Barnvacciner säkrare än sitt rykte

– När det gäller biverkningar så finns de, men vi har inte funnit några vetenskapliga belägg för att det är vanligt eller allvarligt, säger Anders Lindberg vid SBU till SR Ekot.

Nyttan med landets program för barnvaccinationer är alltså mycket större än riskerna för eventuella biverkningar. Det är vaccinernas förtjänst att nästan ingen längre insjuknar eller dör i smittsamma sjukdomar som förr var vanliga hos både barn och vuxna och som kan ge allvarliga skador. Erfarenheter från många länder och den samlade forskningen visar att de sjukdomar som vaccinerna skyddar mot är mycket mer riskfyllda än själva vaccinerna.

Nu har SBU med hjälp av ledande experter systematiskt sökt, analyserat och sammanställt forskningsresultat på området – en av de första översikterna i sitt slag. Den visar följande: 

Kombinerad vaccination mot mässling, påssjuka och röda hund skyddar mot dessa sjukdomar och mot de allvarliga följdproblem som de kan ge. Feber är dock en vanlig biverkan, och risken för feberkramper ökar under de två första veckorna efter vaccinationen. Men vaccination ökar inte risken för autism, epilepsi, diabetes typ 1 eller allvarliga infektioner som kräver sjukhusvård.

 

Allmän vaccination mot kikhosta – en mycket smittsam infektion som kan bli långdragen och få allvarliga följder – skyddar barn från att insjukna och gör att färre behöver vårdas på sjukhus. Skyddet varar minst fem år efter tre eller fyra doser. Den samlade forskningen tyder inte på att vaccinet skulle orsaka allvarliga biverkningar.

 

Vaccination mot bakterien Haemophilus influenzae typ b (Hib) ger ett effektivt skydd, och det vetenskapliga stödet för detta är starkt. Skyddet varar minst 3–5 år. Hib-infektioner kan vara allvarliga, och inga data tyder på att Hib-vaccin skulle ge allvarliga biverkningar.

 

Vaccination mot hepatit B (som bara erbjuds vissa barn) skyddar effektivt mot den infektion som kan skada levern. I mycket sällsynta fall kan vaccinet ge en allvarlig överkänslighetsreaktion. Det finns inte tillräckligt med vetenskapligt underlag för att vare sig utesluta eller bekräfta att hepatit B-vaccin skulle kunna ge multipel skleros (MS), men de data som finns idag talar sammantaget mot ett orsakssamband. Det finns inget som tyder på att vaccinet ger andra allvarliga biverkningar.

 

Vaccination mot tuberkulos (som bara erbjuds vissa barn) kort efter nyföddhetsperioden skyddar tre av fyra barn mot olika former av tuberkulos, åtminstone under de fem första åren. Spridd tuberkulos är en livsfarlig men ytterst sällsynt biverkan av vaccinationen. Den förekommer hos kanske 1 barn av 100 000 vaccinerade, och drabbar framför allt barn med en sällsynt genetisk immunbristsjukdom, som också ökar risken för andra sjukdomar. För att hinna upptäcka immunbristsjukdomen rekommenderas det numera i Sverige att vaccination mot tuberkulos ges först efter 6 månaders ålder, inte till helt nyfödda.