Inskrivningssamtal
Det första som kommer att hända är alltså att du blir kallad till ett inskrivningssamtal. På detta samtal får du information om graviditeten och vad du bör tänka på, till exempel när det gäller kost, motion och levnadsvanor. Inskrivningssamtalet brukar vara betydligt längre än övriga barnmorskebesök eftersom det är ganska mycket information barnmorskan ska gå igenom med dig. I vissa regioner delas inskrivningen upp på två besök, varav det ena är ett hälsosamtal och det andra besöket innebär blodprov.
Det är vanligt att det är samma barnmorska som följer en under hela graviditeten, så den som du träffar på inskrivningen är troligen densamma som du kommer ha fram till förlossningen. Självklart går det bra att byta barnmorska om du inte trivs ihop med henne. Att ha en bra relation till sin barnmorska är guld värt, för då kan du få svar på alla frågor och funderingar du kan ha om graviditeten, förlossningen och om första tiden med barnet.
Vid första besöket hos barnmorskan får du prata med henne om graviditeten och hur du mår. Hon kommer att börja skriva en journal som sedan kommer att följa dig under resten av graviditeten. Hon kommer också att ställa en rad olika frågor, till exempel om du eller barnets pappa har eller har haft några sjukdomar eller om du tar någon medicin regelbundet. Hon kommer också att fråga vad du har för typ av arbete för att ta reda på om det finns några risker förknippade med arbetet och graviditeten. Hon kommer även att prata om riskerna med rökning och alkohol under graviditeten. En annan fråga som är relevant är ifall du eller ni har barn sedan tidigare och om du har genomgått något missfall. Vidare kommer barnmorskan att räkna ut ett beräknat förlossningsdatum, BF, utifrån din senaste mens ifall du vet när den skedde.
Tilbake til innehollsöversikt
Undersökningar hos barnmorskan
När du är hos barnmorskan kommer hon att genomföra en rad undersökningar. Vissa sker bara under vissa veckor i graviditeten, andra är återkommande under hela graviditeten.
Hon kommer till exempel att kontrollera ditt blodtryck. Anledningen till detta är för att kunna följa det genom hela graviditeten. Därför kommer du att behöva ta blodtrycket under varje besök hos barnmorskan. Blodtrycket sjunker vanligen lite grann i början av graviditeten och ligger som lägst efter ungefär halva graviditeten. Under graviditetens tre sista månader brukar blodtrycket sakta återgå till sitt normala värde igen.
Du kommer även att få ta ett urinprov för att se om det finns äggvita i urinen. Om du har det kan det tyda på att du har en urinvägsinfektion. Du kommer vidare att få lämna ett blodprov.
Första gången brukar du få ta ett blodprov i armen för att du ska få reda på din blodgrupp samt om du är RH-positiv eller RH-negativ. De uppgifterna behöver finnas i din journal inför förlossningen. Blodprovet visar också om du har vissa sjukdomar så som syfilis, klamydia eller HIV. Dessutom syns det ifall du är immun mot röda hund. Varje gång du kommer att gå till barnmorskan på kommande kontroller kommer du att få ta ett blodprov, men fortsättningsvis sker detta oftast i fingret. Det är för att se ditt blodvärde, HB, eftersom det ofta sjunker under en graviditet. Många gravida behöver därför ta järntabletter. Genom blodprov kan barnmorskan även följa ditt blodsocker som kan ha en tendens att stiga hos vissa gravida. Det är viktigt att följa detta eftersom vissa gravida utvecklar graviditetsdiabetes. Ett cellprov erbjuds vid behov i början av graviditeten beroende på när senaste provet har tagits.
Vid inskrivningssamtalet brukar barnmorskan också informera om fosterdiagnostik, det vill säga undersökningar av barnet inne i magen så som ultraljud. Detta är för att du ska hinna sätta dig in i vilka alternativ som finns och boka in dem vid behov.
Tilbake til innehollsöversikt
Tidigt ultraljud
I vissa fall kan du som gravid behöva göra ett tidigt ultraljud. Det kallas för tidigt ultraljud ifall man gör det innan vecka 16-18 då det i vanliga fall är standard att man gör ultraljud. Ett tidigt ultraljud kan göras ifall du är osäker på hur långt gången du är eller om du är orolig för att du blöder. Likaså ifall man misstänker utomkvedshavandeskap eller liknande kan det behöva göras ett tidigt ultraljud. Det är inte alltid det finns möjlighet att göra ultraljud på mödravårdscentralen, utan vanligen kan man behöva åka till specialistmödravården för att göra ultraljud.
Tidiga ultraljud görs oftast vaginalt till skillnad från de ultraljud som genomförs längre fram i graviditeten som görs utanpå magen. Ett vaginalt ultraljud görs genom snippan och påminner om en gynekologisk undersökning. Anledningen till att tidiga ultraljud görs vaginalt är för att fostret från början är för litet för att synas genom magen.
Tilbake til innehollsöversikt
Rutinultraljud
När du börjar närma dig vecka 16-18 brukar det komma en kallelse till rutinultraljudet, det ultraljud som alla gravida blir erbjudna. Vid ultraljudsundersökning kan man titta på barnet på rörliga bilder på en skärm trots att det fortfarande är inne i magen. Det sker via ljudvågor. Från ultraljudsgivaren sänds svaga ljudvågor in i kroppen. När ljudvågorna studsar tillbaka från vävnaderna och organen omvandlas de till en rörlig bild som visas på bildskärmen. Ljudvågorna påverkar inte barnet. Ultraljud kan genomföras under hela graviditeten. Att göra ultraljud är frivilligt precis som alla andra undersökningar och kontroller man blir erbjuden under graviditeten. Att göra ultraljud är kostnadsfritt.
Ultraljudet genomförs i första hand för att fastställa antalet foster i magen samt hur långt gången du är i graviditeten. Utifrån fostrets storlek på ultraljudet kan du få ett nytt beräknat förlossningsdatum som ibland skiljer sig från det som du fick tidigare hos barnmorskan beräknat på sista mens. Det som räknas fram vid rutinultraljudet brukar dock vara det som är mest tillförlitligt. På detta ultraljud försöker man även se om det finns några uppenbara skador eller missbildningar på fostret. Vid ultraljudet kan man även se exempelvis hur mycket fostervatten som finns i livmodern, var moderkakan sitter, hur graviditeten har utvecklats och vissa avvikelser syns också. I vissa regioner finns möjlighet att könsbestämma fostret under detta ultraljud. Oftast får man också med sig ett eller flera foton av bebisen från ultraljudet.
Vissa gravida blir erbjudna fler ultraljud än det som kallas för rutinultraljudet. Det kan till exempel behövas i slutet av graviditeten för att se hur stort barnet är eller hur barnet ligger i magen. Det kan behövas om livmodern inte växer som förväntat under graviditeten, om det finns tecken på en sjukdom så som graviditetsdiabetes eller havandeskapsförgiftning eller om man blöder ur slidan sent i graviditeten. Ibland gör vårdpersonalen även ultraljud under förlossningen, exempelvis för att se hur barnet ligger inne i livmodern.
Ultraljud sker oftast på en speciell ultraljudsmottagning. Där finns särskilda rum med ultraljudsutrustning. Du som är gravid får lägga dig ner på en brits, på rygg och dra upp tröjan så att barnmorskan kommer åt magen. Barnmorskan eller läkaren som ska genomföra ultraljudsundersökningen smörjer en gelé på magen för att bilden på skärmen ska bli tydligare. Därefter för barnmorskan eller läkaren en ultraljudsgivare över magen för att se fostret ur olika vinklar samt mäta hur stort fostret är. Det kan vara svårt för dig som blivande förälder att urskilja vad ultraljudet visar, men vårdpersonalen brukar förklara och visa. Undersökningen tar cirka en halvtimme och det gör inte ont. Det är inte heller skadligt för barnet.
Ibland kan det vara svårt att se barnet ordentligt vid ultraljudsundersökningen, beroende på hur fostret ligger i magen. Särskilt om det är fler än ett foster kan det vara svårt eftersom de kan skymma varandra. Ibland kan man behöva göra om undersökningen vid ett senare tillfälle. Ju tidigare i graviditeten man gör ultraljud, desto svårare kan det vara att undersöka fostret eftersom det är så litet.
Tilbake til innehollsöversikt
Fosterdiagnostik
Fosterdiagnostik är ett samlingsnamn för olika undersökningar och tester man kan göra för att få information om graviditetens och fostrets utveckling. Med hjälp av fosterdiagnostik kan eventuella avvikelser med fostret eller graviditeten upptäckas.
Om det är aktuellt för dig att göra fosterdiagnostik beror på olika faktorer som din ålder, tidigare graviditeter, om du befinner dig i riskgrupp eller om du är orolig för något speciellt.
Fosterdiagnostik är alltid frivilligt. Om sjukvården rekommenderar dig att göra fosterdiagnostik är det alltid gratis. Om du vill göra det privat kostar det pengar. Viktigt att veta är också att det är sjukvården som bestämmer vilka former av fosterdiagnostik som är möjlig och relevant för dig. Exempelvis kan det finnas regler som säger att endast blivande mammor över en viss ålder får göra en viss typ av fosterdiagnostik i din region. Om du vill göra det ändå trots att du inte är berättigad till att göra det utifrån dessa riktlinjer så får du göra det privat och bekosta det själv.
Viss typ av fosterdiagnostik kan endast utföras under vissa graviditetsveckor. Detta brukar dock barnmorskan ge information om. Vissa regioner tillåter bara fosterdiagnostik under vissa graviditetsveckor och då kan du behöva göra det privat om du inte befinner dig i rätt vecka. För att göra fosterdiagnostik eller ultraljudsundersökning behöver du en remiss och detta får du av barnmorskan, alternativt så bokar hon in dig direkt på undersökningen.
Ultraljud är en form av fosterdiagnostik. Detta kan också kombineras med andra tester för fosterdiagnostik som visar kromosomavvikelser. Två av de vanligaste, KUB och NIPT visar sannolikheten för vissa kromosomavvikelser. Den vanligaste kromosomavvikelsen som kan upptäckas vid dessa undersökningar är Downs syndrom.
Efter att ha genomfört en undersökning kan det komma ett tufft besked. Kanske visar det sig att det finns en avvikelse på fostret. Kanske behöver du då ta ställning till olika val. Exempelvis kanske det behöver göras fler undersökningar. Eller så behöver du ta ställning till om graviditeten ska avbrytas. Det kan vara svårt att fatta beslut. Vården kan underlätta dels genom att ge dig eller er så mycket information som ni behöver för att kunna fatta beslut, dels kan du eller ni bli erbjudna samtalsstöd.
De flesta kliniker som genomför fosterdiagnostik har en kurator knuten till sig, där du kan bli erbjuden samtalsstöd ifall du får ett svårt besked. Med denne kan du och/eller din partner prata om besked, provsvar eller undersökningar. Ni kan göra det tillsammans eller var för sig. Det kan vara skönt att bolla med någon som är utomstående men som ändå har koll på läget och är insatt i de olika val som behöver göras. Samtalsstöd är gratis i denna situation.
Viktigt att veta är att du alltid har rätt att få tillräckligt med information för att kunna känna dig trygg att fatta beslut. Du har rätt att få både muntlig och skriftlig information på barnmorskemottagningen. Ställ frågor om du inte förstår. Du har också rätt till tolk om du har behov av detta.
Det är bra om du förbereder dig inför att du ska göra fosterdiagnostik. Ju mer du vet om undersökningar och avvikelser, desto lättare kan det vara att göra val och fatta beslut om det skulle behövas. Om du tar reda på vilka undersökningar som ska genomföras och vilka avvikelser man kan hitta och vad de kan innebära kan du känna dig tryggare. Du kan också redan innan undersökningen fundera igenom olika händelseförlopp, så är du mer förberedd.
KUB innebär ett kombinerat ultraljud och blodprov. Med denna undersökning går det att beräkna sannolikheten för att fostret har kromosomavvikelser. Denna undersökning består av två delar, först ett blodprov som mäter graviditetshormoner, därefter en särskild ultraljudsundersökning som äger rum i vecka 11 till 14. Ibland behöver man göra flera ultraljudsundersökningar för att definitivt kunna fastställa om fostret har en kromosomavvikelse. KUB-testet ger svar på trisomi 21, 18 och 13. Det ger ganska bra säkerhet men är inte alls lika säker som NIPT.
NIPT är ett blodprov som man kan göra för att ta reda på om fostret verkar ha vissa kromosomavvikelser. Det räknas som ett tillförlitligt och riskfritt prov, men om provet ger misstankar om att det kanske finns en kromosomavvikelse hos fostret behöver du komplettera med ett fostervattenprov eller ett moderkaksprov för att få ett definitivt svar. De flesta regioner gör inte NIPT på rutin, utan du kan behöva ordna detta privat och betala för det om du vill göra det. Men om du gör ett KUB-test och ultraljudet visar att du har en hög risk för exempelvis trisomi 21, så kan du få göra NIPT kostnadsfritt via remiss från barnmorskan.
Ett fostervattenprov erbjuds till gravida med ökad sannolikhet för att fostret ska ha en kromosomavvikelse. Det går till så att läkaren för in en tunn nål i livmodern och suger upp lite vätska som sedan analyseras. Provet kan tidigast genomföras från vecka 15.
Ett moderkaksprov erbjuds till gravida som har ökad sannolikhet för att fostret har en kromosomavvikelse, till exempel om det kommit fram vid en NIPT-undersökning. Men det kan också erbjudas till gravida som har vissa kända ärftliga sjukdomar för att ta reda på sannolikheten för dessa. Det går till ungefär som ett fostervattenprov, men läkaren tar en pytteliten bit av moderkakan till analys i stället för fostervatten. Moderkaksprov kan tidigast genomföras redan från vecka 11.
Viktigt att ha i åtanke är att det finns en liten ökad risk för missfall vid fostervattenprov och moderkaksprov. Det är färre än en av tvåhundra provtagningar som leder till missfall, men det är ändå viktigt att vara medveten om att det finns en minimal risk. Ultraljud, KUB och NIPT kan däremot inte leda till missfall.
Tilbake til innehollsöversikt
Vecka 20
Det brukar vara ett ganska stort hopp mellan inskrivningen och nästa besök hos barnmorskan. Oftast så sker inget nytt besök förrän man gjort rutinultraljudet. Det innebär att besöket sker omkring vecka 20, men det kan vara allt ifrån graviditetsvecka 16 till 22 också, beroende på var du bor.
I vissa regioner kallas den blivande mamman till ett enskilt besök hos barnmorskan runt vecka 16-20 för att prata om hur du mår och dina känslor inför förlossningen. Där är det tänkt att barnmorskan ska försöka identifiera eventuell förlossningsrädsla, om det finns behov av extra stöd kring amningen, om du har varit utsatt för våld, övergrepp eller liknande som kan påverka vid en förlossning.
På detta besök får du ditt moderskapsintyg. Det är ett intyg som barnmorskan skriver och som du ska skicka in till Försäkringskassan. Det är för att du ska kunna söka föräldrapenning när det är dags för det.
Vid detta besök börjar barnmorskan också att undersöka magen för att se hur stor livmodern är. Hon mäter Symfus fundus-måttet. Det är avståndet mellan blygdbenet och livmoderns överkant som hon mäter med ett vanligt måttband. Måttet skrivs sedan in på en kurva i din journal så att det går att följa utvecklingen.
Från och med detta besök brukar barnmorskan även lyssna på barnets hjärtljud. Då placerar hon en så kallad doppler mot din mage. Man kan jämföra en doppler med en liten mikrofon som fångar upp barnets hjärtljud när den förs över magen. Barnmorskan räknar barnets hjärtslag per minut och skriver in det i journalen.
Vid denna kontroll kommer barnmorskan också att kontrollera ditt blodtryck, blodvärde (HB) och blodsocker, kolla urinen samt väga dig. Dessa kontroller genomförs för att se att du och bebisen mår bra och dessa undersökningar genomförs vid varje besök hos barnmorskan ända fram tills förlossningen.
Tilbake til innehollsöversikt
Från och med vecka 25
Från vecka 25 och framåt blir besöken hos barnmorskan tätare. Det är dock samma undersökningar och kontroller som genomförs, hon mäter magen, lyssnar på bebisens hjärtljud, och du får ta blodtryck, blodprov och urinprov. Mot slutet av graviditeten brukar barnmorskan känna utanpå magen för att försöka fastställa hur barnet ligger i magen. Det är viktigt att säkerställa så man vet ifall bebisen ligger med huvudet eller rumpan nedåt eftersom det har betydelse inför förlossningen. Om barnet ligger med rumpan nedåt, det vill säga i sätesbjudning, brukar man vanligen boka tid för ett vändningsförsök. Det kan också hända i slutet av graviditeten att man vill göra ett extra ultraljud av någon anledning.
Runt graviditetsvecka 18-20 börjar de flesta gravida att känna fosterrörelser. Därför informerar barnmorskan om barnets rörelsemönster under graviditeten, så kallade fosterrörelser och vad du bör tänka på.
Alla foster har sitt eget unika rörelsemönster och det växlar mellan perioder av rörelse och vila över dygnet. Rörelserna kan kännas annorlunda mot slutet av graviditeten, men de ska inte sluta kännas, minska i kraft eller avvika allt för mycket från tidigare rörelsemönster. Skulle det vara så får du höra av dig till förlossningen eller till barnmorskan.
Från och med graviditetsvecka 22+0 ska du även kontakta förlossningen vid:
– regelbundna sammandragningar som gör ont och inte släpper vid vila– blödning– misstänkt vattenavgång
I slutet av graviditeten kommer ni att börja prata alltmer om förlossningen och du kommer att få göra en plan och sammanfattning av graviditeten inför förlossningen tillsammans med din barnmorska. Kanske erbjuds du föräldrautbildningar, föräldragrupper eller förlossningsföreläsningar beroende på vilket utbud just din region har. Där får du och din partner information om förlossningens start och dess olika skeden, om smärtlindringsalternativ och om vad som händer i kroppen under förlossningen. Man pratar också ofta om amning, informerar om det nyfödda barnet och om föräldraskapet.
En del barnmorskemottagningar ordnar träffar som riktar sig speciellt till blivande pappor och partners. Andra arrangerar eller tillhandahåller tips om kurser i gravidmassage, gravidyoga eller profylaxkurser där man tränar på andnings- och avslappningstekniker. Föräldraträffar av olika slag kan vara ett sätt att lära känna andra blivande föräldrar.
Tilbake til innehollsöversikt
Besöken hos barnmorskan
Så här kan schemat se ut när det gäller besöken hos barnmorskan. Det varierar dock lite grann beroende på i vilken del av landet (region) man bor i.
Tilbake til innehollsöversikt
Återbesök efter förlossningen
Det är vanligt att man blir kallad på ett återbesök hos barnmorskan några månader efter att bebisen är född. Det brukar kallas för efterkontroll. Vid detta återbesök följer ni upp förlossningen, hur den gick och hur du mår nu. Ni pratar om amning, levnadsvanor, bäckenbottenträning, preventivmedel, sex och samlevnad och hur det är att vara nybliven mamma. Det är vanligt att man även vid detta besök mäter blodtryck och eventuellt även blodvärde för att se hur nivåerna ligger efter förlossningen.
Vid detta besök brukar barnmorskan genomföra en ultraljudsundersökning för att se så att eventuella bristningar har läkt och din knipförmåga undersöks. I vissa regioner får man även väga sig och få råd om kost och motion efter förlossningen.
Tilbake til innehollsöversikt
Vanliga frågor om graviditetskontroller
Varför går man till barnmorskan?
Barnmorskan har två viktiga uppgifter. Dels är det att hålla koll på graviditeten, undersöka att barnet växer och utvecklas som det ska, dels att hålla koll på dig, att du mår bra under graviditeten samt att du får det stöd du eventuellt behöver.
Hur ofta ska jag gå till barnmorskan?
Det beror på om du tillhör en riskgrupp eller inte. Om du har en riskgraviditet kommer du att behöva gå lite mer frekvent på undersökningar, kanske varannan vecka, medan det kan räcka med var tredje eller var fjärde vecka ifall du inte tillhör någon riskgrupp. Ju längre gången du är i graviditeten, desto tätare sker besöken hos barnmorskan, oavsett om du har en riskgraviditet eller inte. Efter vecka 36 är det vanligt att man går till barnmorskan varannan vecka fram tills vecka 40. Efter vecka 40 går man minst en gång varje vecka och om man går så långt som till vecka 41 får man gå så ofta som varannan eller var tredje dag. Och återigen, om du tillhör en riskgrupp så blir det förmodligen mer frekvent än så.
Får min partner följa med?
Självklart är din partner välkommen. Det är ju ni som ska få barn tillsammans och stötta varandra genom graviditeten. Om du är ensamstående kanske du vill ha med dig någon annan som står dig nära och det går förstås också bra.
Kostar det något att gå till barnmorskan?
Det kostar inget att gå på besöken hos barnmorskan. I alla fall inte om du går till regionens barnmorskemottagningar. Det enda som kan kosta då är ifall du vill ha utskrivna bilder med dig från ultraljudet. I övrigt kostar det inget, inte ens om du blir skickad på extra kontroller eller undersökningar. Man kan också välja att gå till en privat barnmorskemottagning och då kan besöken hos barnmorskan kosta. Samma sak om man väljer att genomföra undersökningar utanför det så kallade basprogrammet. Det finns till exempel något som heter 3D-ultraljud som vissa gravida väljer att göra för att få en tydligare bild av bebisen inne i magen. En del gravida väljer också att genomföra fosterdiagnostik privat och då kan det tillkomma en kostnad.
Behöver man vaccineras under graviditeten?
Du som är gravid rekommenderas vaccination mot:– kikhosta (efter graviditetsvecka 16+0, under hela året)– influensa (efter graviditetsvecka 12+0, under hösten/vintern)– covid-19 (efter graviditetsvecka 12+0, under hösten/vintern)
Får jag gå till barnmorskan på arbetstid?
Det finns ingen lagstadgad rätt att besöka barnmorskan på arbetstid. Båda föräldrarna får dock ta ut föräldradagar för att besöka mödravården eller delta i föräldrautbildning, men detta gäller först när det är 60 dagar eller mindre kvar till den beräknade förlossningen. Ditt kollektivavtal kan dock ha bättre regler än lagen. Vissa avtal ger möjlighet göra några besök på mödravårdscentral på betald arbetstid. Kolla upp vad som gäller för just dig. Om du till exempel jobbar i en kommun eller en region har du rätt till att göra två besök hos mödravården utan avdrag på lönen. Det slås fast i kollektivavtalets allmänna bestämmelser.
Måste jag göra en gynekologisk undersökning?
Gynekologisk undersökning är inget som ingår i basprogrammet och sker alltså inte rutinmässigt. Det kan dock vara aktuellt i vissa fall, till exempel om du blöder från slidan under graviditeten eller om du har vissa graviditetskomplikationer. Då kan det vara värdefullt att göra en undersökning för att ta reda på varför. Viktigt att veta är dock att alla undersökningar och kontroller hos barnmorskan under graviditeten är frivilliga.
Måste jag väga mig?
Precis som alla andra undersökningar och kontroller är även vägning frivilligt. Det är inget du måste göra. Men det är ett bra mått för att se så att du går upp lagom under graviditeten. Det är inte bra att gå upp för mycket eftersom det kan bli tungt och besvärligt för kroppen och orsaka komplikationer. Om du har svårt för att väga dig kan du prata med din barnmorska. Kanske kan ni hitta på ett alternativ till vägningen som gör att det fungerar för dig.
Kan jag få fler kontroller hos barnmorskan om jag önskar?
Det brukar sällan vara något problem att få fler kontroller hos barnmorskan om du känner dig orolig eller har frågor. Tvärtom är det viktigt att du mår bra under graviditeten och känner dig trygg med vad som händer i din kropp och med barnet. Prata med din barnmorska om hur du känner.
Tilbake til innehollsöversikt
