Näringsmässigt är modersmjölken perfekt:
• Modersmjölkens sammansättning och mängd är anpassad efter barnets behov och ger det tillräckligt med energi och näringsämnen fram till sexmånadersåldern. Det gäller dock inte för D-vitamin.
• Fettet i modersmjölken, framför allt omega-3-fettsyrorna, har en positiv effekt på utvecklingen av barnets hjärna och nervsystem.
• Järnet i modersmjölken skyddar mot järnbrist (anemi) under de första sex levnadsmånaderna.
• Modersmjölken innehåller immunämnen som skyddar mot bakterie- och virusinfektioner. Den stärker immunförsvaret och kan skydda mot diarré, öroninflammation och luftvägsinfektioner och göra att barnet tillfrisknar fortare. Det har också visat sig att amning skyddar mot infektioner flera år efter amningsperioden medan barnet gradvis bygger upp sitt eget immunsystem.
• I mammans mjölkkörtlar finns det lagrade ”minnesceller” som bildar antikroppar mot de infektioner och sjukdomar som hon har haft. Om barnet blir smittat av samma infektion som mamman har haft, kommer barnet sannolikt inte att reagera lika starkt och dessutom tillfriskna fortare.
• Barn som har fått modersmjölk löper mindre risk att drabbas av övervikt och vissa sjukdomar längre fram i livet.
• Hormoner och andra ämnen i modersmjölken underlättar matsmältningen och överföringen av näringsämnen och stimulerar tarmens utveckling.
• Kolhydraterna i modersmjölken är en bra tillväxtmiljö för en bakterie som främjar matsmältningen, motverkar förstoppning och ger barnets avföring dess karakteristiskt syrliga lukt.
Det är mycket vanligt att förstagångsföräldrar är osäkra på om barnet äter, väger och växer som det ska. Du kan vara helt lugn så länge barnet är nöjt och belåtet, äter, ser friskt ut och sover bra. Vuxna personer kan vara både små- och storväxta, och det är precis samma sak med barn. Vissa är stora och kraftiga, medan andra är finlemmade och smala.
Om barnet inte ökar i vikt som det ska, kan du pröva olika åtgärder som ökar modersmjölksproduktionen (se ökningsdagar). Tänk på att det är helt normalt att hälften av barnen ligger över och hälften under meridianen (strecket mitt i tillväxtkurvan). Det är vanligt att viktökningen sker ryckvis. Ena veckan går barnet kanske upp 250 gram och nästa vecka bara 100 gram. Det är helt normala variationer och viktökningen måste bedömas över tid när man ska se om den är tilfredsställande. Om ditt barn är stillsamt och sällan verkar vara hungrigt bör viktökningen kontrolleras.
KRÄKNINGAR
En del barn kräks mycket. Det har ingen betydelse om barnet går upp i vikt som det ska. Vart tjugonde barn kan drabbas av något som kallas gastroesofageal reflux, vilket innebär att stängningsfunktionen mellan matstrupe och magsäck inte fungerar som den ska. Det gör att barnet klöks och kräks och kan ha svårt att få i sig mat. Stängningsfunktionen förbättras ofta efterhand och besvären försvinner normalt efter ettårsåldern. Ökade kräkningar kan också vara en reaktion på allergi eller intolerans.
Om barnet verkar oroligt och närmast omättligt vissa dagar kan det bero på att barnet har ”ökningsdagar”. Barnet växer och ”ökningsdagarna” kan komma med jämna mellanrum. När barnet diar oftare kommer också mammans mjölkproduktion att öka för att anpassas till barnets behov av mer näring.
De flesta bröstbarn behöver nattmål under en längre tid, framför allt under de första sex månaderna. Om barnet sover mycket dåligt och ofta vaknar, kan det vara ett tecken på att det är hungrigt. Det kan också finnas andra förklaringar till att barnet sover dåligt, till exempel att det är tänder på gång eller att barnet går igenom en period då det utvecklas snabbt på kort tid.
Om den ammande mamman måste vara borta från barnet ett tag, kan det vara klokt att pumpa ut modersmjölk ungefär vid den tidpunkt som barnet brukar äta. På så vis hålls mjölkproduktionen i gång.
Om barnet verkar vara hungrigt även efter täta bröstmål och visar intresse för annan mat, kan det vara ett tecken på att barnet behöver tilläggskost. Om det inte är tillräckligt med modersmjölken och ökningsdagarna inte får önskad effekt, ska barn under fyra månader enbart erbjudas modersmjölksersättning, inte gröt, välling eller något annat. För att hålla mjölkproduktionen i gång är det viktigt att amma vid varje måltid innan man ger barnet modersmjölksersättningen. Det är också en fördel om man ger barnet så små portioner av tilläggskosten som möjligt, eftersom mycket modersmjölksersättning kommer att resultera i att barnet sover länge. I så fall kan det gå lite långt mellan ammingstillfällena, vilket ger dålig stimulans av mjölkproduktionen.
NÄR AMMINGEN INTE FUNGERAR
I Sverige har vi lång föräldraledighet och bra amningsstatistik, men det är ändå många som har besvär med amningen. En undersökning visar hela 40 procent av mammorna upplevde amningsproblem. Trots detta slutade bara 15 procent att amma. Ammande kvinnor kan uppleva problem som såriga bröstvårtor, ömma bröst eller bröstinflammation. De flesta amningsproblem uppstår tidigt och kan förebyggas och behandlas. Läkemedelsbruk och omfattande bröstreducerande operationer kan göra det svårt att amma.
När mjölken inte räcker till och det känns som om amningen inte fungerar kan man behöva söka hjälp från BVC eller organisationen Amningshjälpen (www.amningshjalpen.se). I stället för att se positivt på att barnet kanske har fått modersmjölk under en period upplever man det ofta som ett nederlag att behöva gå över till modersmjölksersättning. I en stark amningskultur som den svenska känns det ofta lättare att ge barnet mjölk på flaska om man i förväg har fått en kunnig amningsvägledning. Bra amningshjälp är en bra medicin mot amningspressen. Man får också trösta sig med att man har gjort vad man har kunnat: det viktigaste är att vara en bra mamma och det kan man vara på många fler sätt än att producera mjölk.