Rekommendationerna som publicerades i september 2024 består av tre delar:
– generella rekommendationer för alla barn och unga om hur man undviker att få sämre sömn på grund av digitala medier–åldersanpassade rekommendationer för barns och ungas användning av digitala medier (0–2 år, 2–5 år, 6–12 år och 13–18 år)– rekommendationer till föräldrar om deras egen användning av digitala medier.
De grundar sig på rapporten Digitala medier och barns och ungas hälsa. En kunskapssammanställning som publicerades i juni 2024. När man läser den så ser man faktiskt också en mer nyanserad bild framträda. I rapporten framgår det nämligen att hur barns och ungas hälsa påverkas av deras skärmanvändning till stor del beror på hur deras liv ser ut i övrigt. Folkhälsomyndigheten pekar på studier som visar på samband för olika fenomen, men de menar också att ”sambanden är komplexa och det är ofta svårt att avgöra och identifiera exakta tidsgränser för när användningen blir problematisk och ger negativa hälsokonsekvenser”.
Skärmanvändning påverkar sömnen
De tydligaste forskningsresultaten visar att mycket skärmtid, liksom skärmanvändning före läggdags och under natten, kan leda till sämre och kortare sömn. Detta gäller för alla åldrar, 0–18 år. Men studier visar också att barn och unga med sömnbesvär och psykiska besvär kan vara mer benägna att använda digitala medier, så sambandet kan alltså gå i båda riktningarna. I övrigt är inte forskningen tydlig, utan tvärtom alltså komplex. Balansen mellan digitala medier och andra aktiviteter verkar vara viktigare för hälsan än själva skärmtiden, enligt Folkhälsomyndighetens rapport. De menar även att det är viktigt att se barns och ungas fritid ur ett helhetsperspektiv, och underlätta för fysisk aktivitet och andra icke-skärmbaserade aktiviteter för att skapa balans.
Yngre barn användar skärm annorlunda
Bland de yngsta barnen, upp till åtta år, är det vanligast att lyssna på musik, läsa böcker och tidningar samt titta på film, tv-program och Youtube, enligt Folkhälsomyndighetens rapport. Bland barn i åldern 5–8 år är det även populärt att spela spel på surfplatta. Från 9 års ålder och uppåt är sociala medier den vanligaste digitala aktiviteten. Yngre barn använder ofta digitala medier tillsammans med sina föräldrar, barnen berättar till exempel om familjemys då de tittar på tv eller spelar tv-spel ihop hela familjen.
Föräldrarna är förebilder
Barn som har blivit intervjuade av Folkhälsomyndigheten är generellt positiva till att föräldrar engagerar sig mer i vad barnen gör på digitala medier. Barn och unga tycker att föräldrar borde prata mer med sina barn om vad man får säga och lägga ut på nätet och att både föräldrar och skolan gärna får prata mer med barnen om vad de ser. De åskådliggör också hur föräldrarna är förebilder när det handlar om skärmanvändning. De yngre barnen vill att föräldrarna ska leka mer med dem i stället för att använda digitala medier.
– I våra rekommendationer lyfter vi också vikten av att föräldrarna agerar som förebilder, säger Helena Frielingsdorf. Det är svårt att säga till barnen att begränsa skärmanvändandet om man själv tillbringar hela kvällarna framför en skärm.
Techbolagen har ett stort ansvar
I rapporten lyfter Folkhälsomyndigheten fram att techbolagen har ett stort ansvar. Därför har myndigheten tagit fram uppmaningar till de bolag som står bakom de stora digitala medieplattformarna. Den sammanlagda kunskap som Folkhälsomyndigheten tagit del av visar att algoritmerna skapar en miljö där barnen riskerar att fastna och där de kan exponeras för olämpligt eller rentav skadligt innehåll.
– Det är viktigt att framhålla att även techbolagen behöver verka för att minska risken för negativa hälsoeffekter hos barn och unga som använder deras tjänster. Det är centralt att barnkonventionen genomsyrar alla tjänster så att barns och ungas hälsa och integritet alltid väger tyngre än andra intressen. Det är grundläggande att aktörerna följer befintlig lagstiftning, säger Olivia Wigzell i ett pressmeddelande från Folkhälsomyndigheten i september 2024.
Även föräldrar vill att techföretagen ska ta ett betydligt större ansvar för utformningen av appar och spel – och att företagen även ska kunna ställas till svars för problem som uppstår. Vidare vill föräldrarna se mer inbyggda ålderskontroller och tidsgränser för användningen, samt fler appar som främjar fysisk aktivitet bland barn och unga. Föräldrar önskar mer kunskap om verktyg och funktioner som kan göra det lättare att ha koll på och hantera barnens digitala medieanvändning. Många föräldrar vill också ha vägledning i vilka plattformar eller appar som är kvalitetssäkrade och bra respektive vilka som är mindre bra.
Många barn och unga har problem med att begränsa sin användning av digitala medier
Folkhälsomyndigheten skriver i sin rapport att den tillgängliga kunskapen visar att den tekniska och kommersiella utformningen av digitala medier kan vara skadlig, dels genom att innehållet kan vara skadligt (exempelvis ätstörningstriggande), dels genom att den kan stimulera till ökad användning, vilket i sin tur kan tränga undan exempelvis sömn, fysisk aktivitet och skolarbete.
Forskningen visar att många barn och unga har problem med att begränsa sin användning av digitala medier. Myndigheten menar att både barn och föräldrar bekräftar i dialoger att barn och unga i alla åldrar upplever att de lätt fastnar i de digitala medierna och att de ofta ägnar mer tid åt det än vad de själva vill och att användningen påverkar negativt på skolarbete, motion och sömn. De hänvisar till statistik som visar att ungefär 7 procent av svenska ungdomar mellan 11–15 år har en problematisk användning av sociala medier, och internationell forskning visar att 7–9 procent av 8–18-åringar har ett dataspelsberoende globalt sett.
– Vi ser att det är både skärminnehållet och tiden barnen använder skärmarna som påverkar sömnen, säger Helena Frielingsdorf. Det är inte farligt att använda skärmar en kort stund, men man bör inte göra det för länge. Det är också viktigt att det är åldersanpassat innehåll som inte är algoritmstyrt eller innehåller reklam och marknadsföring.
För barn under 2 år visar forskningen inga positiva hälsoeffekter
I dialoggrupper med Folkhälsomyndigheten berättar barn och unga om positiva upplevelser av digitala medier, främst att det är roligt, att man kan lära sig nya saker och hålla kontakt med andra, och resultaten visar att digitala medier för barn och unga med särskilda behov kan ha en viktig inkluderande och hälsofrämjande betydelse. Detta gäller dock för lite äldre barn, för barn under 2 år visar forskningen inga positiva hälsoeffekter av att använda digitala medier. Tvärtom menar Folkhälsomyndigheten i sin rapport att barn under två års ålder inte kan ta till sig innehållet på digitala medier eftersom deras ögon och kognitiva förmågor inte är tillräckligt utvecklade ännu.
– Det finns faktiskt inga fördelar för de allra yngsta barnen att använda skärmar, säger Helena Frielingsdorf.
Behövs mer kunskap om digitala mediers påverkan på barns och ungdomars hälsa
Folkhälsomyndigheten poängterar flertalet gånger i sin rapport att det behövs mer kunskap om digitala mediers påverkan på barns och ungdomars hälsa, både när det gäller användning och innehåll. Den sammanställda forskningen pekar ibland på att det finns samband, men i många fall går det inte att avgöra om det finns ett orsakssamband. Utvecklingen på området går också snabbt och utformningen av digitala medier ändras konstant. De menar också att barn och unga vill veta mer om hur de påverkas av digitala medier, liksom att föräldrar efterfrågar mer kunskap, stöd och vägledning. Vidare efterfrågas mer stöd kring hur man ska hantera situationer som kan uppstå vid användning av digitala medier.
Skönt att det nu finns rekommendationer att utgå ifrån
– Vi har pratat mycket med barn och föräldrar och hos framför allt föräldrar finns det en hel del oro kring barns skärmanvändning. Man vill veta var gränsen går och vad som är okej. Många föräldrar tycker att det är skönt att det nu finns rekommendationer att utgå ifrån, säger Helena Frielingsdorf. Föräldrarna efterfrågar kunskap och det gör de för barnens bästa, alla föräldrar vill ju barnens bästa.
Folkhälsomyndigheten valt att utgå från försiktighetsprincipen
För att komma fram till riktlinjerna har Folkhälsomyndigheten diskuterat behov och önskemål tillsammans med barn, ungdomar och föräldrar i olika fokusgrupper. De har även haft dialoger med olika experter och forskare samt med andra myndigheter och organisationer, både i Sverige och i andra länder. Eftersom det finns kunskapsluckor, forskningsfältet fortfarande är relativt nytt och forskningen många gånger är oklar eller visar på varierande resultat har Folkhälsomyndigheten valt att utgå från försiktighetsprincipen i skapandet av sina rekommendationer, särskilt för de yngsta barnen.
– Men vi har fått övervägande positiva kommentarer angående rekommendationerna, berättar Helena Frielingsdorf. I en undersökning genomförd av Novus på uppdrag av TV4 framkom att 9 av 10 föräldrar tycker att det är bra att Folkhälsomyndigheten ger rekommendationer om barns skärmtid och en majoritet tycker att rekommendationerna är rimliga.
I december 2024 kommer en mer utförlig vägledning till föräldrar, barn och unga och personer som arbetar nära barn.
Hur ska man tänka som förälder?
Det är som sagt en lång och fortfarande pågående debatt, med många olika perspektiv att beakta.
En viktig aspekt är det faktum att barn möter skärmar hela tiden. Det är svårt att skärmvägra i dagens samhälle. Och frågan om barns skärmtid innefattar också om och hur föräldrarna använder sina egna telefoner och datorer. Barnen påverkas i hög grad av föräldrarnas digitala vanor.
Att räkna timmar och minuter är kanske inte heller lika viktigt som att fokusera på innehållet barnen tar del av. En stor del av innehåll innehåller starka färger, höga ljud, blinkande effekter och bilder som snabbt byts ut. För små barn kan detta innebära risk för överstimulering. Medan det är en helt annan upplevelse för barnet att få titta på foton av sig själv på paddan eller interagera med mormor som är på semester eller säga god natt via Facetime till pappa som är på jobbresa.
Och lika viktigt som vad som händer i de digitala enheterna är vad som händer utanför skärmanvändandet. Det som barnen allra främst behöver är tid med sina föräldrar, få de basala behoven tillgodosedda och att i lugn och ro utforska världen.
Fortfarande begränsat med forskning kring ämnet
En sista sak som är viktig att komma ihåg är att det trots rekommendationer, råd och riktlinjer fortfarande finns begränsat med forskning kring ämnet. Det är svårt att dra några absoluta slutsatser om hur barn faktiskt påverkas av skärmtid. Vi vet att vissa faktorer är avgörande för barns hälsa, så som sömn, fysisk aktivitet, rutiner, skola, kompisar, bra mat och tid för återhämtning. Skärmtid kan påverka att barn inte får in alla dessa viktiga delar i livet, men det behöver inte bara så. För vissa barn är skärmtiden nödvändig för att återhämta sig mentalt efter en skoldag eller för att skapa samhörighet med andra som delar samma intresse. Det viktigaste är balansen och att vara uppmärksam på sitt eget barns mående. Följ magkänslan helt enkelt. Du vet själv vad som är bäst för ditt barn.
