När önskan om barn ger sig till känna och man slutar använda preventivmedel visar det sig att 10-15 procent har svårigheter med att bli gravida när de önskar. Om båda är friska kommer hur som helst 80-90 procent av dessa kvinnor att bli gravida efter ett år. Efter två år har cirka 95 procent blivit det.
Endast mellan fyra och sju procent kommer inte att kunna få barn tillsammans.
Primär och sekundär infertilitet
Sjukvården brukar skilja mellan primär och sekundär infertilitet.
Primär infertilitet
Vid primär infertilitet uppnås aldrig graviditet trots aktiva försök under minst ett år.
Sekundär infertilitet
Vid sekundär infertiltet har man varit gravid minst en gång (med resultatet missfall eller ett levandefött barn) men sen inte kunnat bli gravid igen. Chansen att bli gravid på nytt är 50 procent större när man tidigare varit det. Med anledning av det startar man ingen utredning förrän efter cirka ett års försök i dessa fall (men ju äldre kvinnan är desto tidigare inleds undersökningen).
Orsaker
Befruktningen är en komplicerad process som kräver många fysiologiska betingelser för att resultera i en graviditet. Könsorganen måste vara normala för både kvinna och man. Könskörtlarna (testiklarna och äggstockarna) måste producera tillräckliga mängder könshormoner. Det måste skapas sädesceller och ägg måste vara tillgängliga. Det måste också finnas ett samspel mellan könskörtlarna, hypofysen och hypothalamus i hjärnan så att den rätta mängden hormon produceras i rätt tid.
Även under optimala förhållanden räknar man med att det är bara 20 procents chans för graviditet vid varje ägglossning.
Ofta hittar man inte orsaken till infertiliteten och kallar det då ”oförklarlig barnlöshet”.
Om man kan hitta en orsak fördelar det sig ungefär såhär:
- 1/3 hos kvinnan
- 1/3 mannen
- 1/3 hos båda
Kvinnor:
Hos kvinnor finns 30-40 procent av orsakerna i de anatomiska förhållandena i bäckenet. Det kan handla om trånga äggledare efter infektioner, muskelknutor i livmodern eller infektioner i bukhålan. Vissa har medfödda missbildningar eller cystor på äggstockarna. Fruktbarheten sjunker med åldern och kan påverka ägglossningen. Runt 10-15 procent handlar om ägglossningen, det vill säga hormonrubbningar på äggstocks- eller hypofys/hypothalamusnivå. Extrem över- eller undervikt kan också påverka kvinnans fruktbarhet.
Män:
30–40 procent av problemen beror på mannen och förklaras ofta som dålig spermakvalitet. Orsaken till detta kan vara många. En vanlig anledning är testiklar som inte vandrat ner i pungen under de första levnadsåren. Infektioner som påssjuka kan angripa båda testiklar och vara ett allvarligt hot mot mannens fertilitet. Om båda testiklar angrips efter tonåren kommer cirka 50 procent att bli sterila. Om mannen fått intensivvård, till exempel cellgift under cancerbehandling kan detta påverka sädescellerna så att större delen blir missbildade. Impotens är också en känd orsak till manlig infertilitet.
Båda:
Barnlöshet kan också handla om en kombination av dåliga betingelser hos båda parter. Kvinnans immunsystem kan reagera på mannens sädesceller och försöka bekämpa dem. Rökning och miljögifter kan inverka negativt. Underlivsinfektioner kan påverka fruktsamheten. Stress och avtagande sexliv räknas också som en möjlig bidragande orsak till infertilitet.
Oförklarlig infertilitet
Oförklarlig infertilitet drabbar 10-25 procent av de barnlösa paren. Fetma, rökning, alkohol och narkotika, medicinering (bland annat anabola steroider) och exponering av skadliga ämnen kan vara saker som påverkar men inte kan bevisas. Kvinnor är som mest fruktsamma runt 20-årsåldern. Efter en tid reduceras äggprodutionen i äggstockarna både i kvalitet och i antal mognade ägg. När åren går ökar också riskerna för sjukdomar som kan försvåra en graviditet.
Ålder och fruktbarhet
Genomsnittsåldern för en förstföderska i Sverige är 29 år. För högutbildade är siffran högre. Åldern spelar därför en stor roll när det gäller ofrivillig barnlöshet i vår del av världen. Den naturliga åldringsprocess som sker med ägg i äggstockarna finns det ingen behandling för. Efter 35 års ålder halveras kvinnans fruktbarhet.
Procentuell chans att bli gravid inom en menstruationscykel:
- 20 år 34 procents chans
- 25 år 24 procents chans
- 30 år 17 procents chans
- 35 år 12 procents chans
- 40 år 6 prosents chans
Vad kan man själv påverka
- Man ska såklart vänta med barn om det känns rätt, men kvinnor bör ha den biologiska klockan i åtanke.
- Sluta röka! Av alla negativa konsekvenser med rökning är en att det tar längre tid att bli gravid. Ämnen från tobaken lagras både i kvinnans äggstockar och i mannens sädesceller. De små flimmerhåren i kvinnans äggledare som hjälper ägg och sädesceller att mötas fungerar dåligt hos rökande kvinnor. Sädescellerna hos rökande män rör sig sämre än hos ickerökare.
- Försök hitta en sund trivselvikt. Överviktiga och magra kvinnor kan ha problem att bli gravida.
- Med ett riskfyllt, stressigt jobb kan det påverka. Den allmäna trivseln och harmonin i livet påverkar.
Det är viktigt att veta att när par som blivit behandlade för infertilitet blir gravida är inte faran med missfall större, men inte heller mindre än för andra.
Vi lever i ett välmående samhälle där vi själva kontrollerar och planerar mycket av hur vårt liv ska vara. Det är lätt att glömma att barn är ingen självklarhet, inte heller att få ett friskt barn. Livet självt kan vi trots allt inte styra. Det är snarare så att det är snudd på mirakulöst varje gång ett barn kommer till världen.
Risken att få barn med kromosomförändringar ökar med åldern. Risken för att få barn med Downs syndrom är till exempel en procent vid 38 års ålder och två procent vid 40 års ålder.
Skribent: Barnmorska Monica Moland
När är chansen till befruktning störst?
