lättare mjölkprodukterna. Standardmjölk innehåller mycket mättat fett och bör inte användas som dryck. Om du tycker att ditt barn behöver lite extra fett i kosten, bör du heller komplettera middagen med olja eller använda lite mjukt vegetabiliskt margarin på brödet. Det är bra för hjärtat och hela kroppen.
Barn kan få mjölk att dricka från ettårsåldern, och mjölk bör väljas till bröd- och grötmåltiderna. Mjölk är en god kalciumkälla och innehåller också mycket riboflavin och proteiner. Välj gärna de lättare mjölkprodukterna. Standardmjölk innehåller mycket mättat fett och bör inte användas som dryck. Om du tycker att ditt barn behöver lite extra fett i kosten, bör du heller komplettera middagen med olja eller använda lite mjukt vegetabiliskt margarin på brödet. Det är bra för hjärtat och hela kroppen.
LÄSK OCH SAFT
Läsk och saft är vanliga och populära drycker, men barn som dricker läsk, saft och andra söta drycker får inte i sig något annat än smak, färg, bubblor och stora mängder socker. Saft är en av de största sockerkällorna för små barn. Detta intag ökar risken för att barnet blir överviktigt. Artificiellt sötad läsk och saft ska inte ges till barn under tre år. På grund av den syra de innehåller är articifiellt sötad saft och läsk lika skadliga för tandhälsan som de sockrade varianterna.
Läsk och saft är vanliga och populära drycker, men barn som dricker läsk, saft och andra söta drycker får inte i sig något annat än smak, färg, bubblor och stora mängder socker. Saft är en av de största sockerkällorna för små barn. Detta intag ökar risken för att barnet blir överviktigt. Artificiellt sötad läsk och saft ska inte ges till barn under tre år. På grund av den syra de innehåller är articifiellt sötad saft och läsk lika skadliga för tandhälsan som de sockrade varianterna.
SUND MATGLÄDJE
Att begränsa intaget av sötsaker och snabbmat är troligtvis den största utmaningen för de flesta föräldrar när det gäller barnens kosthåll. I dag äter många barn för mycket livsmedel som innehåller en hög andel av socker och fett och som samtidigt är fattiga på bra näringsämnen som järn, kalcium och zink. Detta kan få konsekvenser för tillväxt och utveckling och öka risken för livstidssjukdomar längre fram i livet.
Att begränsa intaget av sötsaker och snabbmat är troligtvis den största utmaningen för de flesta föräldrar när det gäller barnens kosthåll. I dag äter många barn för mycket livsmedel som innehåller en hög andel av socker och fett och som samtidigt är fattiga på bra näringsämnen som järn, kalcium och zink. Detta kan få konsekvenser för tillväxt och utveckling och öka risken för livstidssjukdomar längre fram i livet.
”AV OCH TILL-MAT”
Använd begreppen ”vardagsmat” och ”då och då-mat” i stället för ”hälsosam och ohälsosam mat” när du pratar med barnen. All slags mat har sin plats i ett sunt kosthåll, det är mängden och hur ofta barnen äter det som räknas. Vardagsmaten bör alltid bestå av grovt bröd, grova spannmålsprodukter frukt och grönsaker, magra mjölkprodukter samt fisk och kött, medan ”då och då-maten” till exempel kan vara choklad, glass, pommes frites och kakor.
Använd begreppen ”vardagsmat” och ”då och då-mat” i stället för ”hälsosam och ohälsosam mat” när du pratar med barnen. All slags mat har sin plats i ett sunt kosthåll, det är mängden och hur ofta barnen äter det som räknas. Vardagsmaten bör alltid bestå av grovt bröd, grova spannmålsprodukter frukt och grönsaker, magra mjölkprodukter samt fisk och kött, medan ”då och då-maten” till exempel kan vara choklad, glass, pommes frites och kakor.
När barnen blir större kan ni sätta er ner tillsammans och bestämma när det ska vara mysstund och tid för ”då och då-mat”. Föräldrar blir ofta förvånade över hur barnen själva kan ta ansvar för ett sunt kosthåll. Försök att göra det trivsamt kring måltiden, även när vardagsmaten står på bordet. Då smakar allting gott och ”då och då-maten” blir inte riktigt lika lockande.
”SYNS DET INTE, FINNS DET INTE”
Lägg ”då och då-maten” och godis där det hör hemma och där barnen inte får syn på det. Om du har tillräckligt med vardagsmat och hälsosamma snacks, kommer barnen att ta för sig av det först. Fyll på fruktfatet varje dag och låt det du vill att barnen ska äta stå tillgängligt.
Lägg ”då och då-maten” och godis där det hör hemma och där barnen inte får syn på det. Om du har tillräckligt med vardagsmat och hälsosamma snacks, kommer barnen att ta för sig av det först. Fyll på fruktfatet varje dag och låt det du vill att barnen ska äta stå tillgängligt.
Om ditt barn visar tendenser till övervikt, kan du försöka beräkna hur mycket tid barnet tilbringar framför tv:n eller datorn och hur fysiskt aktivt barnet är. Barn bör vara i aktivitet minst 60 minuter varje dag och inte använda elektroniska medier för underhållning mer än två timmar per dag. Besök BVC för att väga och mäta barnet någon gång emellanåt, så kan du se om barnet följer en stabil tillväxtkurva eller om viktökningen är större än längdökningen.
FÄRDIGMAT
Om ni vill ha färdigmat någon dag kan ni välja sunda alternativ som thaimat eller italiensk och kinesisk mat. Undvik soja till de allra minsta – det innehåller mycket salt.
Om ni vill ha färdigmat någon dag kan ni välja sunda alternativ som thaimat eller italiensk och kinesisk mat. Undvik soja till de allra minsta – det innehåller mycket salt.
ENGAGERA DINA BARN
Barn som inte visar intresse för mat kan man göra intresserad genom olika knep. Här är några:
- Hitta tid till att laga mat tillsammans. Baka tillsammans när ni har gott om tid.
- Lär barnet varifrån maten kommer. Plantera växter och grönsaker i trädgården tillsammans, ge er ut och plocka bär, åk till en bondgård eller gå till fiskaffären.
- Låt barnet vara med i köket och se hur maten lagas. Låt barnet lukta och känna på maten under tiden.
- Ta med barnen till affären. Ge dem uppgifter under tiden, som att leta efter matvaror ni behöver, lägga frukt och grönsaker i påsar, hitta kex med fullkorn, det bästa knäckebrödet osv.
- Låt barnet få ”leka” lite med fruktbitar, göra ansikten, rymdskepp, trä upp dem på en grillpinne, doppa dem i en god sås osv. Låt dem få blanda olika slags frukt till juicer eller smoothies och själva trycka på knappen till mixern.
- Motivera barnet att smaka nya rätter. Gör till exempel mat från hela världen utifrån olika teman. Ena kvällen är det mexikansk mat, andra kvällen thailändskt osv. Hälsa på hos andra matroade vänner eller bjud själva in till middag. Låt barn som tycker om mat inspirera varandra.
- Duka och gör måltiden till en fest. Ni kanske kan äta ute på altanen/balkongen när det är fint väder, åka på picknick till en park i närheten, ha picknick ute i trädgården eller leka restaurang och servera maten efter en meny
