andra organsystem utöver skelettmuskulaturen vara påverkade, så som till exempel hjärta, mag-tarm kanal och hjärna.
muskelfunktioner. Utöver detta är det oftast aktuellt med blodprover. Andra undersökningar som kan bli aktuella är muskelbiopsi, genetiska prover och neurofysiologiska undersökningar av nerv- och muskelfunktion.
förbättra funktionen. Basen för detta är att med hjälp av såväl mediciner som multiprofessionella insatser motverka ledstelhet och stimulera den motoriska funktionen, motverka komplikationer från luftvägar och hjärta, samt underlätta det dagliga livet.
Spinal muskelatrofi är en sjukdom som orsakar att motoriska nervceller i ryggmärgen bryts ned. Det förorsakar muskelsvaghet och muskelförtvining, atrofi. Sjukdomen är ärftlig. Det förekommer olika former, även en mindre allvarlig, då barnen behåller en relativt god rörlighet. I allvarligare form finns dock symptom på muskelförtvining redan i spädbarnsåldern. Ofta sker en viss fortlöpande försämring av muskelfunktionen. Behandlingen inriktas på att lindra symptom och kompensera för funktionsnedsättningar. Väsentliga delar är att motverka ledstelhet och skolios, motverka andningskomplikationer, samt att på olika sätt stötta självständighet.
Polyneur opati är en samlingsbenämning på alla de sjukdomar som drabbar de perifera nerverna. De flesta är ärftliga. De vanligaste symptomen är nedsatt muskelstyrka framför allt i fötter, underben, händer och underarmar. För de flesta är sjukdomsbilden lindrig, men i vissa fall är den mer uttalad.
behandling för sjukdomen finns ännu inte. Behandlingen inriktas på att lindra symptom och att kompensera för funktionsnedsättningar.
Muskeldystrofier förekommer i många olika former, alla ärftliga. Den i barnaåren vanligaste dystrofin är Duchennes progressiva muskeldystrofi. Den drabbar enbart pojkar. Varje år får cirka tio pojkar i Sverige Duchennes dystrofi. De första symptomen brukar märkas i 2-4-årsåldern. Sjukdomstecknen är att barnet börjar gå klumpigt och ostadigt och har lätt för att falla. Muskelförsvagningen tilltar efter hand och ger i ungdomsåren stora funktionshinder. Behandling med kortison har visat sig motverka muskelsvagheten. Övrig behandling inriktas på att motverka ledstelhet och skolios, motverka komplikationer från hjärta och andning, samt att på olika sätt stötta självständighet.