Om barnet: Lite sjukt?
Det är få saker som oroar föräldrar mer än när deras barn är sjukt. I de allra flesta fall är sjukdomen lyckligtvis helt ofarlig.
Allteftersom barnet blir äldre och man får större erfarenhet av barn och sjukdomar börjar oron naturligt nog att minska. I de allra flesta fall är sjukdomen ofarlig, och barnet mår bra igen efter några dagar. Men då och då blir de flesta ändå väldigt oroliga för att barnet får hög feber, tappar matlusten eller har ett dåligt allmäntillstånd.
Det är ofta svårt att veta hur allvarlig en sjukdom är, eftersom helt ofarliga sjukdomar och allvarligare sjukdomar ofta kan börja på samma sätt. Då måste du använda den unika kunskap du har om barnets humör, beteendemönster och allmänna hälsotillstånd när du uppskattar allvarlighetsgraden och behovet av att kontakta läkare. Det finns ingen läkarundersökning som kan ersätta den kompetens som du själv har.
Din intuition är ett viktigt rättesnöre när du ska avgöra om du bör kontakta läkare, och dina kunskaper om barnet är en viktig beståndsdel för den läkare som ska undersöka barnet. För många präglas småbarnsåren av upprepade förkylningar, och detta gäller framför allt de första åren på dagis. Det är lätt att smittas på platser där många barn samlas, och immunitet mot en typ av virus skyddar inte mot andra virus. Men allteftersom barnet utsätts för många olika virus byggs immuniteten upp, och efter ett par år på dagis minskar oftast antalet sjukdagar.
När kan barnet vistas på dagis igen?
Huvudregeln är att febersjuka barn och barn med försämrat allmäntillstånd ska stanna hemma från dagis. Nedan följer en översikt över när barn i övrigt kan vistas på dagis vid olika sjukdomar och tillstånd. Om du är osäker bör du kontakta behandlande läkare.
- Impetigo (svinkoppor): Om blåsorna kan övertäckas: dagen efter påbörjad antibiotikabehandling. Om blåsorna inte kan övertäckas och såren inte har fått skorpor bör barnet hållas hemma.
- Bronkit: Här är allmäntillståndet avgörande, och det finns inga speciella restriktioner.
- Tredagarsfeber: När allmäntillståndet är bra, oberoende av utslag.
- Diarré: Det beror på om orsaken har kunnat fastställas. Samråd med läkare krävs.
- Förkylning: Här är allmäntillståndet avgörande, och det finns inga speciella restriktioner.
- Halsinflammation: Om den har orsakats av streptokockbakterier: tidigast 1 dygn efter att behandling har påbörjats. Om det inte är streptokocker: inga restriktioner.
- Vesikulös stomatit (hand-fot-munsjuka): När allmäntillståndet är bra och blåsorna har slutat vätska.
- Kikhosta: Avtalas med läkare i varje enskilt fall (smittskyddsåtgärd). Vanligtvis 5 dagar efter påbörjad behandling.
- Lunginflammation: Här är allmäntillståndet avgörande, och det finns inga speciella restriktioner.
- Mässlingen: Avtalas med läkare i varje enskilt fall (smittskyddsåtgärd). Vanligtvis 4 dagar efter utbrott av utslag.
- Mollusker: Inga restriktioner.
- Ringorm: Dagen efter att behandlingen har påbörjats.
- Röda hund: Avtalas med läkare i varje enskilt fall (smittskyddsåtgärd). Vanligtvis 1 vecka efter utbrott av utslag.
- Skabb: Dagen efter att behandlingen har påbörjats.
- Scharlakansfeber: Minst 1 dygn efter att behandlingen har påbörjats.
- Urinvägsinfektion: Här är allmäntillståndet avgörande, och det finns inga speciella restriktioner.
- Vattkoppor: När kopporna har torkat in så att det inte läcker vätska.
- Öroninflammation: Här är allmäntillståndet avgörande, och det finns inga speciella restriktioner.
- Ögonkatarr: Dagen efter att behandlingen har påbörjats. Det är inte alla som behöver behandlas med antibiotika.
Källa: Riktlinjer från Folkehelseinstituttet [norska folkhälsoinstitutet], hämtade från legevakten.oslo.kommune.no.
Denna artikel är tagen ur boken ”Sykdom” [Sjukdom], Sandvik AS 2008. Du kan läsa mer om sjukdomar och symtom här.