– Jag ammar bara hemma, och helst bara när vi är själva. Jag försöker sluta men det är inte så enkelt. Jag gick igenom en väldigt tuff separation med barnets far och saker och ting har fortfarande inte lagt sig. Jag tror barnet har behov av närheten och tryggheten i att gosa med mamma och få bröstet, berättar fyrabarnsmamman som av hänsyn till familjesituationen önskar att vara anonym.
Först valde hon att amma länge med tanke på att amning kan förebygga allergier, som det finns mycket av i hennes familj. De tre äldsta barnen blev ammade mellan ett och två år. Den yngsta sonen fyllde tre i höst och ammas fortfarande morgon, kväll och ibland på dagen.
– Jag helammade tills han var nio månader, på grund av massa sjukdom och problem sedan han var nyfödd. För att försöka begränsa sjukdomarna blev det enbart amning fram tills han var nio månader. Han ville inte heller smaka på någon särskild mat före den tiden. Han åt verkligen lite mat fram tills han var ett år, nästan bara gröt och bröstmjölk. Allt annat kom ut igen.
Praktiskt med bröstmjölk
Hon har försökt att sluta med amingen ett par gånger men tycker det är svårt.
– Samtidigt har det varit smidigt att ha bröstet när barnet har varit sjukt och inte klarar ta till sig annan mat eller dryck. Och så är jag väl lite lat och tycker amning varit jättebra, det finns ju bara där och man behöver inte fixa med flaskor hela tiden. Jag tycker det är väldigt praktiskt att ha maten färdigtempererad och klar till servering hela tiden.
Ammade mellanbarnet i 4,5 år
Även Sölva Saxelin har valt att amma sina barn längre än de flesta. Hennes äldsta barn fick modersmjölk i 2,5 år och barn nummer två i 4,5 år. Yngsta barnet slutade själv när hon var 16 månader. Barnen har också fått nattamma så länge de själv har önskat.
– Jag har hela tiden varit väldigt bestämd med att barnen själv skulle få styra avvänjningen och att de själv skulle bestämma det som är viktigt för dem. Det är väl den största anledningen till att det blev som det blev, berättar Saxelin.
– Jag märkte att den äldsta inte var klar att sluta när hennes bror kom, och valde att ge henne mjölk när hon hade behov för det, även efter att han föddes, då hon var 17 månader gammal. Jag tandem-ammade i ett år och det gick bra. Den äldsta förstod att lillebror måste ha sin mjölk och att han måste ha den för att bli mätt medan hon bara fick det som blev över. Hon ammades i 2,5 år, vilket jag egentligen inte tyckte var så länge.
Blandade reaktioner
Saxelin fick stöttning av sina egna föräldrar men hennes dåvarande man och hans familj i utlandet var inte helt begeistrade.
– Vi är muslimer. I islam är det så att barn har rätt till modersmjölk i minst två år. Vissa menar att två år är den övre gränsen medan jag är av den uppfattningen att två år är vad barnen har rätt till om förhållandena är de rätta och mamman fysiskt har möjlighet till det, säger Saxelin.
Hon upplever att barnen själv signalerar när de inte önskar ammas mer.
– Interesset dalar, speciellt nattetid först. Sen minskar det stadigt i takt med produktionen, tror jag. Vi har låtit det sköta sig själv naturligt och bara slutat när barnen inte varit intresserade längre. Med pojken fick jag dock sätta ned foten lite och säga att det som fanns kvar i bröstet nu var till bebisen som skulle komma. Då slutade han direkt.
Ammar vid behov
Saxelin helammade sina tre barn i fyra, 12 respektive nio månader.
– Jag ammar barnen vid behov, dag eller natt. Jag provade att ge min pojke gröt när han var lite över tre månader men han fick problem med tarmarna och ville inte ha mer efter det. Därför helammades han tills han var ett år. Yngsta flickan helammade jag i nio månader, därefter miste hon intresset av bröstet. Den äldsta tjejen fick bröstet på natten i fem, sex månader, min pojke i fyra år – för honom var nattamningen det viktigaste. Den minsta flickan nattammades i fyra-fem veckor och därefter vid behov. Jag tror att barn är olika och har olika behov – därför blir det så att vissa slutar före andra, säger Saxelin.
Hon upplevde inte långtidsamningen som speciellt energikrävande innan hon blev gravid med den yngsta.
– Då var jag extremt sliten. Och så fort jag drog ner lite på amningen så blev jag faktiskt lite bättre. Om det var psykologiskt, eftersom många vill få oss att tro att det är så jobbigt att amma, eller om det faktiskt var reellt vet jag ärligt talat inte.
Hon har sällan ammat barnen offentligt efter att de har passerat dryga året.
– Men mina vänner, umgängeskrets och familj visste det ju och de sa inget särskilt. Vissa vet jag hade starka åsikter om långtidsamning, men sa inget direkt till mig, säger Saxelin.
FAKTA OM AMNING
• Världshälsoorganisationen (WHO) rekommenderar att spädbarn helammas, alltså endast får modersmjölk tills de är sex månader gamla. I Sverige rekommenderas deltidsamning ytterligare ett halvår därefter. WHO rekommenderar deltidsamning i två år.
• Ny forskning i England visar emellertid att det finns anledning att ifrågasätta WHO:s rekommendationer från 2001. Enligt läkarna kan helamning, alltså att barnet enbart får bröstmjölk, upp till sex månaders ålder leda till en ökad risk för järnbristanemi, födoämnesallergier och glutenintolerans. Å andra sidan kan helamning ge ett något ökat skydd mot infektioner. I västvärlden finns det därför anledning att väga helamningens fördelar mot dess nackdelar, skriver läkarna. I fattiga länder med hög barnadödlighet och stor sjuklighet till följd av infektioner är läget dock annorlunda. Läkarna, som är verksamma vid flera ansedda brittiska barnhälsoorganisationer, publicerar en analys av de senaste årens studier kring helamning i Brittish Medical Journal.
Nu ska Livsmedelsverket se över sina rekommendationer.
Källor: Livsmedelsverket, Brittish Medical Journal
Läs mer: Allt om amning här
