Förlossningsställningar: fördelar och nackdelar

Gynställning
Många födande förväntar sig den typiska förlossningsställningen i halvsittande läge i sängen, med fotstöd. Som vid en gynundersökning.

För många fungerar denna ställning utmärkt, då de känner att de kan ta i ordentligt samtidigt som de får stöd för benen. Om du har suttit i denna ställning länge utan att barnet har kommit, kan det dock vara läge att prova en annan ställning eftersom svansbenet böjs in och gör att diametern där babyn ska ta sig ut minskar.

Detta är en lättjobbad ställning för barnmorskan – kanske är det därför den används så ofta?

Halvsittande ställning används när sugklocka behövs, vid tvillingförlossning och även oftast om barnet ligger i säte.

Att föda i sidoläge
Detta är en fantastisk ställning. Kvinnan kan slappna av på sidan mellan krystvärkarna. När hon krystar kan hon dra det övre benet emot sig, som om hon rullar ihop sig. Eller så kan partnern eller en undersköterska hjälpa till och hålla foten, alternativt att man använder en kudde som stöd under det översta benet så att det kommer upp högre. Kvinnor med foglossning tycker ofta att denna ställning är väldigt bekväm.

Här har barnmorskan god överblick över mellangården och kan ge bra stöd när huvudet kommer. Svansbenet låses inte, vilket ger gott om plats för barnet att komma ut.

Knästående
När den födande kvinnan står på knä och krystar får bäckenet god hjälp att vidgas, och därför rekommenderas ofta kvinnor som väntar stora barn att föda i knästående ställning. På vissa sjukhus låter man även kvinnor med barn i sätesläge föda på knä, av samma skäl.

På knä får man också god hjälp av tyngdkraften. Många tycker också att det är lättare att känna var de ska krysta. Det är också lätt för barnmorskan att hålla emot vid mellangården när huvudet kommer.

Att använda förlossningspall
Kvinnan sitter på en pall och kan ha partnern bakom sig som extra stöd att luta sig emot. Ställningen hjälper barnet att tränga nedåt och många kvinnor som inte vill krysta, eller som inte riktigt hittar den rätta tekniken, kan ha god hjälp av att sätta sig på pallen. Svansbenet blir inte heller fixerat, och den födande har benen i golvet. Ställningen kan förkorta krystningstiden och kan göra så att man slipper använda sugklocka i slutet av förlossningen. När kvinnan lutar sig tillbaka har barnmorskan dessutom god överblick över mellangården och kan hjälpa till att hålla emot.

Föda i vatten
Många kvinnor tar ett varmt bad under öppningsskedet, och kommer att börja känna krystvärkar när de fortfarande är kvar i badet. Tack vare vattnet är mellangården varm och blodcirkulationen god, så att det ger efter lätt när huvudet kommer.

Vattnet lindrar också när huvudet pressas ut. Det är inte så lätt för barnmorskan att ge stöd mot mellangården i vatten, men det varma gör en del av jobbet, och huvudet och barnet kan försiktigt lirkas ut.

Barnet börjar inte andas förrän det kommer i kontakt med luft.

Vattenförlossningar ser nästan magiska ut från barnmorskans vinkel, när babyn nästan simmar ut i världen. Barnen är dessutom ofta lugna efter födelsen, och skriker inte så mycket.

Föda stående
När du står och krystar, kanske i en gåstol, får du maximal hjälp av tyngdkraften. Många kvinnor krystar stående under några värkar, innan de sedan byter förlossningsställning precis innan barnet kommer. Det gäller att vara stark i benen om man ska stå länge och krysta. Det är nog fler omföderskor som föder i stående ställning, då de inte behöver krysta lika länge som förstföderskor.

I den här ställningen har barnmorskan dålig överblick och kan inte hålla emot så bra vid mellangården. Det blir mer att styra farten med en hand på barnets huvud.

Hjälp av tyngdkraften?
En sak är säker: förlossningsställningar där tyngdkraften används ger ett snabbare förlopp än förlossningar i horisontalt läge. Det kanske kan vara bra att veta?

Bilderna på förlossningsställningarna är tagna av barnmorska Grethe R. Teigen.