När föräldrar väljer namn till sina barn skapar de inte bara en praktisk etikett som gör det möjligt att identifiera och tala om barnet. De uttrycker också en mängd känslomässiga, estetiska, ideologiska och sociala förhållningssätt. Emilia Aldrin har studerat hur dagens svenska föräldrar framställer sig själva genom namnvalet. Drygt 600 nyblivna föräldrar i Göteborgs kommun har besvarat hennes enkätundersökning och ytterligare ett tjugotal föräldrar har deltagit i fördjupande gruppintervjuer.
– Traditionell eller modern: Nils eller Neo? Vanlig eller originell: Emma eller Elda? Praktisk eller estetisk: Ville eller Whilliam? Svenskorienterad, utlandsorienterad eller internationell: Love, Logan eller Lucas? Detta är några av de sociala ställningstaganden som föräldrar ställs inför vid namnvalet, säger Emilia Aldrin.
Föräldrar skapar olika bilder av sig själva genom att välja olika typer av namn, men också genom att välja olika sätt att stava namnet, låta sig inspireras av olika namnförebilder och genom olika sätt att tala om namnet. Ofta kombinerar de flera olika handlingar för att skapa komplexa och unika bilder av sig själva.
Sociala faktorer får också betydelse för namnvalet. Generellt sett framställer sig äldre, välutbildade och föräldrar boende i villa som konservativa i namnvalet. Yngre föräldrar, föräldrar med kortare formell utbildning och föräldrar boende i lägenhet framställer sig istället som mer kreativa. Föräldrar till pojkar väljer oftare utländska namn och namn som finns i släkten, medan föräldrar till flickor oftare väljer svenska namn och namn som upplevs som estetiskt tilltalande. Könsskillnaderna tycks dock vara betydligt mindre i Sverige än på andra håll.
Emilia Aldrins avhandling visar även att sättet att tala om namnvalet ofta blir ännu viktigare än själva namnet.
– Samma namn kan väljas av olika anledningar av olika föräldrar. I resonemanget om namnvalet lyfts föräldrarnas identitet och värderingar ofta fram tydligare och de sociala ställningstagandena blir mer uttalade, säger Emilia Aldrin.
Är det då bara föräldrarnas identitet som skapas i namnvalet? Emilia Aldrin menar att namnvalet också lägger grunden till barnets identitet, eftersom omgivningen kommer att dra slutsatser även om barnet utifrån namnet. Många föräldrar är medvetna om att omgivningens uppfattning av namnet kan påverka deras syn på barnet och tar hänsyn till detta i sina namnfunderingar. Det kan handla om att hitta ett namn som fungerar som artistnamn, ett namn som passar för en internationell karriär eller ett namn som lätt smälter in i mängden.
– Namnvalet berättar både något om vilka föräldrarna är och om vilken framtid de tänker sig för barnet, säger Emilia Aldrin.
Maja hamnar högst upp på listan över populära flicknamn 2010. För pojkar är Oscar mest poppis. Men alla vill inte ge sina barn traditionella namn utan skapar egna. En del förslag är mer påhittiga än andra. Men alla godkänns inte av Skatteverket. Här är namnen som godkänts – och fått avslag
Godkända
Fyra – finns flera andra räkental i både bestämd och obestämd form.
Mig – inte olämpligt.
My-Love – väcker inte anstöt eller obehag.
Okej – inte uppenbart olämpligt.
Passionfruit – inte olämpligt.
Tid – inte anstötande eller olämpligt.
Unistar – inte uppenbart olämpligt.
Vilse – väcker inte anstöt.
Avslag
Blomsterblomma – främmande för svenskt språkbruk.
Lillprins – är en titel i anslutning till ett förnamn. Inte lämpligt.
Malin – feminin prägel och därför inte godkänt som mansnamn.
Rock-President – fyller inte de krav som svensk namnlag ställer på förnamn.
Röckmusslan – upplevs som kuriositet. Främmande för svenskt språkbruk.
Stålmannen – efternamnsliknande karaktär. Risk för obehag.
Tequila – obehag. Olämpligt som förnamn.
Läs mer: De 100 vanligaste flicknamnen
De 100 vanligaste pojknamnen
Vad tycker du? Ska föräldrarna själva helt få bestämma – eller behövs det en myndighet som kontrollerar namnvalen? Kommentera!
