Föräldrapenning och föräldraledighet – vad är det som gäller?

Föräldrapenning innan barnet föds

Redan innan barnet är fött finns det möjlighet för föräldrarna att ta ut föräldrapenning för att förbereda sig inför barnets ankomst. Den som är gravid kan börja ta ut föräldrapenning 60 dagar före beräknad förlossning. Båda föräldrarna har möjlighet att ta ut föräldrapenning för att besöka barnmorskan om det är 60 dagar eller mindre kvar till den beräknade förlossningen. Båda föräldrarna kan också ta ut föräldrapenning för att delta i föräldrautbildning innan barnet föds.

Graviditetspenning

Om du är gravid och jobbar med ett fysiskt ansträngande arbete eller om det finns risker i din arbetsmiljö kan du ha rätt till graviditetspenning om inte din arbetsgivare kan omplacera dig till andra arbetsuppgifter under graviditeten. Det kan du tidigast få från och med den 60:e dagen före beräknad förlossning. För att kunna få graviditetspenning ska du också ha en SGI, det vill säga en sjukpenninggrundande inkomst. Du måste alltså ha ett arbete som du behöver avstå ifrån och det är din arbetsgivare som bedömer om det finns risker i arbetsmiljön och om det går att omplacera dig till andra arbetsuppgifter under graviditeten. Du kan alltså inte få graviditetspenning om du studerar eller är arbetslös.

Graviditetspenning kan du som längst få fram till och med den 11:e dagen före beräknad förlossning. Därefter kan du i stället ansöka om föräldrapenning. Du kan få graviditetspenning på 25 procent, 50 procent, 75 procent eller 100 procent. Om du inte uppfyller kraven för att få graviditetspenning finns i stället möjligheten att ansöka om föräldrapenning från den 60:e dagen innan beräknad förlossning. Graviditetspenning utgör knappt 80 procent av din lön, men du får som högst 914 kronor per dag. Graviditetspenning betalas ut för varje dag i veckan och alltså inte enbart för de dagar du skulle ha arbetat.

Föräldrapenning i samband med förlossningen - 10-dagar

Den som blir förälder, men som inte är den som föder barnet har rätt att vara ledig från sitt arbete och få ersättning under tiden i 10 dagar i samband med att bebisen föds. Detta kallas för 10-dagar eller mer formellt: tillfällig föräldrapenning i samband med barns födelse. Ersättningen betalas i första hand ut till den andra föräldern, men även andra närstående personer kan ha rätt till ersättning ifall den som föder barnet har godkänt det. Ett exempel är ifall den gravida är ensamstående. Ett annat exempel är om den andra föräldern vårdas på sjukhus och inte har möjlighet att använda de 10 dagarna innan det gått 60 dagar sedan du och barnet kom hem från förlossningen. 10-dagarna måste nämligen tas ut innan det har gått 60 dagar efter hemkomsten från förlossningen.

Du måste ansöka om ersättning för dessa dagar senast 90 dagar efter den första dagen som du var hemma med barnet. Ersättningen söker man i efterhand hos Försäkringskassan. Dock måste föräldraskapet vara fastställt innan du kan få ersättning för 10-dagar. Det går att ta ut 10-dagar även på deltid, du kan ansöka om ersättning på 25 procent, 50 procent eller 75 procent av din vanliga arbetstid. Det går även att ta ut 1/8-dels dagar, vilket motsvarar 12,5 procent av arbetstiden. Den som ska ta ut 10-dagar måste vara försäkrad i Sverige. Barnet måste också bo i Sverige, inom EU/EES eller i Schweiz.

För att få ersättning för 10-dagarna måste man inte vara anställd, det gäller även för den som avstår från a-kassa eller är egenföretagare. Ersättningen för 10-dagar är lite mindre än 80 procent av din vanliga inkomst, men det finns ett maxtak när det gäller hur mycket pengar du kan få. Om du tjänar mer än 7,5 prisbasbelopp får du inte ersättning för den del av din inkomst som ligger över taket. När det gäller 10-dagarna så får man ersättning för 10 dagar per barn. Det betyder att om ni får tvillingar får du 20 dagar, trillingar 30 dagar och så vidare.

Fastställa föräldraskap

För att få ersättning för 10-dagar behöver föräldraskapet vara fastställt. Om du är gift med den om födde barnet sker detta automatiskt och du behöver inte bekräfta föräldraskapet. Men annars behöver du göra detta och det kan du göra digitalt på Skatteverkets hemsida om du gör det under barnets första 14 dagar. Detta gäller för barn födda 1 januari 2022 eller senare. Den förälder som fött barnet behöver godkänna föräldraskapet.

Om du av någon anledning inte kan bekräfta föräldraskap digitalt eller om det har gått mer än 14 dagar sedan barnet föddes måste du göra en föräldraskapsbekräftelse hos Socialnämnden i din kommun i stället. Anledningen till att föräldraskap måste bekräftas är för att säkra barnets rätt till sitt biologiska ursprung samt att säkra rätten till försörjning och arv.

Föräldrapenning under föräldraledighet

Om du är ledig från ditt jobb för att ta hand om ett barn kan du få föräldrapenning. Du kan också få föräldrapenning även om du studerar och gör studieuppehåll under föräldraledigheten, om du är arbetslös och avstår från att söka arbete eller om du är pensionär. Du kan vara föräldraledig med ditt eget barn eller någon annans barn. Dock behöver barnet bo i Sverige, i något annat land inom EU/EES eller i Schweiz. Du behöver också vara försäkrad i Sverige för att kunna få föräldrapenning. I regel är du försäkrad i Sverige om du bor och arbetar här. Om du däremot bor eller arbetar i något annat land eller nyligen har flyttat till Sverige kan det finnas undantag. Om du har jobbat i något annat land kan du omfattas av det landets socialförsäkring och du kan inte omfattas av två länders socialförsäkring samtidigt. Kontakta därför Försäkringskassan om detta stämmer in på dig för att du ska få reda på vad som gäller.

Du kan åka utomlands under föräldraledigheten och spendera tid i ett annat land tillsammans med ditt barn. Men det gäller att ha koll på vad som gäller för att få ersättning under föräldraledigheten. Du kan till exempel behöva anmäla till Försäkringskassan redan innan du åker. Du kan också som regel endast vara borta från Sverige i sex månader under föräldraledigheten. Kontakta Försäkringskassan för att ta reda på aktuella regler kring att åka utomlands under föräldraledigheten.

Hur många dagar kan man få?

Föräldrapenning betalas ut i 480 dagar för ett barn. Om ni är två föräldrar som ska dela på dessa dagar får ni fördela dagarna som ni vill mellan er. Men 90 av dagarna på sjukpenningnivå är reserverade och kan inte föras över till den andra föräldern eller till någon annan. Av de 480 dagar som betalas ut för ett barn baseras ersättningen för 390 dagar på din inkomst. Dessa kallas för dagar på sjukpenningnivå. De övriga 90 dagarna är ersättningen endast 180 kronor per dag och dessa kallas för dagar på lägstanivå.

Reglerna säger att de första 180 dagarna som tas ut för barnet måste vara dagar på sjukpenningnivå och då är det ert gemensamma uttag av dagar som räknas. När ni tagit ut dessa 180 dagar på sjukpenningnivå kan ni börja ta ut dagar på lägstanivå också. Om du är ensam vårdnadshavare har du rätt till alla 480 dagarna. Även då gäller det att de första 180 dagarna som betalas ut för barnet är på sjukpenningnivå. Man kan ta ut hel, tre fjärdedels, halv, en fjärdedel eller en åttondels föräldrapenning. Genom att ta ut föräldrapenning på deltid kan man få dagarna att räcka längre.

Om du får två eller fler barn samtidigt får du fler dagar. Vid födsel av flera barn får du och den andra föräldern ytterligare 90 dagar på sjukpenningnivå och ytterligare 90 dagar på lägstanivå per barn. Om ni är två föräldrar kan ni ta ut föräldrapenning för varsitt barn och på så sätt kunna vara hemma samtidigt. Får du flera barn och har enskild vårdnad har du rätt till samtliga dagar.

Dubbeldagar

Om ni är två vårdnadshavare finns möjligheten att båda föräldrarna tar ut föräldrapenning för samma barn och dag. Detta gäller till dess barnet fyller 15 månader. Ni har totalt 60 dubbeldagar och de går att ta ut i omfattningen en hel, tre fjärdedels, halv, fjärdedels eller en åttondels dag så länge båda föräldrarna tar ut föräldrapenning för samma omfattning. När ni tar ut en dubbeldag så räknas två dagar av från de totala antalet dagar ni kan vara föräldraledig för barnet. Detta är för att varje förälder utnyttjar en föräldradag om man utnyttjar dubbeldagarna. Om ni tar ut alla 60 dubbeldagar har ni alltså utnyttjat 120 dagar med föräldrapenning. De 90 dagar på sjukpenningnivå som är reserverad för respektive förälder går inte att användas till dubbeldagar. Föräldrapenningdagar som du för över till någon annan än barnets andra förälder går också att använda till dubbeldagar.

Vem kan ta ut föräldrapenning?

Du som är vårdnadshavare till ett barn kan ta ut föräldrapenning om du är ledig från jobb, studier eller eget företag för att ta hand om barnet. Om ni är två vårdnadshavare till barnet kan du föra över alla dagar utom de 90 reserverade dagarna till barnets andra vårdnadshavare eller om du har en sambo som inte är vårdnadshavare till barnet. Du kan också föra över upp till 45 föräldrapenningdagar till någon som inte är vårdnadshavare för barnet. Den personen kan därefter ansöka om föräldrapenning för att ta hand om ditt barn. Du kan dock inte föra över de föräldrapenningdagar som är reserverade för barnets andra förälder.

Om du är ensam vårdnadshavare kan du föra över 90 dagar per barn. Den ersättning som personen får under föräldraledigheten baseras på personens egen sjukpenninggrundande inkomst. Även pensionärer och andra som inte har någon SGI kan få föräldrapenning.

De senaste åren har det kommit uppdaterade riktlinjer i föräldrabalken för att jämna ut de skillnader som tidigare funnits mellan olikkönade och samkönade par där en i paret föder barn. För att bli juridisk förälder krävs det att du antingen fastställs som förälder eller adopterar ett barn. Den 1 januari 2022 infördes en föräldraskapspresumtion som gäller alla gifta par oavsett kön. Det innebär att alla gifta par behandlas lika oavsett könsidentitet eller sexuell läggning. Tidigare har gifta samkönade par inte automatiskt räknats som föräldrar, utan den som inte fött barnet har varit tvungen att vända sig till familjerätten för att fastställa föräldraskapet, vilket då inte fäder i olikkönade äktenskap varit tvungna att göra, de har räknats som fäder automatiskt. För ogifta par gäller samma regler för samkönade respektive olikkönade par, nämligen att föräldraskapet behöver bekräftas, vilket kan göras digitalt via Skatteverket inom 14 dagar efter barnets födsel.

Det finns vissa undantag och regler som kan påverka rätten till föräldraledighet och föräldrapenning och de handlar oftast om hur barnet har blivit till. Det kan till exempel vara så att befruktningen skett på en klinik utomlands där inte alla kriterier uppfylls för att du som inte fött barnet ska behöva närståendeadoptera för att räknas som juridisk förälder. För att ta reda på vad som gäller i just ditt fall rekommenderar vi att du vänder dig direkt till Försäkringskassan.

Hur länge kan man ta ut föräldrapenning?
Du kan ta ut föräldrapenning för ditt barn fram tills det fyller 12 år eller slutar i årskurs 5 i grundskolan. Från det att barnet fyller 4 år kan ni dock bara spara 96 föräldradagar sammanlagt.

Beräkning av föräldrapenning
SGI är ett nyckelbegrepp som Försäkringskassan ofta använder sig av vid beräkning av ersättning. SGI står för sjukpenninggrundande inkomst och är ett belopp som Försäkringskassan räknar fram och som ligger till grund för hur mycket pengar du kan få om du till exempel blir sjuk eller ska vara föräldraledig. Om du inte har någon SGI finns det risk att du blir utan ersättning eller att du får ett lägre belopp. Du kan påverka din SGI på olika sätt och det finns också en risk att den sänks eller att du förlorar den, därför är det bra att ha koll på hur den funkar. Om du till exempel väljer att gå ner i arbetstid sänks din SGI, vilket kan leda till att du får lägre inkomster, vilket i sin tur ger dig lägre ersättning när du ansöker om föräldrapenning, vabbar eller om du själv blir sjuk.

Beroende på hur gammalt ditt barn är och vad du har för sysselsättning kan du skydda din SGI. Om ditt barn är mindre än ett år och du är helt eller delvis föräldraledig behöver du inte göra något för att skydda din SGI. Du behåller då samma SGI som du hade när barnet föddes, även om du inte tar ut någon föräldrapenning. Om du däremot börjar jobba helt när ditt barn är mindre än ett år kommer din SGI att räknas om och baseras på din nya lön. Har du samma lön som tidigare har du också samma SGI som innan ditt barn föddes. Men om din nya lön är lägre än innan du var föräldraledig, till exempel om du går ner till deltid eller jobbar dag istället för natt och inte längre har Ob-tillägg till din lön, kommer din SGI att bli lägre och då blir även din föräldrapenning lägre. Du får då också en lägre ersättning om du blir sjuk eller vabbar. Om din nya lön blir högre än innan du gick på föräldraledighet gäller förstås det motsatta, din SGI ökar och det innebär också att du får en högre ersättning vid föräldraledighet, vabb eller sjukdom.

Om ditt barn har fyllt ett år och du är helt föräldraledig får du behålla din tidigare SGI om du tar ut minst 5 hela föräldrapenningdagar per vecka. Detta gäller både under vardagar, helgdagar och eventuella röda dagar. Om du börjar arbeta på heltid efter att ditt barn fyllt ett år räknas din SGI om och kan bli både lägre och högre beroende på din lön. Om du börjar arbeta på deltid räknas också din SGI om och då kommer du troligtvis få en lägre SGI eftersom du minskat din arbetstid och därmed troligen även din inkomst. För att skydda din SGI i detta läge behöver du ta ut föräldrapenning för den arbetstid som motsvarar minskningen i arbetstid.

Det finns dock två undantag som gör att föräldrapenningen är skyddad under ditt barns första två år. Även om du får en sänkt SGI, exempelvis för att du går ner i arbetstid, kan du få samma föräldrapenning som tidigare om du tar föräldraledigt igen innan barnet fyller två år. Om du och din partner väntar barn igen innan syskonet fyllt ett år och nio månader är också din SGI skyddad. Då får du föräldrapenning beräknad på samma SGI som tidigare även om du hunnit få en sänkt SGI sedan första barnet föddes. 

Hur mycket får jag i föräldrapenning?

Hur stor ersättningen blir när du har föräldrapenning beror på om du har eller har haft ett arbete innan barnet kom till världen, om du är studerande, arbetssökande, pensionär eller drivet eget företag.

Om du har eller har haft en inkomst får du ut knappt 80 procent av din inkomst om du tar ut föräldrapenning 7 dagar i veckan. Maximalt kan du dock få ut 1218 kronor per dag. För att få föräldrapenning baserad på din inkomst måste du ha haft en årsinkomst på minst 85 000 kronor i minst 240 dagar i följd före den beräknade inkomsten. Det är antalet dagar med inkomst innan förlossningen som är det viktiga, du behöver inte ha arbetat på samma arbetsplats hela tiden.

Om du arbetat kortare tid än 240 dagar i följd innan barnet föds får du 250 kronor per dag på sjukpenningnivå under de första 180 dagar som tas ut för barnet. Om du tar ut föräldrapenning 7 dagar i veckan motsvarar det ungefär 7500 kronor i månaden. Efter att du, den andra föräldern eller ni tillsammans har tagit ut de 180 föräldrapenningdagarna på sjukpenningnivå får du föräldrapenning som är baserad på din inkomst.

Om du inte har någon inkomst eller om du har tjänat mindre än 117 590 kronor på ett år får du 250 kronor per dag på sjukpenningnivå, vilket motsvarar cirka 7500 kronor i månaden om du tar ut föräldrapenning 7 dagar i veckan.

Om du är arbetssökande men hade ett arbete innan du blev arbetssökande kan du får föräldrapenning som baseras på den inkomst du hade när du arbetade, det vill säga på sjukpenningnivå. Det krävs dock att du anmälde dig som arbetssökande hos Arbetsförmedlingen redan första vardagen som arbetslös och fortfarande är anmäld. Om du arbetat i sex månader eller mer innan du blev arbetslös räcker det att du anmälde dig till Arbetsförmedlingen inom tre månader efter att du blev arbetssökande. Om du inte uppfyller dessa krav på att få föräldrapenning baserad på din inkomst får du föräldrapenning med 250 kronor per dag för dagarna på sjukpenningnivå.

Om du är studerande och därmed inte har inkomst från arbete när du blir föräldraledig får du 250 kronor per dag. Om du arbetade innan du började studera kan du få föräldrapenning som är baserad på din senaste lön.

Om du har en enskild firma kan du få föräldrapenning som baseras på din beräknade inkomst av näringsverksamhet. Har du ett aktiebolag räknas du som anställd i ditt eget bolag och det innebär att din föräldrapenning kommer att baseras på den lön du tagit ut från bolaget. Som högst kan du dock få 1218 kronor per dag på sjukpenningnivå. Om du inte tar ut någon lön från bolaget eller lägre än 117 590 kronor per år får du 250 kronor per dag på sjukpenningnivå. Om du har ett nyregistrerat bolag och inte hunnit få så mycket i beräknad inkomst får du under de första 36 månaderna lika mycket i föräldrapenning så som en anställd med samma arbetsuppgifter, utbildning och erfarenhet skulle ha haft. Har du ingen beräknad inkomst alls och inte längre är i uppstartsfasen så får du 250 kronor per dag på sjukpenningnivå.

Hur ansöker jag om föräldrapenning?

Ansökan om föräldrapenning görs i två steg och båda kan göras via Försäkringskassans hemsida. Först och främst ska du anmäla att du vill vara föräldraledig. Detta kan du göra när du vill, men senast samma dag som du vill få ersättning för. Är du gravid ska du skicka in ett intyg om graviditet som du får från din barnmorska och som fungerar som en anmälan om föräldraledighet. Är du sambo till barnets förälder behöver barnets förälder först överföra föräldradagar till dig innan du kan anmäla föräldraledighet.

Nästa steg är att ansöka om föräldrapenning, alltså ersättning för din föräldraledighet. Detta ska ske senast 90 dagar efter att du varit hemma med barnet. Om du vet att du ska vara föräldraledig under en längre period kan du ansöka om föräldrapenning för hela perioden på en gång, då rullar utbetalningarna på månad efter månad. När ansökan är inskickad och beviljad sker så småningom utbetalningarna direkt till ditt konto.

Adoption
Om du adopterar ett barn har du rätt till samma ersättningar och andra bidrag som andra föräldrar. De flesta regler är desamma som om du föder ett barn, till exempel när det gäller SGI och uträkning av föräldrapenning.

I samband med adoptionen har du rätt till 10-dagar för att lära känna ditt barn. Detta gäller om det adopterade barnet är yngre än 10 år. Du kan ta ut 10-dagarna under resan eller när ni kommit hem med barnet igen. Men som längst kan du ta ut dessa dagar fram till 60 dagar efter det att du fick barnet i din vård. Om ni är två föräldrar har ni rätt till 5 dagar var, men ni kan fördela dagarna på det sätt som passar er. Om du adopterar som ensamstående har du rätt till alla 10 dagar. Du kan då också välja att ge dagarna till en närstående eller dela dagarna med en närstående.

Om du ska bli adoptivförälder eller har adopterat ett barn har du rätt till föräldrapenning om du avstår från att jobba, plugga eller söka arbete för att ta hand om barnet. Föräldrapenning kan betalas ut i 480 dagar per barn. Föräldrapenningens belopp räknas ut på samma sätt som om du skulle ha fött barnet. När du adopterar barn kan du börja ta ut föräldrapenning från och med det datum du får barnet i din vård och fram till den dag då barnet fyller 12 år eller slutar i årskurs 5 i grundskolan.

När du adopterar ett barn från ett annat land har du rätt till ett speciellt bidrag som kallas för adoptionsbidrag. Bidraget är på 75 000 kronor per barn och det är skattefritt. För att få erhålla adoptionsbidrag krävs det dock att vissa krav är uppfyllda, nämligen att:

• Adoptionen är godkänd av Myndigheten för familjerätt och föräldraskapsstöd (MFoF) av en svensk domstol eller utländsk domstol i ett land som är anslutet till Haag-konventionen


• Adoptionen är förmedlad av en organisation som är auktoriserad av Myndigheten för familjerätt och föräldraskapsstöd


• Barnet är utländsk medborgare


• Barnet inte är bosatt i Sverige när barnet kommer i din vård


• Barnet är yngre än 10 år


• Du är bosatt i Sverige både när du får barnet i din vård och när adoptionen är giltig i Sverige. Är ni två föräldrar som adopterar ska båda vara bosatta i Sverige.

Barnbidrag och flerbarnsbidrag

Föräldrar som bor och har barn i Sverige har rätt till barnbidrag. Man behöver inte ansöka om barnbidrag, utan det kommer automatiskt månaden efter att barnet har fötts eller kommit till Sverige. Därefter får man barnbidrag en gång i månaden fram tills barnet blir 16 år eller så länge barnet går kvar i grundskolan eller anpassad skola. Om du har barnbidrag för två eller fler barn utgår också ett så kallat flerbarnstillägg.

Barnbidrag och flerbarnstillägg betalas ut med hälften var om det finns två vårdnadshavare. Om ni vill ändra på detta får ni kontakta Försäkringskassan. Är du ensam vårdnadshavare får du hela bidraget.

Barnbidraget är på 1250 kr i månaden per barn (2024). Flerbarnstillägget för två barn är 150 kr och blir högre om du har fler barn. Det högsta flerbarnstillägget du kan få är 4240 kr för sex barn. Både barnbidrag och flerbarnstillägg är skattefritt.

Bostadsbidrag för barnfamiljer

Du som har barn boende hos dig kan ha rätt till bostadsbidrag för barnfamiljer. Om du har rätt till ersättning och hur mycket du i så fall kan få beror på din inkomst och dina kostnader, hur du bor och hur många barn du har. På Försäkringskassans hemsida finns ett verktyg du kan använda för att räkna ut ifall du har rätt till bostadsbidrag. Du kan också kontakta Försäkringskassan direkt.

Underhållsbidrag och underhållsstöd

Om det finns två föräldrar till ett barn och föräldrarna inte lever ihop kan det finnas möjlighet att få underhållsbidrag eller underhållsstöd för den förälder där barnet bor mest. Den andra föräldern kan då behöva betala detta till boendeföräldern.

Om barnet bor ungefär lika mycket hos båda föräldrarna behöver oftast ingen av föräldrarna betala underhållsbidrag. Då räknar man med att man delar på barnets kostnader. Om det däremot skiljer alltför mycket mellan de båda föräldrarnas ekonomi, så pass mycket att barnets levnadsstandard varierar från vecka till vecka, då finns det möjligheten att den förälder som har lägst inkomst får underhållsbidrag från den andre föräldern. Det finns i så fall beräkningsverktyg för underhållsbidrag på Försäkringskassans hemsida som man kan använda sig av för att räkna ut hur mycket varje förälder kan betala och vad som är ett rimligt underhållsbidrag. Om man har svårt att enas kring underhållsbidrag kan man gå på samarbetssamtal hos familjerätten på kommunen.

Om barnet bor mest hos den ena föräldern ska den förälder som inte har barnet boende hos sig betala underhållsbidrag. Hur stort detta underhållsbidrag ska vara beror dels på barnets ålder och behov, dels på er ekonomi.

Om det inte fungerar för föräldrarna att själva sköta betalningen av underhållsbidrag kan man ansöka om att få underhållsbidraget från Försäkringskassan i stället. Det kan vara om den andre föräldern inte betalar alls eller inte har råd att betala den summa som hen eller hon ska betala. Boendeföräldern får då underhållsbidraget utbetalt direkt från Försäkringskassan och då kallas det för underhållsstöd. Underhållsstöd från Försäkringskassan finns i tre nivåer baserat på barnets ålder. Detta är de aktuella summorna i skrivande stund (2024):

• Till och med den månad då barnet fyller 7 år är fullt underhållsstöd 1 673 kronor i månaden.

• Från och med månaden efter att barnet har fyllt 7 år är beloppet 1 823 kronor.

• Från och med månaden efter att barnet har fyllt 15 år är beloppet 2 223 kronor i månaden.

Vård av barn

Du kan få vård av barn (vab) om du avstår från arbete eller studier, eller går miste om a-kassa, för att ta hand om ett barn. Detta gäller om barnet är sjukt och inte kan gå till skola eller förskola, om du följer med barnet till läkaren, tandläkaren, barnavårdscentralen eller BUP, om du tar hand om ett barn för att den ordinarie vårdaren är sjuk eller om du deltar i en kurs som ordnas av en sjukvårdshuvudman för att du ska lära dig att sköta ditt barn. Du ka vabba hela eller delar av dagen och du kan få ersättning på 12,5, 25, 50 eller 75 procent. Du måste inte vara förälder eller vårdnadshavare för att kunna vabba för ett barn, andra personer kan också få ersättning för vab om vissa villkor är uppfyllda. Ersättningen för vab är knappt 80 procent av din vanliga inkomst, men det finns ett maxtak. Om du tjänar mer än 7,5 prisbasbelopp så kan du inte få ersättning för den del av din inkomst som ligger över taket.

Huvudregeln är att du kan få ersättning för vab om barnet är mellan 8 månader och 12 år. Det finns dock undantag. Du kan få ersättning för vab för barn under 8 månader om barnet är yngre till exempel om barnet ligger på sjukhus. Annars är det vanligen föräldrapenning som gäller för så små barn. För barn som är mellan 12 och 15 år får man generellt inte vabba. Men om du behöver följa barnet till läkare, om barnet har en långvarig sjukdom eller funktionsnedsättning samt om barnet tillfälligt är så sjuk att det inte klarar sig själv kan du få vabba ändå. Läkarintyg kan då krävas. Även om barnet har fyllt 16 år kan du få vabba i särskilda fall, till exempel om barnet är allvarligt sjuk.

Vanligtvis kan du vabba endast i sju dagar utan läkarintyg. Från och med den åttonde dagen krävs ett intyg från en sjuksköterska eller läkare. Ersättning för vabb kan betalas ut i 120 dagar per år för ett barn. Undantaget är om barnet är allvarligt sjukt, då finns ingen övre gräns för antalet dagar.

Nya regler 2024

Den 1 juli 2024 sker flera förändringar som gäller föräldrapenning. Antalet dubbeldagar ökar och gäller längre. Föräldrar till barn som är yngre än 15 månader kan med de nya reglerna ta ut upp till 60 dubbeldagar. Dubbeldagar är sådana dagar då båda föräldrarna är föräldralediga tillsammans och båda får föräldrapenning. Innan den 1 juli 2024 var antalet dubbeldagar 30 stycken och de kunde endast tas ut fram tills barnets ettårsdag, men nu kan man alltså ta ut dem fram tills barnet fyller 15 månader. Det är dock endast antalet dubbeldagar som blir fler, inte det totala antalet dagar med föräldrapenning. Antalet dagar som är reserverade till respektive förälder ändras inte heller. Viktigt att tänka på är att när föräldrar tar ut dubbeldagar räknas varje dubbeldag som två dagar med föräldrapenning, eftersom båda föräldrarna samtidigt tar ut varsin dag. Det innebär att om man tar ut 10 dubbeldagar så har man utnyttjat 20 dagar med föräldrapenning totalt.

En annan ny regel som börjar gälla den 1 juli 2024 är att föräldrar numera kan föra över dagar med föräldrapenning till fler personer än bara barnets vårdnadshavare och bonusföräldrar. Det är högst 45 av dina föräldrapenningdagar som du kan föra över till någon som inte är barnets vårdnadshavare eller din sambo. Den som är ensam vårdnadshavare kan föra över 90 dagar per barn. Du kan dock inte föra över de dagar som är reserverade till den andra föräldern. Den som du för över dagar till måste vara försäkrad i Sverige och personen får inte arbeta, studera eller söka arbete under tiden hen får föräldrapenning. Vilken ersättning personen får baseras på personens egen sjukpenninggrundande inkomst, SGI, men även pensionärer och andra som inte har någon SGI kan få föräldrapenning.

Dessa nya regler gäller även för barn som är födda innan den 1 juli 2024.

Källor:
www.forsakringskassan.se
www.RFSL.se