Barn som föds med låg födelsevikt räddas numera i nio fall av tio till livet och deras prognos är alltså generellt sett god. Det visar studien som följde 86 barn med mycket låg födelsevikt under 20 år.
– Ett av huvudresultaten är att de här ungdomarna vid 20 års ålder bedömer sig som lika friska och upplever lika bra livskvalitet som kontrollgruppen. Det gäller även dem som har någon form av handikapp, säger Per-Olof Gäddlin.
Barnen i båda grupperna följdes upp vid sju tillfällen under sin uppväxt, från 6 månaders ålder till 20 år. En mindre del av de lågviktiga hade handikapp i form av CP-skada, låg begåvning eller svåra uppmärksamhetsstörningar. De lågviktiga barnen som grupp var oftare sjuka de första levnadsåren, vägde mindre och var kortare, och hade något sämre läsförmåga i tester. Men de allra flesta var normalbegåvade och gick i vanlig skolklass. Man kunde se en förbättring i deras läsfärdigheter mellan 9 och 15 år. Riskfaktorer för sjuklighet och funktionsnedsättningar var komplikationer under nyföddhetsperioden, till exempel hjärnblödning.
Enligt Per-Olof Gäddlin är det viktigt att rutinmässigt följa upp dessa barn genom deras uppväxt.
– Kanske har man ibland brustit i att identifiera barn med funktionsnedsättningar. Sjukhusrapporterna förs vidare till barnavårdscentralerna och skolhälsovården, men många lärare känner inte till barnets bakgrund, säger han.
Sedan barnen i studien föddes har ytterligare framsteg gjorts i neonatalvården, vilket medfört att andelen överlevande barn under 1 500 gram nu är över 90 procent och risken för komplikationer senare i livet har minskat. Nu är den viktigaste uppgiften att förebygga för tidiga födslar, menar Per-Olof Gäddlin.
– Vi behöver mer kunskap om vilka faktorer som startar en förlossning. Kan man skjuta upp den bara några dagar eller veckor kan det vara mycket betydelsefullt, säger han.
Fotnot: Avhandlingen ”Long-term follow-up of very low birthweight children” lades fram 10 oktober 2008.