– Spädbarn behöver särskild mat tillagad utan salt, så det är viktigt att anpassa familjens kost, säger Pauline Emmet, en av dietisterna bakom studien.
I studien granskades 1200 spädbarn och deras kostvanor och det visade sig att majoriteten fick i sig för mycket salt, bland annat via bröd och kött. Dessutom drack många komjölk, vilket man bör vänta med eftersom även den innehåller mer salt än bröstmjölk.
– Den här forskningen visar att tydliga råd behövs för föräldrar om vilken mat är lämplig för spädbarn. Föräldrar bör får rådet att inte använda komjölk som en huvudsaklig dryck innan 12 månaders ålder, säger Pauline Emmet.
60–70 procent av allt salt vi får i oss kommer från färdiga livsmedel som charkprodukter, bröd, matfett, ost och färdigmat. Den mängden salt är svår att styra över som enskild konsument. Därför arbetar Livsmedelsverket tillsammans med livsmedelstillverkarna för att sänka mängden salt i färdiga livsmedel. Tanken är att salthalten successivt ska minskas under fem år.
Vilken saltlösning kör ni?
|
Åse Torstensson och Hanna 3: Vi har aldrig lagat två olika maträtter, hos oss äter barn och vuxna samma mat. Men i början tog vi bort en del till Hanna innan vi saltade till oss själva. Vi har helt enkelt kört enligt regelboken tills hon var ett år. Vi har också vant oss vid mindre salt mat så det har inte varit något problem. Nu däremot har hon blivit en saltgalning. Oliver, parmesan, parmaskinka… Det som är naturligt salt gillar hon verkligen. Jag vet inte om detta hänger ihop. |
 |
|
Magnus Teander och Tage 3: Vi körde den enkla varianten med burkmat i början. De ska ju innehålla rätt mängd och då känns det som att man har koll. Plus att man sparar tid såklart. Vi testade att pressa potatis och sånt i början, men det blev för bökigt. När man sen skulle gå över till vanlig mat för honom så saltade vi antingen inte alls eller väldigt lite. Allt för att slippa laga dubbelt! Vi har blivit vana vid det nu så jag tror att vi håller oss inom rimliga nivåer. |
 |
|
Jenny Magnusson och Ellis 3,5: Vi var rätt så noga med alla råd från BVC. Både vad gäller salt, att vänta mjölk och annat. Vi gjorde egen mat till Ellis. Det var inget krångligt, vi var liksom inställda på det. Vi är fortfarande ganska noga med att inte salta för mycket. Vi gör ofta mat som är lite kryddlös över huvud taget, och sen kryddar vi själva. Sen är det det dolda saltet man inte tänker på. Det är svårare… |
 |
FAKTA
Barn och salt – tips från Livsmedelsverket
Eftersom njurarna hos barn under ett år inte är riktigt färdigutvecklade klarar de bara att ta hand om mycket små mängder salt. Det salt som finns i bröstmjölken eller modersmjölksersättningen är tillräcklig.
När barnet börjar med puréer, ofta vid sex månaders ålder, ska man inte salta maten. Även om man själv uppfattar maten som smaklös är den inte smaklös för barnet, som ju inte har vants vid salt. Man ska också vara försiktig med färdigmat som inte är gjord speciellt för barn, till barn under ett år. Exempelvis frukostflingor innehåller ofta mycket salt.
När barnet blir äldre är det bra att fortsätta hålla nere mängden salt i maten, och att inte lära barnet att salta extra. Om man inte vänjer sig vid mycket salt i maten som barn är det lättare att äta mindre salt som vuxen.
Komjölk innehåller salt
Mjölk är rik på protein, vitaminer och mineraler och ingår naturligt i vår svenska mat. Bland annat innehåller mjölken mycket kalcium, som behövs för att bygga upp skelettet. Järninnehållet i mjölken är dock lågt. Om en stor del av barnets mat består av mjölk och mjölkprodukter är det risk för att barnet inte får i sig tillräckligt mycket av järnrika livsmedel. Man ska därför vänta med mjölk som dryck och större mängder fil och yoghurt till slutet av spädbarnsåret. Små mängder i matlagning eller till gröt är dock inget hinder. Man bör å andra sidan inte vänta för länge med att införa dessa produkter, för då kan det bli svårare att få barnet att vänja sig vid de nya smakerna. För äldre barn är mjölk och mjölkprodukter viktiga näringskällor.
Läs mer: Dags att börja äta
Källa: Livsmedelsverket
