– Jag blev uppmanad av dagispersonalen att tydligt säga adjö, gå ut från dagiset och vinka utanför fönstret kort och koncist och sen avlägsna mig. Men Lova stod ofta i fönstret och grät.
Barnpsykolog Eva Tedgård understryker vikten av att barnet är ordentligt inskolat och att det finns en ny vuxen som kan vara tillfällig tröst och stöd för barnet då föräldern inte är där.
– Det är inte en bra hjälp till barnet att det inskolas till flera vuxna på en gång, som har blivit brukligt på en del förskolor. Barnet klarar bäst av att relatera till en vuxen först och utifrån den, förhoppningsvis positiva erfarenheten, generalisera till övrig personal på förskolan, säger hon.
Snabba och tydliga avsked
Eva Tegård menar att det också är viktigt att inte signalera egen osäkerhet inför avskedet utan tvärtom på alla vis övertyga barnet att detta kommer det att klara alldeles utmärkt. Precis som personalen på Lovas dagis menar hon att lämningen ska vara tydlig och inte utdragen.
– Avskedet ska göras ganska snabbt, i varje fall inte fram och tillbaka flera gånger, för det blir då ett tydligare budskap att barnet klarar separationen från föräldern. Ofta är det bra med en hej då-ritual, exempelvis: ”Kram, kram, vi ses i eftermiddag” och vinkning i fönstret.
Kan vara lättare för pappan
Med tiden blev det lättare för Mårten med dagislämningarna. Men även när det var som värst kunde han faktiskt ta det med viss ro.
– I och med att jag som pappaledig hade stor erfarenhet av att Lova grät när min fru gick hemifrån, men att Lova var strålande glad bara efter en minut, kunde jag med någorlunda gott samvete lämna henne gråtandes. Jag kunde lätt tro på personalen som alltid bedyrade hur glad Lova var redan en minut efter jag gått.
Mårten tror att det är en vanlig skillnad mellan pappors och mammors erfarenheter.
– Papporna kan verka mer hårdhudade vid dagislämningar, men i själva verket är pappor coolare endast på grund av pappors erfarenhet av att tårarna efter mammans avsked hemma inte är hela världen för barnet. I familjer med endast pappiga barn tror jag att det istället är mamman som kan uppträda och vara coolare.
Dagispersonalens uppgift att lugna barnet
Varför gråter då barnen vid dagislämningen? Många yngre gör det i alla fall.
– Barnet gråter därför att separationen är lite svår, barnet
känner också av förälderns känslor och blir påverkade av dem. När föräldern gått klara barnet att ”hålla ihop sig” därför att det inte finns någon så emotionellt viktig person tillgänglig. Ofta tar också nyfikenheten över och barnet vänder sig utåt mot vuxna och barn. Föräldern och förskolläraren ska hjälpa barnet att avleda sin känsla.
Många våndas som sagt över dagislämning och förtvivlade barn. Men Eva Tedgård menar att man som föräldrar kan förvänta sig att personalen tydligt välkomnar barnet och också aktivt hjälper till med överlämningen med att lugna barnet och avleda.
Läs mer: Separationsångest
