Alla tycker vi nog att våra egna barn är helt unika och speciella. På många sätt är barn lika varandra i utveckling, men i vissa avseenden kan de skilja sig åt.
Läs också: Lyckade barn till varje pris
I Sverige lever vi i en kultur som hyllar jämlikhet. Här talar vi om ”En skola för alla” och det handlar framför allt om att så kallade svaga barn inte ska halka efter. Om detta finns det konkreta planer. Det är givetvis rätt och bra. Men för dem med speciellt hög begåvning finns ingen plan.
Anna-Karin Birgell och Eva Olofsson konstaterar i sin sociologiska studie ”Begåvade barn – vad är det?” att det inte finns ett samlat begrepp som beskriver begåvade barn. De nämns inte heller i förskoleplanen eller läroplanen.
– Det finns inga pedagogiska verktyg riktade till denna grupp. Ändå är alla överens om att barn som inte utmanas och motiveras i unga år kan möta hinder när kraven ökar.
Hög begåvning innebär långt ifrån alltid hög prestation.
– Klarar man allt med glans finns det inget som hindrar pedagoger och lärare från att ge barnet större utmaningar. Det händer dock att extremt högpresterande barn känner sig uttråkade och omotiverade och därför misstas för att ha svårt med skolarbetet. Och det är inte ovanligt att ”överbegåvade” barn antingen är ojämna i sin utveckling och därmed svåra att förstå sig på för omgivningen, eller att de själva upplever jämnåriga som omogna och okunniga, säger leg. psykolog Ingrid Gråberg.
Mensa
Föreningen Mensa *) menar att särskilt begåvade barn, så kallat särbegåvade barn kräver en annan inlärningsmodell än den som används i förskolan och skolan, men det sker sällan eftersom man kanske inte ens har identifierat att de är just särbegåvade. Det är tvärtom inte ovanligt att det startas utredningar för att få svar i form av eventuell diagnos. Aspergers syndrom och ADHD-diagnoserna kan till exempel överlappa de symtom som ofta finns även vid hög IQ.
Läs också: Drogar vi våra barn?
Olika definitioner på begåvning
Det finns flera sätt att definiera begåvning. En definition på särbegåvning (formulerad av begåvningsforskaren och professorn Roland S Persson):”Den är särbegåvad som kontinuerligt förvånar både kunskapsmässigt och tillämpningsmässigt genom sin osedvanliga förmåga i ett eller flera beteenden.”
Man kan också mäta i IQ, intelligenskvot. Om kvoten är över 130 anses personen vara hyperbegåvad eller särbegåvad. Barn kan testas enligt WISC, Wechsler Intelligence Scale for Children.
Begåvning är inget problem – men det kan bli problem
Eftersom ett särbegåvat barn i förskolan och de lägre klasserna kan ha klarat sig utan att alltför mycket ansträngning, kan problem uppstå i de högre årskurserna. Enligt föreningen Mensa är boven ofta att de särbegåvade barnen är lagda åt perfektionism.
– Perfektionism förutsätter ett abstrakt tänkande för att kunna föreställa sig vad som är idealt (i teorin) och vad som är gjort rent praktiskt. Perfektionismen kan hämma barnet i att det hellre återvänder till kända jaktmarker istället för att våga utmana och beträda ny mark. De har därför behov för hjälp att komma över tröskeln för att prova på nya aktiviteter, vilket de senare kan komma att uppskatta väldigt mycket trots inledande gråt och tandagnisslan…
En del särbegåvade barn kan visa prov på stor personlig integritet och känslomässigt stor kompetens. Risken som ett känslomässigt särbegåvat barn står inför är att de helst vill stanna i sin comfort zone och på så vis inte vågar utveckla sina talanger enbart av rädslan att bli sårad.
I många andra länder har man kommit längre i bemötandet av särbegåvade barn. I Köpenhamn finns till exempel friskolan Mentiqa. Grundaren Pernille Buch-Rømer är noga med att poängtera att det inte handlar om någon elitskola.
– De här barnen tänker stora tankar och ställer stora frågor men tidigare har ingen velat lyssna till dem, säger hon.
I Sverige är det inte möjligt att starta en friskola som Mentiqa.
– Här ska friskolor vara öppna för alla elever, säger Birgitta Fredander på Skolverket.
Att starta en skola för särbegåvade är alltså uteslutet.
Vad kan man göra som förälder?
Om man som förälder tror att ens barn är särbegåvat kan man vända sig till skolpsykologen i kommunen för att göra en utredning.
– Anledningen till varför man vill kartlägga en elevs kognitiva förmågor brukar vara att eleven har svårt att nå kunskapsmålen. Det är också vanligt att man begåvningstestar barn som en del i en större utredning, till exempel när barn uppvisar tydliga koncentrationssvårigheter eller har svårt att få det sociala samspelet att fungera, säger Ingrid Gråberg.
Föräldrar och pedagoger kan också vända sig till föreningen Mensa och deras program för särbegåvade barn; GCP, Gifted Children Programme, för råd och stöd.
Mensa IQ-testar inte barn utan går efter beteendet. Man menar att särbegåvade barn skiljer sig från högpresterande barn på detta sätt:
| Högpresterande elever | Särbegåvade elever |
| kan svaret är intresserade har goda idéer arbetar hårt besvarar frågor lyssnar med intresse lär sig snabbt har många jämnåriga kamrater kopierar tycker om skolan tar emot information tänker steg för stegär nöjd med sin inlärning förstår idéer |
ställer frågor är nyfikna har tokiga idéer sysselsätter sig med andra saker men klarar sig ändå diskuterar dem visar starka åsikter och synpunkter kan redan föredrar vuxna skapar nytt tycker om att lära bearbetar information tänker komplext är mycket självkritisk tänker abstrakt |
Om det visar sig att man har ett särbegåvat barn finns det möjlighet att begära särskild prövning för att befria barnet från obligatoriska moment i skolan. I den nya skollagen (2010: 800, som trädde i kraft i juli 2011) är det numera specificerat att ”Om eleven uppnår de kunskapskrav som minst ska uppnås för den skolform där eleven fullgör sin skolplikt, upphör skolplikten.” (7 kap. 14 §)
Det skulle i så fall betyda att barnet inte behöver ”sitta av” tiden i skolan. Det är hemkommunen som gör prövningen men det är fortfarande osäkert vad denna kommer att betyda i praktiken.
*)Fotnot: ”Mensa” betyder bord och är en ”rundabordsförening” för intellektuellt och sällskapligt utbyte bland medlemmarna, som har en sak gemensamt: en IQ över 130, vilket uppnås av två procent av befolkningen)
Läs också: Nu ger hon kritikerna rätt
Källor:
Begåvade barn – vad är det? Anna-Karin Birgell Eva Olofsson LAU370. Rapportnummer: HT08-2611-072. Göteborgs universitet
www.mensa.se
www.skolverket.se
