GravidTankar och känslorTankar och känslor under graviditeten

Tankar och känslor under graviditeten

Illustrationsfoto: iStock
Av Janet Molde Hollund. Översatt til svenska av Helena Nyman Grosshög. 12 Uppdaterad 11.12.24
Är du gravid och känner att du inte riktigt har kontroll över dina känslor? Oroa dig inte, det är helt normalt – och beror på att du befinner dig i en ”ombyggnadsfas” när du blir mamma.

– När du är gravid blir du öppen och sårbar för alla möjliga känslor. Många upplever att de lättare blir arga, ledsna och nedstämda. Men en del blir också upprymda och väldigt glada, säger Gro Vatne Brean, som är specialist i klinisk psykologi och arbetar som specialrådgivare på RBUP (Regioncenter för barn och ungas psykiska hälsa, Norge).

Brean är styrelseledamot i Riksföreningen 1001 Dagar, som arbetar med psykisk hälsa under graviditet och efter förlossning. I november 2023 gav hon ut boken ”Psykisk helse i svangerskap og barseltid”.

Övergången från kvinna till mamma

Brean hänvisar till utvecklingspsykologen Daniel Stern, som använde begreppet ”constructive frailty” för att beskriva gravida kvinnors känsloliv.
– För att kunna möta barnet på rätt sätt och se barnets behov ser gravida kvinnor allt genom ett förstoringsglas. Känslorna är ofta väldigt förstärkta, säger hon.

Många har hört ordet tonår, som är den fas i livet som infaller mellan barndomen och vuxenlivet – från 10 till 19 års ålder. Ungdomar upplever stora fysiska, kognitiva och psykologiska förändringar.
– Med utgångspunkt i begreppet adolescens myntades på 1970-talet en liknande term för att beskriva övergången när en kvinna blir mamma – matrescence. Detta är nu aktuellt igen.

– Det handlar om de fysiska/biologiska och psykologiska/emotionella förändringar som gravida kvinnor och nyblivna mammor går igenom. Kvinnorna påverkas också av det samhälle och den kultur de lever i, förklarar Brean.

– Vetenskapen har kommit så långt att vi kan skanna mammans hjärna och vi kan se på bilderna att det sker förändringar. Till exempel kan gravida kvinnor och nyblivna mammor förlora en del av sin förmåga att kontrollera sina känslor, säger Brean.

– Kommer dessa förändringar så småningom tillbaka?
– Känsloregleringen normaliseras snart, men vissa av förändringarna i hjärnan kvarstår i flera år efter graviditeten. Vi vet ännu inte hur länge och vad det egentligen innebär för kvinnan, säger Brean.

Tankar och känslor förändras under graviditeten

Vad och hur du tänker förändras under graviditeten. I början är man ofta mest upptagen av det fysiska och de förändringar som sker i kroppen. Många är till exempel illamående, trötta eller rädda för att förlora barnet.

Brean berättar att man med tiden börjar fantisera mer om barnet i magen, särskilt runt sjätte-sjunde månaden. Vem är bebisen? Är det en potentiell fotbollsspelare eller en liten balettdansös som rör sig?

Mot slutet av graviditeten är du mer orolig för förlossningen och att äntligen få träffa barnet. Många har hört talas om dramatiska förlossningar och är mycket oroliga. De är rädda för att förlora både sig själva och barnet. Och hur ska barnet komma till världen? Har de allt de behöver för barnet?

– Ängslighet är ett återkommande tema under graviditeter i allmänhet. En del känner en brist på glädje och en brist på positiva känslor inför det kommande barnet. Många upplever ambivalens, dvs. blandade känslor. De både ser fram emot och fasar för att bli mamma.  Man kan också frukta förlossningen. Att föda barn är något genomgripande. Det är naturligt att vara lite rädd för att föda, men det är viktigt att hitta en balans mellan positiva och negativa känslor, säger Brean.


Att tappa kontrollen

När du blir mamma för första gången är allt nytt. En del är rädda för att tappa kontrollen. Hur ska man klara av livet om de vanliga, välbekanta strategierna inte längre fungerar?

– När man ställs inför situationer som man inte har någon erfarenhet av att hantera känner många att de tappar bort sig själva. Det är lätt att känna att man helt enkelt håller på att bli galen. Det är dock helt normalt att känna oro och rädsla, men också glädje. Om de negativa känslorna blir för överväldigande bör man ha någon att prata med, säger Brean.


Ilska

Ilska är en svår känsla, men samtidigt är det viktigt att kunna sätta ord på den.

– Den kan handla om mycket specifika saker. Ilskan kan vara en förberedelse för att kunna skydda barnet eller en rädsla för att inte kunna skydda det tillräckligt bra. Jag hörde till exempel om en kvinna som blev rasande om hon upplevde att bilar körde för nära barnvagnen, eftersom barnet måste skyddas, eller att det inte tas hänsyn till att man är gravid och vad det innebär, säger Brean.

Hon tillägger att vissa kvinnor också kan känna ilska över sin situation, sin förändrade kropp, sitt förändrade liv och insikten om att man aldrig kan ändra på det val man gjort.

En kort period i livet

Det är viktigt att komma ihåg att graviditet och postnatal period är en kort period i livet och att tiden med oförutsägbara känslor kommer att gå över. Det kan vara hektiskt och tröttande och det är viktigt att ta hand om sig själv.

– Du måste ta vara på stunderna med lugn och vila. Men det kan ändå ta lite tid att komma tillbaka till sig själv efter att ha blivit mamma, säger Brean.

Fyra teman som alla kvinnor oroar sig för

Psykologen menar att alla kvinnor delar många tankar och känslor när de blir mammor. Hon hänvisar till utvecklingspsykologen Daniel Stern, som lyfter fram dessa fyra teman:

1. Liv/död:

Kan jag föda ett barn, bära det tills graviditeten är fullgången och ge det näring? Tankar kring detta kan till exempel vara: Kan man bli gravid på egen hand eller måste man använda IVF? Finns det någon risk att jag kan förlora mitt barn? Kommer jag att kunna amma barnet och räcker i så fall bröstmjölken till för att hålla barnet vid liv?

2. Nätverket runt omkring:

När det gäller psykisk hälsa är det viktigt att ha någon i sin närhet som kan ge stöd. Kanske är det din partner, kanske är det din mamma. Det sägs att alla kvinnor behöver ett nätverk av andra kvinnor runt omkring sig. Förr i tiden var förlossningsavdelningar och sovsalar på BB ställen där nyblivna mammor utbytte erfarenheter. Nuförtiden är nyblivna mammor mer isolerade och det är ofta upp till dem själva att hitta sina egna nätverk.

3. Relationer:

Kommer jag att älska mitt barn? Kommer mitt barn att älska mig? Vad händer om jag blir deprimerad eller nedstämd? Vad händer om man till exempel har en egen historia av att växa upp med kontakter med socialtjänsten eller i fosterhem? Kan det påverka hur relationen mellan mor och barn utvecklas?

4. Övergångar:

Det sker flera stora övergångar när man blir förälder. Identiteten förändras. Kvinnan går från att vara dotter till att bli mamma, paret går från att vara älskare till att bli föräldrar och mamman går från att arbeta till att stanna hemma med barnet.

Lär känna dig själv genom dina drömmar
Många gravida kvinnor har ett rikt drömliv och i drömmarna dyker ofta teman upp som berör dem i vardagen. I den mentala förändring som sker hos blivande mödrar återkommer ofta dessa fyra teman i drömmarna.

– Drömmar är ofta mer eller mindre undermedvetna tankar som kommer upp till ytan. Under natten har man ofta upplevelser som är viktiga för att man ska lära känna sig själv, säger Brean.

Hon menar att det kan vara bra att tänka igenom ett antal saker innan man skaffar barn.

– En övning är att fundera på vad man har med sig, vad man vill föra vidare – och vad man vill lämna efter sig. Om man lever i en relation kan man också ha olika utgångspunkter och olika bagage och därmed kanske helt olika förväntningar på både sin föräldraroll och på varandra som föräldrar. Vad vill man göra med det här, säger Brean.


Vad är normalt?

Brean tycker att det är svårt att säga vad som kan anses vara normala känslomässiga svängningar under graviditeten.

– Det beror också på vilken typ av person man är från början. Men om de negativa känslorna tar överhanden är det viktigt att söka hjälp. Du kan till exempel vara rädd, mycket nedstämd, känns dig väldigt orolig, vara extremt rädd för förlossningen, vara rädd för att skada dig själv eller barnet eller inte kunna sova. Det är helt normalt att uppleva några av dessa känslor, men om de genomsyrar din vardag bör du prata med någon, säger hon.

Brean anser att tröskeln för att be om hjälp ska vara låg.

– Prata med en vän, din egen mamma eller din partner. Ta tag i dina tankar och känslor. Genom att ventilera med andra kan du testa hur de reagerar på det du pratar om. Du kanske får höra att de känner till många som har känt likadant, eller så kanske de råder dig att gå och prata med någon. Var inte rädd för att ta upp ämnet känslor med din läkare eller barnmorska. Om de tror att du kan behöva mer hjälp än de kan erbjuda kan de kanske hänvisa dig till specialistmödravården, säger hon.

Organisationer som arbetar med psykisk hälsa för gravida
Förutom specialistmödravården finns det i Sverige flera olika organisationer som arbetar med psykisk hälsa – och ohälsa – för gravida. En del av dem arbetar rikstäckande och andra regionalt eller lokalt. Många av dem erbjuder träffar för gravida och nyblivna mammor som behöver extra stöd och samtal eller bara ett nätverk med andra mammor.

Det är inte ovanligt att man upplever svåra känslor under graviditeten och under den första tiden som förälder. Det är viktigt att veta att du inte är ensam, att det inte är ditt fel, att det är tillfälligt och att alla blir bättre med rätt hjälp. Det är dessvärre så att alla kvinnor inte får den hjälp de behöver och därför är det viktigt att komma ihåg att om du nekas hjälp, fråga igen eller sök upp någon av de organisationer som finns tillgängliga på din ort – eller på nätet.


Lita på dig själv och din mammainstinkt

Längs vägen mot att bli mamma kommer du att träffa människor som ger dig olika typer av råd. De flesta av dem är säkert välmenande, men Brean säger att det är viktigt att lita på sig själv.

– Du måste känna efter själv vad som känns rätt eller fel. Man kan vara ödmjuk inför råd från andra, men samtidigt är det viktigt att lita på sin egen mammainstinkt och på att man vet vad som är bäst för en själv. Det är viktigt att komma ihåg att det som är rätt för en mamma inte nödvändigtvis är rätt för en annan, säger hon.

Att kämpa är ett tabubelagt ämne

Många människor har mycket höga förväntningar på att vara gravid och bli mamma. Brean säger att det kan vara väldigt svårt att säga att man har det kämpigt eftersom de flesta själva har valt att skaffa barn.

– Barnet är önskat. Planerat. Du kanske till och med har genomgått IVF för att bli mamma, antingen ensam eller tillsammans med en partner. När man har turen att lyckas, är det då fortfarande okej att säga att man är trött, rädd och behöver någon att dela sina tankar och känslor med? Jag tycker givetvis att det är helt okej, säger Brean.

Norska kvinnor blir allt äldre när de får sitt första barn. År 2022 var genomsnittsåldern för förstföderskor 30,2 år. Brean tror att det faktum att kvinnor är så pass mogna när de blir föräldrar kan göra övergången lite mer utmanande.

– Många har levt förutsägbara liv, med kontroll över sig själva och inte minst sina känslor. Plötsligt är känslorna i kaos och det kan upplevas som kaosartat med en ny chef i hemmet, säger Brean.

Perinatal psykisk hälsa

Övergången till moderskap kan skapa utmaningar, oro, konstiga och smärtsamma tankar, ibland depression eller ångest, ibland panik, men också glädje. Detta kan kallas för en förlossningsreaktion.

– En del kvinnor upplever besvär i sådan omfattning att de uppfyller kriterierna för psykisk ohälsa. Det kan handla om klinisk depression, ångest, tvångssyndrom eller andra psykiska besvär. Kvinnor som redan lider av psykisk ohälsa kan få det svårare under graviditeten eller efter förlossningen. Det är därför viktigt att känna igen detta så att kvinnan får rätt hjälp, säger Brean.

Tvångstankar

En del kvinnor upplever tvångstankar, antingen under graviditeten, efter förlossningen eller både före och efter barnets födelse.

– Det är mycket krävande att bestämma vad de ska och inte ska göra. Gravida kvinnor ska till exempel hålla sig borta från vissa livsmedel eftersom de finns med på listan över saker som kan skada fostret. Vad gör man om man har fått i sig något som är ”förbjudet”? Kommer man att tänka på det under hela graviditeten – och behöva vänta till efter att barnet är fött innan man inser eventuell inverkan på barnet? Eller vad gör man om man är rädd för att kasta ner barnet för trappan eller låta barnvagnen rulla ut på tunnelbanan? Kvinnor är så rädda för att de inte ska kunna skydda dessa små, sårbara människor.

– Om man har sådana tankar som präglas av tvång bör man prata med någon, säger Brean.

Följ bebisens utveckling:
Ladda ner appen

Vad tyckte du om artikeln? 
Föregående artikel

Senaste artiklarna:

Holger

Så populært er Holger:177 personer har detta namn.I 2023 var Holger på 26:e plats bland Topp 50 guttenavn i Danmark 2023. I 2023 var Holger...