I läroplanen för förskolan står det bland annat att: Förskolans uppgift innebär att i samarbete med föräldrarna verka för att varje barn får möjlighet att utvecklas efter sina förutsättningar. Den pedagogiska verksamheten skall anpassas till alla barn i förskolan. Barn som tillfälligt eller varaktigt behöver mer stöd än andra skall få detta stöd utformat med hänsyn till egna behov och förutsättningar.
Läs också: Giftemål – Älska varandra kan man ju ändå
Vissa föräldrar drar betydelsen av lagen i längsta laget om man ska tro de fyra förskollärare Babyvärlden har talat med. De har flera års erfarenhet som anställda i förskolor.
– Ibland vet vi inte om vi ska skratta eller gråta. Vi måste ju vara hövliga men emellanåt är det inte helt lätt att hålla masken!
”Cola eller Fanta, ni kan välja”
Sockerfria förskolor är vanliga och många föräldrar tycker det är viktigt med en sund kosthållning. Men vad som är nyttig mat råder det olika meningar om.
– En pappa ville inte att dottern skulle ha den sortens mysli som förskolan använde till frukost, berättar en 35-årig förskollärare.
– Han menade att den var onyttig och kallade till möte med rektorn. Efterhand blandade han även in styrelsen och gav sig inte. Det slutade med att pappan förbjöd dottern att äta myslin på avdelningen. Istället kom hon med sin egen matlåda. Så, varje dag – utan undantag – hade flickan med sig fyra skivor bröd. Med Nutella.
En av de andra förskollärarna minns en pappa med starka synpunkter på vad barnen drack till lunch.
– Han reagerade på att vi bara gav mjölk eller vatten som törstsläckare på förskolan. Kunde vi inte variera och köpa in lite Coca Cola eller Fanta? För det var det hans barn gillade bäst. Men vi kunde få välja vilken läsk vi helst ville ta in, berättar hon med ett snett leende.
”Mitt barn ska lära sig engelska!”
Orealistiska förväntningar om vad förskolan erbjuder av pedagogik är ganska vanligt, berättar de fyra.
– En mamma kom en gång till mig och berättade att familjen funderade på att flytta utomlands inom några år. Hon beordrade oss på fullt allvar att hädanefter uteslutande prata engelska med hennes son. Det var nämligen viktigt att han lärde sig det, om det nu blev så att de verkligen flyttade, berättar den ena.
Andra föräldrar lägger glatt sina egna ambitioner i händerna på den stressade personalen. En 31-årig förskollärare fick uppleva en något överambitiös mor.
– Det var första dagen på stora avdelningen (3-6 år, red. anm) för en tre år gammal pojke. Mamman och pojken anlände med en stor tvåhjulscykel. Ingen hjälm, inga stödhjul och cykeln var splitterny. ”Idag ska ni lära honom att cykla”, sa mamman och stegade ut.
– Vissa har fått med sig att förskolan är viktig i de fall barn behöver lite extra resurser men inte alla inser att vi inte sitter på en oändlig mängd specialister och expertis till fritt användande. Jag har upplevt flera gånger att föräldrar i förbifarten sagt till mig att barnet inte kan säga ”S” eller ”R” och att de därför vill ha tillgång till logoped. Helst samma dag. För att uttrycka det milt så är inte logopeder de lättaste att hitta och det behövs nog lite mer än en beställning i kapprummet…
Stora förväntningar
– Vissa föräldrar klarar aldrig helt att förstå betydelsen av att vi inte kan ge barnet samma uppmärksamhet som de kan hemma. Vi har flera barn per anställd och förskoledagen återspeglas av detta. En mamma tyckte att en av oss kunde gå ut och gå med hennes barn varje gång det skulle sova. Det räckte inte att vagga vagnen, här måste vi ut och promenera. När vi försiktigt påpekade att vi inte hade kapacitet till detta eftersom vi måste vara tillgängliga för de andra barnen också, blev hon sur och menade att det var vårt problem, berättar en 27 år gammal nyutbildad förskollärare.
– Andra föräldrar vill inte att deras barn ska leka med vissa av barnen i gruppen och kan vara väldigt tydliga med det. Jag försöker alltid få dem att förstå att vi inte kan gå in och kontrollera sådant i den dagliga förskoleleken. Vill de att vi ska gå in och sätta stopp för en rolig lek bland de små för att det barnet de har bannlyst är närvarande?
Kläder – ett ständigt tema
Nästan ingenting gör föräldrarna mer engagerade än barnens kläder på förskolan.
– En familj som hade tre barn i tät följd var nog trötta på hushållsarbetet som barnen förde med sig. En dag kom föräldrarna till mig och klagade över att barnens kläder blev så smutsiga på förskolan. De menade att vi som jobbade där borde tvätta, torka och sortera kläderna till barnen, för det var ju här de blev skitiga, och så mycket tvätt hade de ju inte tid att hålla på med, säger en manlig förskollärare.
– Jag visste inte helt vad jag skulle säga denna regnvåta höstdag, berättar han.
– En mamma kom och var så glad för hon hade köpt fina Helly Hanssen- regnkläder till sitt barn. Dessa överlämnade hon glatt till personalen men med en sträng förmaning: regnkläderna skulle INTE användas när de var på utflykt eller lekte ute i naturen, för de kunde ju bli förstörda.
Att de anställda hålls ansvariga för att hålla reda på minsta lilla strumpa till småbarnen är något många föräldrar ser som en självklarhet.
– Jag har haft föräldrar som i det närmaste hållit mig eller andra i personalen som gisslan i kapprummet när de inte hittar tvååringens strumpa. De vill att vi ska använda eftermiddagen tillsammans med dem för att hitta strumpan och kan bli otroligt sura! Det är ofattbart att tro att vi ska kunna hålla reda på alla de tjugo barnens pyttesmå strumpor, berättar 35-åringen.
Kollegan lägger till:
– Jag hade en mamma en gång som blev helt vansinnig i kapprummet. Hon skrek: ”SATAN! JAG FÖRLÅTER INTE DETTA DAGIS FÖRRÄN NI HAR HITTAT HANS SKJORTA!”
Sjukt barn? Inget hinder
Många föräldrar har väl funderat på om barnet är tillräckligt friskt för att åka till förskolan eller om det bör vara hemma. För vissa föräldrar är det en icke- fråga. Till förskolan ska man, oavsett vilket.
– Han är lite sjuk, men det ligger paracetamol på hans hylla om febern går upp, var en mammas avskedskommentar en gång, berättar den manlige förskolläraren.
– Många föräldrar vill att barnet ska vara inomhus eftersom det är lite krassligt. Vi försöker förklara att om det inte kan leka ute som de andra barnen ska barnet vara hemma. Men det är tydligen svårt att acceptera.
Oberäkneliga pappor …
– En episod jag aldrig glömmer, och som inte var rolig på något sätt, inträffade då jag jobbade i en förskola för något år sedan, berättar den ena i gruppen.
– Det stod ett stort träd på förskoletomten och en morgon upptäckte barnen att en liten fågel hade ramlat ned och skadat vingen. Barn och vuxna stod i ring runt den lilla fågeln och vi hade ett fint samtal om det då en far anlände med sitt barn. ”Vad är det som händer här!” utbrast han bryskt och armbågade sig fram genom den lilla flocken. När han såg fågeln plockade han upp den, luktade på den, knäckte nacken av den och kastade den över staketet. ”Den hade dött oavsett” var avslutningskommentaren innan han marscherade ut igen. Kvar stod ett gäng chockade och ledsna två- och treåringar som vi fick ägna mycket tid åt att trösta.
Historierna verkar utan slut. Lyckligtvis kan de fyra förskollärarna bekräfta att samarbetet mellan förskolan och hemmen i de allra flesta fall går bra.
– Men det kan ändå vara bra att poängtera för alla föräldrar att de allra flesta förskoleanställda tänker på barnens bästa före sitt eget bästa. Samtidigt är inte en förskola detsamma som ett hem och man kan inte ha samma förväntningar som man kunde haft om man anställt en privat barnflicka.
(Av personvärnsskäl och för att bevara anonymiteten är namn och arbetsplatser utelämnade i artikeln.)
