Boken, skriven av den hawaiianska författaren Paul M Kramer, handlar om 14-åriga Maggie som är mobbad i skolan. Framför allt är hon tjock. Men genom att banta och träna hårt utvecklas hon till en självsäker och populär person.
”Maggie förvandlas från extremt överviktig och osäker till en normalviktig flicka som blir skolans fotbollsstjärna”, skriver nätbokhandeln Amazon.
Kunder har kommenterat boken med uttryck som: ”om du hatar din dotter”, ”sexistiskt dravel”, ”lär barn att hata sig själva” och ”ger ditt barn neuroser”.
Var femte sjuåring vill bli smalare
|
Josefin Westerberg Jacobsen, lektor i vårdvetenskap vid Uppsala universitet och Gävle Högskola, forskar om flickor och ätstörningar. Hennes doktorsavhandling, gjord bland drygt 400 svenska flickor, visar att var femte 7-åring önskar att hon var smalare. Över hälften av flickorna 16-18 år önskar att de var smalare. Var åttonde flicka i åldern 14-18 år använde sig av extrema metoder för att gå ned i vikt, som till exempel att hoppa över måltider, kräkas, ta bantningspillare eller laxermedel. De äldre flickorna säger att de vill gå ner i vikt för att bli nöjda med sig själva. De yngre flickorna i studien vill bli smalare för att inte bli retade av vänner. Westerberg Jacobsen ogillar boken och särskilt det faktum att ”Maggie” accepteras först sedan hon gått ned i vikt. |
 |
– Vi har sett att många flickor tänker på just det här sättet. Flickor som inte alls är överviktiga eller ens på gränsen till överviktiga vill bli smalare. Motivet de anger är ofta att de vill undvika att bli mobbade av kamrater, säger Josefin Westerberg Jacobson till Aftonbladet.
Barnfetma är ett stort problem, även i Sverige. Men Josefin Westerberg Jacobsen tror inte att man motverkar det genom denna typ av böcker.
– Jag tror inte att det är rätt metod. Möjligtvis skulle man kunna använda en bok för att diskutera och kritiskt granska smalhetsidealet med ungdomar i gymnasieåldern. Men annars skulle inte jag välja den metoden.
Författaren tillbakavisar kritiken
Författaren själv, Paul M Kramer, känner sig missförstådd och mötte i förra veckan kritiken i teve-kanalen ABC:s ”Good morning America”:
– Min intention var bara att skriva en berättelse för att uppmuntra och stärka barns självkänsla, få dem att tycka bättre om sig själva, äta nyttigare och röra på sig. Barn är smarta och gör bra val om vi ger dem möjligheten.
”Situationen med barnfetma är allvarlig”
Cirka 15-30 procent av barn i Sverige är överviktiga eller feta. Barn med konstaterad fetma ligger mellan 2-6 procent. Enligt statens folkhälsoinstitut har dock andelen feta barn minskat från 4,9% till 3,6%.
– Situationen är ändå mycket allvarlig eftersom dessa barn riskerar att drabbas av allvarliga sjukdomar till följd av sin fetma. Stoppar vi inte utvecklingen finns det risk för att denna generation kommer att bli den första på många hundra år där barnen lever kortare tid än sina föräldrar, säger Claude Marcus, chef för Rikscentrum för barnfetma och professor i pediatrik vid Karolinska institutet.
Kritisk debatt
Både utomlands och i Sverige är kritiken stor. The Guardian frågar sig om boken är ”the worst idea ever?” Här några fler kommentarer:
”Kanske det är helt OK på Hawaii att läsa en bok för din lättimponerade förskoledotter om en tonårsflicka, mitt i guldåldern att utveckla anorexia.”
Författare Laura Barnett
”Budskapet bakom boken är helt klart att förmedla till unga flickor att de bara kommer att bli lyckliga och ”normala” om de är smala. Som om de inte matas med det överallt redan…”
Bitch Magazines bloggare Asley McAllister
”Ordet diet borde aldrig förekomma i en barnbok. Och omslagsbilden är riktigt läskig – den förmedlar att det viktiga är att komma i en liten klänning…”
Babycenter.com´s krönikör Lindsay Weiss
”Enligt boken är huvudorsaken till viktnedgången att barnet inte ska behöva bli mobbat, utan istället bli populär. Huvudpersonen, den 14 åriga flickan, går ner i vikt och blir duktig på fotboll vilket leder till att hon blir skolans populäraste tjej. Måste man vara smal för att vara populär? Boken lär alltså barn att mobbing är okej? Är det okej att mobba? Ska vi lära barn att det är fult att inte vara pinnsmal eller supervältränad? Ska barn träna? Ska barn få vara barn?”
Anna C Nilsson, specialpedagog och centerpartistisk fullmäktigeledamot i Solna
”Bantning är bra”
Men både utomlands och i Sverige finns röster som vill nyansera debatten. Doktor Peter Neiman, verksam vid en överviktsklinik för barn i Kanada säger att boken bör förses med vissa varningsflaggor men menar att den också har fördelar:
– Bokens avsikt är god men utförandet mindre bra. En annan titel hade förändrat hur den tagits emot.
Aftonbladets krönikör Malin Wollin avfärdar uppståndelsen:
– Självklart duger barnen som de är men vi ska inte göra dem otjänsten att låtsas som om kroppen är accepterad hur den än ser ut.Vi ska också ändra betydelsen för ordet banting. Bantning är något bra… Bantning är inte att svälta, bantning är inte heller att leva på grapefrukt och svart kaffe. Att som tjock banta innebär att äta på regelbundna tider, mindre portioner, mer grönsaker och att röra på sig.
Wollin tycker att det är ett problem om normalviktiga sjuåringar uppfattar sig själva som tjocka. Men:
– Om en man i USA, tjockisarnas rike, skriver en bok om bantning så är det inte det värsta som har hänt, det kan jag inte tycka.
Läs mer: Den nyttiga matens ABC
