När Sally föddes trodde Maria Hellbjörn att det skulle handla mycket om mat, omvårdnad, sömn – och lite skrik. Men riktigt så blev det inte.
– Ta den här dagen till exempel. Hon var vaken från fem på eftermiddagen till tre på morgonen med bara några korta avbrott för sömn. Efter att ha sovit i fem minuter så vaknar hon och är otröstlig.
– Jag kan säga att min respekt för ensamstående har vuxit enormt under den här tiden. När min man kommer hem är det bara: ta ungen så jag får sova. När jag är ensam under dagarna, blir jag så väldigt ensam när hon skriker hela tiden.
I Sallys fall handlar det inte om ont i magen – hela registret av råd, tips och mediciner relaterat till just magen är avklarade.
– Hon är så orolig och förstår inte vad som händer runt henne. Jag försöker att hålla mig lugn, prata med min mjukaste röst och vara helt avslappnad i kroppen för att lugna henne.
Och när inte vetenskapen räcker till, så får man plocka fram de beprövade husmorsknepen.
– Babybjörnen är min bästa grej. Att bära henne i den funkar förr eller senare nästan jämt. Jag ser också till att ge henne massor av mat. Efter att hon ammat får hon flaska med ersättning, så jag säkert vet att hon blir mätt. Att gå ut med vagnen, trycka i en napp och ligga hud-mot-hud är andra grejer vi brukar testa.
– Annars är det bara att gilla läget.
Men att höra om andra som varit i samma situation är en tröst i alla fall.
– Ja, och alla säger att det går över. Det är det man har att hålla sig fast vid.
Kolik är ett väl känt fenomen och redan på 1950-talet skapade man den definition som används ännu, av forskare i hela Europa.
Spädbarnskolik börjar oftast när barnet är ett par veckor. Det är värst vid cirka sex veckor och blir sen gradvis bättre. Normalt upphör det helt efter tre, fyra månader.
Kolik ska inte ses som synonymt med ”ont i magen”. Distriktsläkaren Catarina Canivet har gjort en doktorsavhandling i ämnet vid Lunds universitet och menar istället att kolik är flera olika tillstånd. Den fysiska kontakten tycks spela en viss roll.
I intervjuerna till avhandlingen frågades mammorna om de trodde att spädbarn kunde skämmas bort om de fick för mycket kroppskontakt. Barn till mammor som svarade ja på detta löpte större risk att få kolik.
– Spädbarn kan absolut inte bli bortskämda av kroppskontakt.
Att barnet skriker av magsmärtor är en annan teori.
– Det kan vara värt att pröva om barnet är känsligt för komjölk. Men rådet att ”vara försiktig med komjölk” är meningslöst. Mamman måste hålla en strikt komjölksfri diet under någon vecka och gå efter en lista med tillåtna livsmedel, säger hon.
Relationen mellan barn och föräldern är alltså en förklaring, om än väldigt ovanlig. Överkänslighet mot komjölk alltså en annan, men för den största gruppen är dock orsaken okänd. Vad ska man då göra som förälder?
– Även om det inte är vetenskapligt bevisat att barnet blir lugnare av att bäras har många föräldrar erfarenhet av att det hjälper.
Tips och råd vid kolik:
1. Börja med att kontakta BVC
2. Miniform, som gör stora gasbubblor till små, kan fungera även om det inte finns några vetenskapliga belägg för det
3. Semper magdroppar. Man vet egentligen inte hur dessa verkar, men två studier har visat att de kan ha effekt.
4. Utesluta komjölk helt.
5. Spädbarnsmassage och annan kroppskontakt kan lindra i vissa fall
6. Vissa föräldrar berättar om att akupunktur har hjälpt vid kolik. Det är dock inte godkänt som behandling.
