Definitionen av extremt graviditetsillamående är ihållande illamående, återkommande kräkningar före vecka 20 som medför reducerat allmäntillstånd med dehydrering, viktminskning och elektrolyttforstyrrelse.
Så många som som åtta av tio är illamående under graviditeten. Vissa kräks också, särskilt på morgonen. I de allra flesta fallen är detta bara ”vanliggt” graviditetsillamående” och helt ofarligt. Men om man kräks så mycket att man förlorar för mycket vätska, salt och näringsämnen kan det vara skadligt. Då blir kroppen uttorkad och man går ner i vikt.
– Extremt illamående och kräkningar flera ggr om dygnet
– Slapphet
– Törst
– Svimfärdighet
– Torr hud
– Torra, spruckna läppar
– Torrhet i munnen
– Mörkare och mindre mängd urin
– Viktminskning över tid
Extremt graviditetsillamående uppstår vanligtvis mellan graviditetsvecka fyra och tio och blir ofta bättre i graviditetsvecka 14 till 16, men för vissa håller plågorna i sig. I vissa fall ända tills barnet är fött.
Varför blir man så illamående?
Man vet faktiskt inte varför gravida blir illamående under graviditet. Man vet inte heller varför vissa blir så illamående att det kan vara skadligt för både mor och barn. Vissa förklarar det med det ökade hormonet hCG (humant chorion gonadotropin, hormonet som gör graviditetstestet positiv), till exempel vid tvillingar och trillingar.
Vem är mest utsatt?
Norska forskaren Åse Vikanes har skrivit en doktorsavhanding om just orsken till extremt graviditetsillamående Hon har funnit flera riskfaktorer:
- Etniska skillnader: Kvinnor födda i Indien, på Sri Lanka eller i Afrika söder om Sahara, hade mer än tre gånger så stor risk för att utveckla sjukdomen jämfört med kvinnor födda i Skandinavien.
- Arv: Blant etniskt skandinaviska kvinnor är det tredubbel risk för att utveckla risk för extremt graviditetsillamående om hennes mor hade sjukdomen i ett eller flera av sina graviditeter.
- Vikt: Både kvinnor med lägre och högre kroppsmassindex (BMI) än det normala hade förhöjd risk för extremt graviditetsillamående.
Dessutom nämner norska Läkarföreningen:
- Förstagångsgravida: Det är större risk för att få extremt graviditetsillamående under sin första graviditet än under påföljande graviditeter.
- Flerlingar: Kvinnor som väntar tvillingar eller trillingar har oftare extremt graviditetsillamående. Vissa menar att det kan förklaras med den ökade hormonmängden.
Kvinnor som röker hade mindre risk för extremt graviditetsillamående.
– Jag vill hur som helst understryka att resultaten inte är ett argument för att röka, säger Åse Vikanes.
När ska du ta kontakt med läkare?
Om illamåendet håller i sig under dagen, du kräks flera gånger dagligen och ditt allmäntillstånd blir dåligt ska du kontakta läkare eller barnmorska. Detsamma gäller om du har blodiga kräkningar, eller om kräket ser ut som kaffesump. Muntorrhet, svimfärdighet och mindre urin (som är mörkt och luktar har en stark lukt) är tecken på dehydrering och kan vara skadligt – ta kontakt med läkare. Om du känner att du är så illamående att du måste ta medicin mot det ska du kontakta läkare.
Vilken behandling finns?
Om graviditetsillamåendet är måttligt kan det räcka med medicin mot detta. Men extremt graviditetsillamående kräver oftast mer än så. Intravenös vätskebehandling för att undvika saltbrist är vanligt. Detta kan göras polikliniskt, det vill säga man läggs inte in men är på avdelningen medan man får sin vätskebehandling. Uppföljning med läkare, sjuksköterska, barnmorska och näringsfysiolog om det behövs. Om tillståndet inte förbättras kan det vara aktuellt med sondmatning. Ett tunt rör läggs från näsan ned till översta delen av tunntarmen. Då kan näring tillföras utan kontakt med magsäcken. Vid akut dehydrering är det vanligt att man läggs in på sjukhus.
Källor:
