Tidigare ansåg många att aga gjorde människor bättre och att de som inte agades blev sämre. Även i Sverige. På senare tid har debatten tagit ny fart. Bland annat tack vare fallet med turisten i Stockholm som hamnade bakom lås och bom för att han luggat sitt barn.
Bra att det uppmärksammas
– På sätt och viss är det bra att diskussionen om barnmisshandel kommer upp till ytan. Inte i det enskilda fallet utan generellt. Det är bra för debatten att det uppmärksammas, säger Ravi Ray, Kommissarie på City Polisen i Stockholm.
I Skandinavien är förbudet mot aga så självklart och grundläggande att vi kanske inte ens reflekterar över det. Inte för än vi får det nedkört i halsen. Till exempel genom det faktum att de i Sverige går att köpa böcker som uppmanar föräldrar att fysiskt bestraffa sina barn. Böcker med instruktioner och praktiska tips.
Böcker med praktiska råd
”När ett barn avsiktligt trotsar en förälders anvisning, måste han få anledning att ångra det. Han måste få erfara en påföljd som kan gå djupare än ord och logiska argument.”
 |
Det säger författarna Tedd och Margy Tripp i sina föräldrahandböcker ”Instructing A Child’s Heart” och ”Shepherding A Child’s Heart”. Böckerna ges ut av det amerikanska kristna förlaget Shepherd Press. Svenska nätbokhandlar, till exempel Adlibris och Bokus, säljer också böckerna.
Föräldrars rätt att aga sina barn avskaffades redan 1966. Många länder har i likhet med Sverige förbjudit all form av barnaga. Till exempel Finland (1983), Norge (1987) och Danmark (1997). Barnaga i olika former är dock fortfarande tillåtet i många länder som till exempel Storbritannien där man får ge sina barn lättare aga så länge det inte lämnar några märken.
Förespråkare för aga anser att det leder till gott uppförande och social kompetens utan att ge negativa långsiktiga konsekvenser. Kritikerna brukar istället framhålla att den förnedrande upplevelsen kan skapa inre sår. Och att människor som blir agade ger igen på andra sätt eller uppför sig illa i situationer då de inte riskerar att bli slagna.
Vad gör du om du blir vittne till barnmisshandel?
Enligt föräldrabalken ska barn ”behandlas med aktning för sin person och egenart och får inte utsättas för kroppslig bestraffning eller annan kränkande behandling”. Bara för att det inte längre är tillåtet att slå sina barn betyder inte att så inte sker. Många barn får faktiskt stryk vare sig det är lagligt eller inte.
Polisen uppmuntrar allmänheten att bruka sunt förnuft, vara en god iakttagare och larma polisen.
– Nödvärnsrätten reglerar vad man får göra och den kan man ta över från andra. Till exempel ifråga om att hjälpa ett litet barn. Dessutom är det inte minst viktigt att man står för sina uppgifter. Det vill säga att man ställer upp och vittnar för det man påstått sig sett, säger Ravi Ray.
