”Vuxnas semesterdrömmar inte alltid barnens”

När jag vill unna mig sådan lyx reser jag ensam. När jag var på en sådan resa, ensam till Puerto Rico i en vecka, insåg jag att fler föräldrar kanske borde resa ensamma – utan barn – oavsett om de har friska barn eller barn med speciella behov. Efter att ha varit på stranden och senare på restaurang fick blev jag minst sagt skeptisk.

 

Man ser en massa gråtande barn den har tiden på dygnet, efter klockan åtta, som föräldrarna släpar med sig på folkstinna restauranger där det tar lång tid att få maten och barnet har absolut INGET att göra under tiden mamma och pappa dricker drink, är dessutom vrålhungrigt och extra trött efter en dags kämpande på stranden.

 

På stranden får barnen inte heller göra det som han eller hon vill utan de ska sitta i en solstol eller i en sittvagn under ett parasoll och har absolut INGET att göra medan mamma och pappa solar och dricker öl. Någon liten tur ner till vattnet kan någon av föräldrarna bjussa på men sen vill mamma och pappa tillbaka till sin solstol och till sin öl och sina vänner. Jag vet inte men jag tycker inte att det är rättvist. Detta gäller förstås inte alla föräldrar men det finns helt klart för många sådana. Barnen får inte somna heller, på restaurangerna alltså, för föräldrarna vill att de ska vara vakna extra länge så att det blir lite sovmorgon på morgon.

 

Är det så här man vill fira sin semester tycker jag nog att det är bättre för barnen att vara hemma hos farmor eller morfar istället och föräldrarna åker själva på semester.

 

—————–
Maria Lundkvist, kallad Mia, är 41 år och bosatt i Skellefteå. Hon har separerat från sin pojkes pappa som också har två flickor, 19 och 17 år gamla, som har vuxit upp tillsammans med Mia och som hon också räknar till sin familj. Mia har en maigsterexamen i psykologi och jobbar som SOS-operatör och flygoperatör på SOS Alarm. Mia extraknäcker också som träningsinstruktör på ett gym.