Graviditetsdiabetes: Vad är det, och hur ställs diagnos?
Många tycker att det är obehagligt att dricka den mycket sockerhaltiga vätskan under glukostestet. Men tänk att det är för en god sak. Illustrationsfoto: iStock
Många tycker att det är obehagligt att dricka den mycket sockerhaltiga vätskan under glukostestet. Men tänk att det är för en god sak. Illustrationsfoto: iStock
Cirka 7% av alla gravida i Sverige drabbas av graviditetsdiabetes, vilket beror på att kroppen inte klarar att tillverka tillräckligt med insulin under graviditeten. När vi får brist på insulin blir halten av socker i blodet för hög, vilket medför risker för både mamman och barnet. Graviditetsdiabetes går vanligtvis över efter förlossningen, men det är viktigt att känna till dess riskfaktorer och hur det kan påverka både dig som gravid och ditt barn i magen.
Riskfaktorer och vad du kan göra själv
Riskfaktorer för graviditetsdiabetes är till exempel övervikt, högre ålder, ärftlighet för diabetes, tidigare graviditet med graviditetsdiabetes, och en historik av att tidigare ha fött ett för tiden stort barn, alltså ett barn som är stort i förhållande till den graviditetsvecka det fötts i.
Kan man minska risken för graviditetsdiabetes själv?
Vissa riskfaktorer, såsom till exempel ärftlighet eller hög ålder kan man såklart inte göra något åt, men ett sätt att minska risken för graviditetsdiabetes är att vara fysiskt aktiv och att försöka att inte öka alltför mycket i vikt under graviditeten, inte minst eftersom det också minskar risken för typ 2-diabetes efter förlossningen.
Hormonerna från moderkakan minskar kroppens känslighet för insulin, och samtidigt blir kroppen mer okänslig för insulin. Detta kallas för insulinresistens, och gör att behovet av insulin under graviditeten kan tredubblas. Behovet stiger redan under tidig graviditet, men efter halva graviditeten sker ofta en större ökning. Allra störst är behovet runt graviditetsvecka 30 – 35. Det gör att blodsockernivåerna höjs, vilket kan leda till att graviditetsdiabetes utvecklas. Kvinnor med graviditetsdiabetes har också ökad risk för förhöjt blodtryck och havandeskapsförgiftning.
Påverkan på fostret
Även barnet i magen påverkas av mammans graviditetsdiabetes. De förhöjda blodsockernivåerna går över till barnet via blodet i navelsträngen, och påverkar fostret genom att öka dess egen insulinproduktion. Eftersom insulin är ett tillväxthormon kan detta innebära att barnet växer för fort och blir för stort, vilket ökar risken för komplikationer vid förlossningen. Barnet kan också få för låga blodsockervärden efter förlossningen och behöva vård.
En dåligt kontrollerad diabetes kan också leda till andra problem hos det nyfödda barnet, det kan till exempel ha sämre lungmognad eller ökad infektionsrisk.
Barnmorska Alexandra Goldberg.
Vart vänder man sig om man tror att man har graviditetsdiabetes?
– Man känner i princip inte själv om man har graviditetsdiabetes, säger Alexandra Goldberg, barnmorska på Karolinska Universitetssjukhuset Huddinge och doktorand vid Karolinska Institutet. Graviditetsdiabetesen upptäcks därför normalt sett när blodsockret kontrolleras hos barnmorskan. Vissa riskgrupper får också göra glukosbelastning.
Hur ställs diagnos?
– Om man har ett väldigt högt blodsocker vid kontroll hos mödravården kan diagnos ställas på en gång, men hos de flesta ställs diagnosen efter en glukosbelastning. Man kan också få göra en blodsockerkurva, där man mäter sitt blodsocker flera gånger över flera dagar, och tittar på om blodsockervärdena är förhöjda över en längre tid, säger Alexandra Goldberg.
Vilka får göra glukosbelastning?
I Sverige bedöms riskgrupperna olika beroende på vilken region man bor i, och även gränsvärdena för vilka blodsockervärden som anses normala kan variera.
– Jag tror att alla regioner skickar den gravida på glukosbelastning om barnet misstänks vara väldigt stort, men i övrigt kan kriterierna vara olika, och till exempel handla om att du har ett BMI över 35 eller att du har en släkting med diabetes.
Vid en glukosbelastning undersöker man om kroppen kan hålla blodsockret på en jämn nivå. Du kan äta som vanligt inför undersökningen, men du ska inte träna hårt de närmaste tre dagarna innan glukosbelastningen görs. När du kommer till mottagningen får du inte ha ätit eller druckit något. Du får börja med att lämna ett blodprov. Därefter får du dricka en sockerlösning, vänta en stund och lämna ett nytt blodprov.
Ett blodprov tas före och efter att du dricker den sockerhaltiga drycken. Foto: iStock
Vad ligger ett normalt blodsocker på?
Vad som anses vara ett normalt värde beror på vilken typ av mätning som avses. Enligt Alexandra Goldberg bedöms inte heller gränsvärdena på samma sätt i de olika regionerna i landet, vilket gör att bedömningarna av graviditetsdiabetes ser olika ut beroende på var du bor.
– Men vi brukar säga att 4,0 – 8,7 är ett normalt blodsockervärde. Är det ett fastevärde, där man lämnat prov på fastande mage, behöver värdet ligga lägre.
Behandling
Vilken behandling som ges beror på hur högt blodsockret är. Ofta räcker det att lägga om kosten och att träna och röra på sig, men om det inte ger tillräcklig effekt kan man behöva få medicin eller insulin.
Efter graviditeten
Efter förlossningen är det viktigt med uppföljning av blodsockernivåerna.
– Om man haft graviditetsdiabetes följs man upp under dygn två och dygn tre efter förlossningen, för att se att det inte finns en bakomliggande diabetes typ-1 eller typ-2. Har man behövt medicinera följs man också upp efter 3 månader. Har man kostbehandlats följs man upp efter 1 år, berättar Alexandra Goldberg. Oftast normaliseras blodsockret efter förlossningen, men ett fåtal kvinnor fortsätter att ha förhöjda värden och får då vanligtvis diagnosen typ 2-diabetes.
Även de kvinnor vars blodsockervärden blivit normala efter förlossningen följs upp. Har man haft graviditetsdiabetes löper man nämligen ökad risk att utveckla typ 2-diabetes senare i livet, men också denna risk går att minska genom en hälsosam livsstil med god kost och regelbunden motion.
Till BVC går man som nybliven förälder på regelbundna besök tillsammans med barnet under barnets första år. Fokus ligger förstås på barnet, dess utveckling...
